~ Tassmetoden ~ - en mild sömnskola

Skoj för er som har lyckade nätter bakom er och trist för er som har förkylningar på gång

Ënigma - efter ungefär en vecka märkte jag att jag störde gossen mera än lugnade då jag tassade. Jag testade att inte göra något alls (dvs punkt 1) för att se vad som hände och märkte då att lillen egentligen gjorde "somna om ljud" - skrek lite, tystnade för att se vad som hände, och skrek lite till och sedan somnade om. Givetvis var det ingen ledsen gråt utan mera jag-vill-somna-om-frustration. Kanske ni kunde testa?

Ë n i g m a skrev 2008-02-12 15:16:50 följande:

*fniss* skulle jag få betalt för att säga "gör ingenting" vore det nog väääldigt lättförtjänta pengar nä, men det är lätt att glömma bort att ge barnet tid och möjlighet att somna om själv då man tassar tillräckligt vilt (som sagt - been there, done that ). Men för varje natt skall man ju egentligen behöva trösta mindre och mindre och ge mera och mera möjligheter åt barnet att komma till ro själv.

Achwell skrev 2008-02-13 09:26:31 följande:

Tack snälla! Det är ju nästan så att jag råddnar (som en gammal biologilärare brukade säga) Nä, jag tycker bara att det blev så mycket _roligare_ att vara mamma då man sover på nätterna att jag önskar att också andra mammor skall få uppleva samma sak. Då man är riktigt trött är det så lätt att tänka "det går inte att komma ut ur det här" fastän det kanske inte krävs så mycket för att hitta början på problemet och därifrån kunna börja jobba motiverat framåt... Har jag kunnat hjälpa i alla fall någon mamma så har jag ju i alla fall gjort lite nytta under min datortid

Ja, angående slingriga och starka bebisar så fanns det ju nog en orsak till att jag skrev "Ta upp barnet i famnen och höll tight upprätt intill kroppen" i ts. Vår pojke väger över 10 kg och urstark och det finns inte en chans att jag skulle orka gå och vyssja honom. Så jag (eller snarare pappan - det var ju han som tog första nätterna) satt med honom i famnen och strök honom över ryggen och talade sakta till honom. Mera behöver man faktiskt inte göra, snarare ger man ju kanske lite för många olika budskap ifall man drar ingång en vaggningsvyssningscirkus och försöker lugna barnet på en massa olika sätt... Första gångerna ÄR jobbiga när barnet inte förstår varför man inte ammar etc som vanligt men man skall komma ihåg att det blir lättare för varje gång då barnet så småningom lär sig att det faktiskt inte blir mera spännande på natten än att man får sitta i mammas/pappas trygga famn.

Då man läser finska artiklar om Tassmetoden betonas ofta pappans roll så det vill jag passa på att göra här också. Är det bara möjligt så involvera papporna! Dels är de bra tassare med sina stora trygga händer och dels reagerar de inte bara för att barnet rör på sig i sömnen som vi mammor tenderar att göra (och så tror jag att det är bra att de får känna på hur jobbigt det faktiskt är att bli väckt hela tiden på natten ).

Sist i min lilla predikan vill jag (ännu en gång) påminna om punkt 1 i tasschemat (speciellt då man tassat några nätter) - ge barnet en chans att själv komma till ro först innan ni börjar hjälpa till (det är ju onödigt att ni upprepar samma fel som jag gjorde )...

ps.
Jag blir så jätte, jätteglad då jag läser om er som har börjat tassa och börjar se ljusningen vid horisonten Visst är det en underbar känsla då man känner att man börjar få ordning i kaoset och märker att det faktiskt finns en väg ut fastän man knappt vågade hoppas!?!

mollysmamma - det gick ju riktigt bra Lillen brukade snutta på min haka, en liten diskret vink sådär om vad han skulle ha velat göra

D S - för oss gick det så enkelt

jiiipppiii - för oss tog det en knapp vecka innan vi hade första natten då vi inte behövde göra något alls (men lillen vaknade nog kanske 2-3 gånger och skrek till lite) sedan efter 1½ vecka gick hela natten utan att han alls skrek till (fastän han vaknade till någongång då också). Sen kan jag nog höra ännu också att han kan vara vaken på natten men han bökar runt en stund och så somnar han om.

ak o krypet - hoppas att i natt gick bra trots att hon inte ätit lika mycket under gårdagen som tidigare!

Appius81 - ja, finns det något mera knäckande än att höra "vår lille pelle började sova hela nätter då han var 3 månader" och så ser de på en lite sådär bekymrat som om man gjorde något fel... men det är bara så att vissa barn är små nattmarodörer och då måste man lära dem hur man gör på natten Jättebra att du vill ta tag i nätterna, du har peppning härifrån

fikus - AW har ju någon filosofi om att vagna bort olika nattmål vid olika åldrar men för mig personligen kändes det inte aktuellt att inte ge bröstet till tröst åt så små bebisar... men du kan ju läsa på hennes forum om du är intresserad! Visst kan du försöka att alltid lägga din dotter i sin säng då du har ammat men att börja direkt träna att somna själv tror jag att det är bäst att vänta lite med. Du KAN ju också ha fått en av de där bebisarna som bestämmer sig för att sova jättelänge på nätterna alldeles själv

Mamasnest - perfekt med en pappatassare Tyckte också att det var skönt att analysera läget med pappan följande morgon och fundera ut "strategier" för kommande natt !

Beatiful - rutiner vid sänggåendet hjälper barnet att inse vad som är på kommande och bli "mentalt inställd" på vad som väntar. Så ha gärna en tydlig kvällsrutin med t.ex. kvällsgröt, tandborstning, pyjamas etc som ni följer varje kväll. Det blir i varje fall inte sämre av det

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv

mewe skrev 2008-02-14 07:37:46 följande:

När man börjar tassa så är ju rutinen obekant och därmed otrygg för barnet, därför är det inte så konstigt att din pojke var lite oroligare i natt då allt inte var "som det brukade" vid nattningen. Då barnet lär sig rutinen blir den välbekant och trygg och barnet blir lugnt då det kan förutspå händelseförloppet (tass, smekning, famn, tass osv). Angående att sjunga, prata etc så skall man nog försöka att göra så lite som möjligt. Jag var oftast tyst och bara då lillen var riktigt ledsen pratade jag lugnande till honom. Givetvis gör man som man själv vill men det är bra att hålla "less is more" i bakhuvudet för att göra allt så tydligt som möjligt för barnet.

villrådig - det är tufft för dig då du inte har någon avlastning! Om du känner att det inte går själv (och så låter det ju lite på ditt inlägg) skulle t.ex. din mamma eller någon kompis kunna komma och hjälpa med tassningen? Det skulle ju nog vara hemskt viktigt för dig nu att börja få lite sömn, ingen människa orkar sova så lite som du gör nu i längden! Angående att undvika att amma så är ett lååångt nattlinne ett lämpligt klädesplagg under de första tassningsnätterna

D S - jag talade faktiskt med "tanten" från Mannerheims barnskyddsförbund igår angående att bebisen ställer sig upp i sängen (då vi har det på kommande och jag tänkte att det är bra att vara steget före s.a.s och då många i tråden har frågat om samma sak) och hon sa "Lägg ner barnet genast han ställer sig upp och upprepa 20 gånger eller mera" Så du tänker nog helt rätt!

Alltså jag har försökt googla vilt för att hitta engelska sidor men det enda jag hittar är vetenskapliga artiklar som är avgiftsbelagda

mollysmamma - o så tyyypiskt att det kommer något sådant. Hoppas att det går över snabbt!

D S - vilken supernatt!

(ifall någon undrar ifall jag inte har ett liv utanför datorn befinner vi oss hos svärföräldrarna nu över helgen så jag har all tid i världen att sitta framför datorn och svärmor busar med lillen )

appius81 - ja, tänder är inte roliga... jag brukar ge panadol alltid till natten då tänderna är på väg upp så att lillen inte skall besväras så mycket.
Jag har egentligen inte flera konkreta tips än de jag har skrivit i ts och inne i tråden. Det viktigaste är nog att bara LITA på dig själv och att vara lugn och trygg - då ordnar det mesta upp sig

Ingenting blir ju sämre av att ha en tydlig och förutsägbar nattrutin På kvällen skulle jag lägga ner honom, lägga hans snuttfilt mot kinden och gå ut och vänta tills han ropar på dig. Alltså tydligt visa att det är meningen att han skall ligga ensam i rummet och att ni kommer dit genast då det behövs. Sedan följa tasschemat och ge honom trygghet genom att alltid ge samma rutin och låta honom somna själv utan eran inblandning (fastän det gör han väl redan i princip?). I början tror jag att jag skulle gå in genast han hade minsta lilla pip så att han inte skulle hinna vakna till ordentligt... så att han känner att han är trygg och att ni har stenkoll. Sedan då ni märker att situationen börjar lugna ner sig börja ta ibruk också steg 1. Vad tror du om den idéen? Är nappen ett problem, skulle det månne vara bättre att ta bort den?

jiiipppiii -

Mamasnest - helt idéen med metoden är att man upprepar mönstret så många gånger att barnet lär sig att förutspå att det enda som händer då man är ledsen och skall sova är tass, smekning, famn, tass osv. Hela grejen är ju att man INTE skall störa barnets insomning utan det skall barnet sköta helt själv. Tassningen skall hjälpa ett ledset barn att bli lugnt men att somna kan ju ingen göra för barnet - det måste barnet sköta själv. Tycker dock själv att det är lättare på natten då man kan ha mörkt i rummet och liksom visa "nu är det natt"

carolinacarolina - metoden rekommenderas från 6 månader så 4.5 månader är lite tidigt... Samtidigt vill jag lite försynt påpeka att om det slutade med att du gav bröstet efter att du tassade var det nog så att du gav barnet dubbla budskap... eller snarare budskapet "om du skriker tillräckligt länge får du bröstet" vilket INTE är vad du vill säga utan "nu är det natt, nu händer ingenting annat än att du får vara i famnen tills du är lugn och sedan skall du sova" men som sagt det är först efter 6 månader som man "skall" börja framföra så tuffa budskap... men jag förstår att det känns oändligt länge för dig att vänta 6 veckor till!

carolinacarolina - ah, my mistake! jag läste din text fel jo, det krävs nog en god dos motivation för att inte slita fram brösten genast bebisen skriker på natten det är ju så himla lätt och blir så underbart tyst så snabbt

superasstess - lillen fick också båda tänderna i övrekäken samtidigt och jag höll på att bli galen. Visst han sov på nätterna men han gnällde nonstop på dagen, gaah. Det tog ungefär en vecka och sedan då de började synas under tandköttet slutade också gnället. Ja, till saken. Du skriver att lillan helammas ännu, så det finns ju en viss risk att hon faktiskt behöver en del mjölk nattetid då... bröstmjölk mättar ju inte så länge. Har du funderat på att introducera t.ex. välling eller gröt till natten?

SaT - jäkla snuva! Den är såå besvärlig i små, små nosar! Men skoj att nätterna ändå har varit ganska lugna trots många uppvak!

Ja, det där med mat är knepigt... en mätt liten mage är ju en förutsättning för god nattsömn men hur gör man då den lilla munnen bara knips ihop?!? (har precis själv ätit upp heela portionen av gossens morgongröt då han nixpixintealls skulle ha någon morgongröt idag. Tror att det är 6:e tanden som börjar anmäla sin ankomst, argh!). Vår lille vägrar ju nappflaska så välling var inget alternativ men den gröt som han började äta var en risgröt som inte smakade nästan något alls (den innehöll alltså inget mjölkpulver eller något sånt utan bara något slags rismjöl), jag är dock inte säker på att den finns i Sverige men säkert finns något motsvarande. Alla vanliga bebisgrötar hatas också här men havregrynsgröt är gott! Jag fick honom att börja äta havregrynsgröt genom att varje kväll blanda i mera och mera havregryn i risgröten (havregryn mättar ju mera).

MsLeia - jag var också envis med att fortsätta tassa då jag en gång börjat (fast det ibland kändes såå tungt och man bara ville ge upp). Just på morgnarna brukade jag göra så (ifall vi hade en viljornas kamp på gång och det började bli dags att stiga upp) att jag passade på ifall lillen var lugn/tyst en liten stund att tända lampan och hojta "goood mooorgon!" med munnen upp till öronen (det gick då man riktigt försökte trots att mungiporna egentligen befann sig någonstans vid knäna...) och så riva igång med morgonrutinerna precis som om vi alla just vaknat efter en god natts sömn. Kändes helt dumt, men funkade bra

superasstess - hoppas att kvällsvällingen blir en hit!

D S - vilken superbra läggning - och så jäkla knäckande med sjukdom! Hoppas att det är något som kommer snabbt på och går om lika snabbt igen!

SaT - Grattis! Ni var lite snabbare än oss, här tog det 1½ vecka !

Mamasnest - visst är det en boost för självförtroendet då man märker att det faktiskt går att trösta med annat än bröstet. Trodde inte heller att det var möjligt förrän jag blev överbevisad! Hoppas att lillan bestämmer sig för att det är skönt att sova kommande natt också så att du skulle få samla lite energi!

ak o krypet - tänk inte mera på föregående natt utan tänk på hur bra det gick i natt i stället! Du tassade verkligen jätteduktigt!