Nä *S* fast jag sov bättre men jag sov inte hela tiden för det.. vaknade automatiskt på natten å bara väntad epå att jag skulle få trassla upp och tänkte.. "är ungen sjuk eftersom han itne vaknar" sen pep han till fick nappen och somnade så till slut somnade jag om med och kände mig ändå rätt utvilad i morse..
Även om jag inte sovit hela tiden så har jag fått vila hjärnan =)
ja men det är likadant med oss vuxna. om vi stressar som tokar jämt jämt jämt så får vi en period när vi tar det riktigt lugnt och vet att vi får ha det lugnt ett tag DÅ blir vi sjuka för då hinner kroppen med att vara sjuk... typ så har jag fått det förklarat för mig..
Kroppen är märklig. =)
Jag har en fråga och undrar hur ni skulle gjort...
Nu har vi tassat ett tag och jag har upptäckt en sak.
När han vaknar min son på natten och man får stoppa in nappen så hjälper det INTE att lägga fler nappar i sängen eller så.. Han kryper och gråter i sömnen.
Han vaknar, gallskriker och kryper runt i sängen men sover fortfarande.. varenda natt likadant.
Så stoppar man in nappen och vipps sover han lugnt igen...
Framåt tidiga morgontimmarna går det till likadant men då hjälper det inte att stoppa in nappen den åker ut lika fort igen. Däremot om man tar upp han och bär in han till min säng och han får ligga hos mamma så sover han någon - några timmar till.
Hur skall man göra för att detta skall ändra sig? Väcka han när han kryper och skriker i sömnen eller låta han vara och låta han ligga och skrika eller vad skall man göra?
Hur gammal är han? Eftersom han fortfarande sover när han drömmer och skriker skulle jag mer tolka det som att han har mycket att bearbeta och det gör han under sömnen. Vi vet ju själva hur knasigt det kan bli med drömmar och för en liten bebis kan det bli för mycket. Att han somnar gott bredvid dig är för att du är tryggheten där och då.
Vår dotter har nattskräck ganska ofta. Hon skriker så man tror hon har världens kramper och smärta, hon slänger sig i våra famnar och försöker åla sig bort. Hon blundar, sover fortfarande men skriker något otroligt. När hon har hållt på så händer det ibland att hon får sova mellan oss. För allas lugn. Har barnet nattskräck ska man inte väcka. Bara lugna. Vi tar alltid upp dottern när hon skriker och vyssjar tills hon lugnar ner sig. Stryker henne på ryggen osv. När hon lugnat ner sig (hon sover fortfarande) lägger vi ner henne. Ibland vaknar hon till och blir otroligt ledsen, det är då vi lägger henne mellan oss.
har faktiskt funderat på om det är nattskräck han har.. Han är snart 9 månader men ter sig likadant i våran säng mellan oss. Orsaken till att jag nu vill ha han i egen säng är för att kan kryper i sömnen och det börjar bli farligt att ha han i sängen för han kryper över sin pappa (som inte vaknar) och ramlar ner i golvet. Därav vill jag ha han i spjälsängen där jag vet att han inte kan trilla ur och göra sig illa...
Finns det INGET man kan göra åt nattskräck i så fall? å allt krypande i sömnen.. Ibland är han som en liten varulv eller nåt som kryper smygandes på en och ibland attackerar med tänderna.. läskig krabat...
Jag har omedvetet en gång råkat väckt honom i hans sömnkryparstil. Då kröp han med ögonen öppna och sitt joller till prat men han sov.. Satte honom i knät (kl var ca 6 på morgonen) och började prata med han och det stämmde väl inte i hans dröm så han vaknade och började tokskrika.. =(
I blev det ett faktum. faran av att ha han i våran säng. Hämtade honom som vanligt strax före kl 6 då han skrek och inte somnade om med napp utan lade han på min arm i min säng å han sov som en stock. När min man gått till jobbet så bredde han ut sig på hans sida och ca kl 8 hörde jag bara en regält duns och strax efter ett gallskrik. Där låg ungen upp och ner med huvudet i golvet efter att ha krypit i sömnen och dunsat ner i golvet =(
Idag har han varit supergnällig så undrar egentligen hur illa smällen i skallen tog. Nu har han ändtligen somnat en stund och hoppas på en go å glad kille när han vaknar sedan..
Vi får väl stå ut med springandet ett tag till.. har jag varit uppe varenda natt i över ett år nu så klarar jag väl några månader till..
Jo den kallas ju inte "propp" för intet. Men jag gav en majsbåge eller annan trevlig grej att ha i handen istället. Sen är ju jag stor förespråkare av "social delaktighet" där man har MED barnen i det man gör. Olika svårighetsgrad berodende på ålder. 
Det är jag också en förespråkare till. I 2 dagar nu har han varit med mig och åkt gräsklippare. Min son är med mig 24 timmar om dygnet i princip. skall flyga luftballong den 13/6 och funderar på hur jag skall klara mig i ballongen utan min snutteunge *S*
Han är ju som sagt ALLTID med mig i precis ALLT jag gör...
det var nog bara huvudvärk för dagen efter var allt som vanligt.. en go och glad kille som var på toppenhumör..
Angående hans sömn så får vi väl stå ut ett tag till med hans gnäll och skrik på nätterna. Tror mest på att det är nå¨gon form av nattskräck eller så. Han drömmer en hel del och kryper i sömnen så det är inte mycket vi kan göra utan får väl stoppa in napp å greja tills drömmar å sånt lugnat ner sig..
Han har ändå sovit några timmar i sträck nu så jag är lite mer nöjd å har inte haft så många nätter nu då han är vaken 3-4 timma rpå natten och enbart gallskriker..
Nu ska jag ut i värmen en stund... =)
Det låter nästan som hunger... Min son var sådan när vi gick från ersättning till välling..
Fick tipset av en dietist på BVC att pytsa i honom regält med mat på kvällen så han inte är/blir hungrig på natten. Så så här ser det ut hos oss...
frukost någon gång mellan 7-9
ev mellanmål eller ersättning ca kl 11
lunch kl 13
ev. mellanmål ca kl 15-16
Nu börjar sedan påpytsningen inför natten...
ca 17-18 Middag (1 hel burk med mat brukar han äta)
ca 19-20 1 tallrik gröt (tills han inte vill ha mer
ca 21-21.30 en hel flaska välling på minst 200 ml
Sedan somnar han och om han vaknat på natten så har det inte handlat om hunger..
I början vaknade han på natten och åt FAST vi pytsat i han massa mat på kvällen MEN det var inte egentlig hunger utan mer en vana.. Så jag slutade mata på natten och nu går det riktigt bra och man behöver inte gå upp toktidigt heller för att ge han mat utan har har lärt sig stå sig på all mat han äter på kvällen. Ge det lite tid för det tar ett tag innan de förstår att de skall äta ordentligt på kvällen för att det kommer en hel natt utan mat.
Men tipset från bvc var iaf pytsa i ordentligt under dagen och framförallt på kvällen så de står sig bra under natten så ska de inte behöva äta på natten =)
Kan berätta något roligt för alla..
Inatt har jag fått sova en hel natt för första gången.. Vaknade runt kl 5 i morse å såg att klockan var över 5 å ingen bebis har varit vaken.. yiiippppiiiiii =)
Men det är väl enda natten kan jag tro...
Så som du berättar åt våran lillkille för ca 2 månader sedan. Men för att han inte skall vara hungrig på natten så har vi fått lägga till ett extra mål på kvällen och han är vaken lite längre. Så vi ger gröt nu vid 19 å sen välling runt 21.
Man får prova sig fram lite. Barnen kräver mer och mer mat ju äldre de blir men sedan får man inte misströsta för vissa dagar äter de mindre utan att vara hungriga eller må dåligt.
Hoppas du hittar något som funkar bra för er..
lycka till =)
tänk så enkel förklaringen är.. Hur många tänder har lillkillen fått nu då???
YYYIIIIPPPPPIIIIIIIII
Min son har sovit hela natten ni i 3 nätter =)
Första 2 nätterna sov han iof bara till 05.30 men idag sov han ända till 07.21.. JÄTTEBRA jag har fått SOVA =)
Så nu har din lille 4 tänder i örevkäken???
Min har fyra i över å 3 i nederkäken å han bits som tusan.. ont gör det...
Natten som var fick jag inte sova mycket men det beror på värmen.. stackarn var GENOMSVETTIG... hua lilleplutt.. det var nästan 30 grader i hans rum trotts att fönstret var öppet så svetten bara rann om honom =( SÅ han fick sova i våran säng där vi hade fönstret på vid galvel + en takfläkt på fullt ös då sov han bättre....
Å i morgon skall vi åka på semester jag och lillkillen över helgen.. bara jag och han skall åka bort å få lite egentid så får pappa vara hemma med sin stora pojk och ha lite far och sontid =) ska bli skoj fatkiskt...