Abort i v. 15

jag fick missfall den 20 feb och då var jag i v.16 det skulle vara mitt andra barn. Kan säga att det som gjorde mest ont va att jag va tvungen att föda honom död inte själva smärtan för den klarar man av vid andra barnet. Det va det VÄRSTA jag har gjort i hela mitt liv . Vi väntar på svart från sjukhuset vrf han dog.

Men det kommer att gå bra hoppas bara att du tar rätt beslut en abort är inte lätt speciellt inte om det är du som avbryter den. Lycka till

Har gjort en i v 14 & en i v 18+4 pga missbildningar.

Man får ta tabletter 2 dagar innan på sjukhuset, sen får du på abortdagen slidpiller var 4:e timma (så länge det behövs). Du får sedan värkar & till slut kommer vattnet att gå. Sedan får du krysta fram barnet. (Det brukar dock inte göra ont eftersom den är så liten i omkrets ännu), sen klipps navelsträngen av. Kommer inte moderkakan ut så får du sövas & skrapas på den, det är vanligt att det behövs.

Det är det värsta jag gjort..

Är det det värsta för att ni fick göra det pga av missfall och missbildningar, eller är det för smärtans skull?

Sen jag fick reda på att jag var med barn har jag avskärmat mej från att titta på bilder, kalendrar och allt som har med grav. att göra pga att jag inte vill börja känns något känslomässigt. Ok, det är aldrig kul att göra abort, men det känns inte svårt i detta fall, det är mest smärtan jag är nervös och rädd för!

Hur gör dom med det som "kommer ut", är det nåt jag måste se eller?

det väsrta för mig va väl att jag fick missfall och var tvungen att föda honom. Jag var jätte rädd för smärtan. Men det gjorde inte så ont som jag trodde.

När barnet väl kom ut för mig så fick vi inte se honom inte ens min man, barnmorskan tog barnet och gjorde rent honom så att vi inte skulle vara rädda eller skräckta. Men sen frågar dom om man vill titta, vi ville vara med honom en stund själva och det fick vi.

Han va såg ut som en mini bäbis... helt perfekt

Det är i livmodern och livmoderhalsen man har ont när man har värkarna. Det går inte att medicinera bort helt. Vid själva födseln så gör det inte ont i slidan, men om du har haft stora problem med det innan så kan det förståss göra ont men det går över på en krystvärk när det är en sån liten en.

Jag gjorde en abort för snart 1 år sen, jag var i 14 veckan.
Jag var på sjukhuset en söndag och fick ta tabletter för att stoppa hjärtat, åkte tillbaka dit på tisdagen och fick fler tabletter + slidpiller.
Efter ca 2 timmar så fick jag ont, riktigt ont...
Så jag fick morfin som jag också somnade på, sen vaknade jag efter 1 timme ungefär och gick på toaletten där dom hade satt nåt slags bäcken i toaletten ( det är vanliget att fostret kommer när man går på toa), där var jag fortfarande groggy och så kom bebisen, jag ville inte titta men jag såg en glimt och när jag väl sett så kunde jag inte låta bli...
Jag hade INGEN aning om att dom är så välutvecklade i det stadiet, allt finns där och tyvärr så finns bilderna o minnet kvar och fortfarande efter 1 år så minns jag och jag önskar att jag hade vetat, vetat att fostret inte skulle vara en klump som jag hade trott...
Vill inte göra dig illa med och skriva detta men jag önskar att någon hade gjort det för mig så att jag hade varit förberedd och kunnat ta bättre ställning till valen som fanns.
Lycka till!

Men har jag missat massa nu, har för meja tt det var fler inlägg igår?

Anonym (Jobbigt) skrev 2009-03-21 12:43:44 följande:

Det var ganska otrevlig stämmning här ja.. så inläggen är rappoterade.
Väldigt tråkiga inlägg från en anonym person.