Ja, vvisst är det tur att smaken är olika. Lite lustigt blir det dock när någon ondgör sig över "påhittade namn" utan att ha koll på att de i själva verket är gamla som gatan. Engla har använts i Sverige sedan 1600-talet, t. ex. Tindra är också gammalt här, fast mest på kor, förstås ... 
fipa--> Ja, kanske det. Men åtmisntone Engla och Tilde har ju "alltid" använts, även om de inte varit ovanliga. Att de sedan blivit poppis på sistone är en annan sak. Min mormor heter Engla, och jag har alltid velat döpa en eventuell dotter efter henne. Men nu tvekar jag, för jag växte själv upp med ett vanligt namn och vet hur trist det är när "alla" heter samma sak.
Min son har förresten ett riktigt påhittat namn. Det finns säkert folk som tycker att det är jättedumt och störtfult också. 
Vippa och Torspalt! *asg* Själv är jag barnsligt förtjust i Babiana, som fanns med i amanackan vid förra sekelskiftet.
Sisu--> "och sen blir mitt barn en Anna resten av livet"
Ja, eller så byter de när de blir äldre, som jag gjorde!
Fast du kan ju inte jämföra Engla med Tindra eller Vilja på det viset, att det skulle vara befintliga ord. Ok om någon heter "Ängel", men ordet "engla" är ju inte ett existerande verb (något som änglar pysslar med, kanske? ).