IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?
Hoppas allat haft en trevlig o mysig helg.Sambon o sonen har varit sjuka. Sonen skulle börjar förskolan idag, men det blir imorgon, så han får vila en dag extra.
Jag känner mig inte så upplyft efter ett lönesamtal med min chef i fredags. I feb tog började jag jobba o sambon var föräldrarledig med vår son. Jag hade jättetufft i början för det var så jobbigt att vara borta från sonen. Man blir så tajt när man varit hemma i 15 mån o haft honom i magen innan o så. Chefen tyckte att jag inte fokuserat så mycket på jobbet o inte var där mentalt. Sedan började hon prata om när jag gjord mina IVF behandlingaer. Vi lyckades ju med andra på sonen. Då var jag inte heller där mentalt hela tiden o sedan när jag var gravid tyckte hon jag var för mycket uppe i det o inte så mentalt på jobbet. Visst, hon förstod ju att det kan blir så, men samtidigt var det inte så kul att höra. Tyckte jag gjorde så gott jag kunde. Tycker det är tufft att kämpa med IVF behandllingar o det påverkar jobbet o sedan mår man dåligt ,som jag gjorde i våras, går det också ut lite över jobbet. Hur gör ni andra? Har ni berättat på jobbet? Funkar ni bra på jobbet när ni håller på med IVF? Tycker ni inte det är jobbigt ibland o kan inte fokusera på jobbet.. Känner inte alls för att börja jobba om veckor. Skulle nog vilja jobba med något annat har jag kommit på. Jag är förskollärare o det är inte det optimala jobbet när man själv har småbarn.