• Sunseed

    IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

    Och dessa två ska man inte palpera om man är gravid. OBS. Typ. Glad

  • Sunseed
    Tuvalina skrev 2012-02-18 22:41:49 följande:
    Japp, insidan menar jag förstås på smalbenet. TACK!
    Åh, nu fastnade jag i din blogg. Åter igen, lycka till! Hjärta
  • Sunseed
    mamman0301 skrev 2012-02-22 10:30:56 följande:
    Mitt besök hos gyn gick fint. Så om v 12 blir det äggplock om allt fungerar som det ska. Hon såg många fina äggblåsor i min enda äggstock. Det är verkligen tur att den funkar så pass bra som den gör när jag bara har den:)
    Vad skönt att komma igång igen!

    Turlid: Man blir lycklig när man läser om din lilla bebis som fyller 6 veckor idag. 

    Lillstoran: I vårt fall har relationen inte tagit stryk av denna karusell (ännu), men jag förstår verkligen om den skulle ha gjort det. Min sambo har haft ett extremt psykiskt påfrestande arbete där handledning ingått, så på något sätt tror jag att det har gjort honom stark i motgångar. Han ser livet i ett lite annat perspektiv på grund av det jobb han har haft... Han har nu bytt jobb, vilket gör att han är ännu starkare eftersom han slipper den mentala påfrestningen på jobbet. Han är lugn och stabil och kan helt enkelt hantera saker på ett väldigt bra sätt. Jag tror att få hade stått ut med mig det här året om jag ska vara ärlig, för jag har inte varit rolig. OM det hade trasslat sig p g a IVF så hade vi utan tvekan tagit hjälp av samtal. Vi har bestämt oss för varandra, genom glädje och sorg.

    Vi har pratat i två år om hur vi gör OM det inte fungerar, och vi båda är fast beslutna i dagsläget att vi i så fall får leva livet på ett annat sätt. Det är inte avgörande för om vi vill leva ihop eller inte. En sorg kommer det att bli, men inget som vi inte kan överleva, som det känns nu.

    Ego: Har varit på ultraljud och blodprov idag och det såg jättefint ut. Jag har sprutat i fem dagar och det syntes ca 9-10 blåsor. Så om allt går som det ska är det äggplock om en vecka, cirka. Glad
  • Sunseed
    Vi 4 skrev 2012-02-22 11:51:28 följande:
    sunseed, åh fantastiskt med så fina äggblåsor Vad glad jag blev!

    Lillstoran, glömde säga välkommen till dig! Välkommen Ja, det är tur att vi alla är olika och har olika sätt att se på saker, då kan vi ju också tillföra varandra något När det gäller relationsbiten så tänker jag att det ju i livet alltid kommer att finnas olika påfrestningar som prövar relationen, för vissa blir relationen stärkt av prövningar för andra inte. IVF kan ju vara en sådan prövning, för vår del är nog hemmaförsöken jobbigare just nu precis som någon annan skrev här ovan. Jag tror mycket på att inte låsa fast sig föreställningar om vad man tycker om saker man eg inte vet så mycket om, jag tycker bättre om att förhålla mig öppen tills jag vet mer och vill hellre försöka ha förhållningssättet att "just nu tror jag inte att xx är något för mig" (tex ivf som jag tänkte förra våren) men "utifrån olika omständigheter i livet kan jag ändra mig" (i höstas ändrade jag det beslutet). På det viset tror jag att omställningar/ändrade beslut, inte behöver bli lika jobbiga. Oväntade saker kan alltid inträffa i livet och livet kan ändra sig på en sekund... 
    Tack! Jag blev också jätteglad. Jag var lite orolig nu när det är ett år senare så att säga. Men nu finns hoppet i ett par dagar till. 

    Jag håller med dig i det där med att man kan känna att just NU känner jag att det och det inte känns aktuellt. För några år sedan skulle jag aldrig i min värld ha kunnat tänkt mig att jag skulle göra IVF. Då var jag säker på att jag aldrig skulle ha barn, för jag kände inte att jag hade något pappamaterial i mitt liv. Tänk så det kan förändras. Kyss

    I vår värld finns inte ÄD just nu heller, men vem vet vad vi känner om ett år om vi inte har lyckats? Jag kan inte lova att jag tänker och känner likadant längre fram utan försöker förhålla mig till just nu. Men det är också det som är livet. Man vet aldrig vilka vändningar det tar. Och man får ändra sig. Det är ju fantastiskt.
  • Sunseed
    finafina skrev 2012-02-22 18:00:28 följande:
    Hej alla härliga sitter på planet hem från cfc är helt slut känner mig lugn och ganska glad trots att det "bara" blev tre ägg ut som DR s var bra... Fick ut fler men han/ dom sa snabbt att det bara var tre som var något däremot sa dom att det var tre toppen ägg... Hur dom nu kan se det så snabbt fattar jag inte...? Men nu håller jag alla tummar jag kan för att dom ska bli befruktade och överleva så jag kan få dom tillbaka på fredag. Försökte fråga om irl men vi kom bort oss i en diskussion om immunbehandlingar som han inte trodde på... Och man är ju inte så himla kaxig efter äggplock så jag sa inte så mycket mer om det... Nu hoppas hoppas hoppas jag ska försöka må så gott jag kan. I morgon försöka ta det lugnt så jag är redo för äggen på fredag.
    Vad skönt att äggplocket är avklarat. Nu håller vi alla tummarna för att dom utvecklas fint. Och som många har sagt förut; det behövs bara ett guldägg. Solig
  • Sunseed

    Alltså. Jag måste vara den klenaste människan i världshistorien. Jag får så jäkla mycket biverkningar av allting. Helt sjukt.

    Jag har mått illa som f-n hela veckan och haft sprängande huvudvärk. För att överhuvudtaget kunna ta mig till jobbet så tog jag 1/4 Lergigan (receptfri medicin mot illamående och åksjuka har jag för mig - man ger det till gravida som mår illa). En fjärdedel! Vad händer? Jo, jag somnar sittande på jobbet och klarar inte av att jobba. Efter fyra timmar fick jag åka hem och så somnade jag 4 timmar. Men, men. Illamåendet gick ju över. Däremot inte huvudvärken. Skrattande 

    Inga fler Lergigan för mig. Förvånad 

  • Sunseed
    Enya70 skrev 2012-02-22 17:21:48 följande:
    Jag kände precis som du i början av vår barnlöshetsprocess och kunde inte alls tänka mig ÄD el adoption. Sedan gick tiden och tanken började vandra och sedan hux flux hade vi gått både adoptionskurs och fått godkännande från kommunen och hela baletten. Vi var precis på väg att skicka våra adoptionspapper om ett syskonpar till Colombia i höstas och vi var så taggade för det när IVF nr 10 plötsligt visade sig gå vägen.
    Det känns som huvudet på spiken där.. När jag började IVF-resan för ett år sedan var jag totalt supersäker på att just jag, jag, jag kommer inte att behöva mer än en gång eftersom allt ser så perfekt ut. Perfekta ägg, perfekta prover, perfekta spermier, perfekt bekfruktning, perfekt odling, perfekta blastocyster. Skulle JAG behöva gör det här mer än en gång?

    Och så har det gått ett år. Fyra insättningar av dom där perfekta blastocysterna. Inget resultat. Fortfarande perfekta värden och IVF nr 2...

    Man blir ödmjuk med tiden. Det är det enda jag vill säga. Det som jag aldrig kunde tänka mig förut har börjat rota sig i huvudet idag. Jag är inte alls säker på vad det blir i slutet, men man ska aldrig säga aldrig. Det är det jag har lärt mig. För ett år sedan skulle jag aldrig kunna tänka mig att adoptera. Idag finns tanken, den har inte slagit rot, men den finns där.
Svar på tråden IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?