IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?
![](http://www.familjeliv.se/Chatt/ikoner/smile2.gif)
![](http://www.familjeliv.se/Chatt/ikoner/smile2.gif)
![](http://www.familjeliv.se/Chatt/ikoner/smile2.gif)
![Skrattande Skrattande](http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif)
![Skrattande Skrattande](http://www.familjeliv.se/lib/js/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif)
Att man delar med sig sin sorg eller visar sin medkänsla till en annan betyder inte att man har ett svart hål av ilska eller förbannade orättvisor. Jag vill inte ta upp det (har redan gjort det delvis tidigare), men jag lovar att vi har fått vår beskärda del av skit. Efter alla dessa motgångar har vi verkligen fått en annan syn på livet och vi klagar inte på förbannade orättvisor, även om man kanske tänker på det ibland, men vi ställer aldrig oss in i en offerroll. Det senaste 1,5 år, då vår kamp för en bebis började, har dock fått mig ur balans. Att alltid vara spontan, social och positiv känner jag mig bara tråkig. Jag tycker själv att jag inte är någon bra sällskap att vara med och har minskat min umgänges krets efter vart, men jag är inte full av ilska. Jag har väldigt mycket att leva för; underbar familj, min man är omtänksam, snäll och kärleksfull, mina barn har blivit fantastiska unga människor, den ena går ut högskolan nästa år och den andra gick ut 9:an med full pott i betyg, mina svärföräldrar är sådana underbara människor som har lidit av dödsfall och sjukdomar hos alla deras barn. Det finns ingen chans att dem får några barnbarn om vi inte lyckas med det här nu, dem darrar bara av tanke att det kanske inte går vägen. Och jag känner en sådan press på mig att inte klara av att bära det här barnet hela vägen. Vi har skaffat all hjälp vi kunnat och jag försöker söka svar på fråger för att optimera våra chanser, men vi kommer inte gå under om det skiter sig och vi kommer naturligtvis fortsätta kämpa vidare. Men den här gången tackar jag för mig och tackar er alla för all support och stöd jag fick på vägen hit och den fantastiska kunskapsbanken jag har skapat mig med hjälp från er. Allt gott!
Zinfandel, tack, du är så rar ! Har saknat dig också och andra här, men är hyfsad uppdaterad om allas status ändå. Synd att det inte blev sänghalmsbebbe för er denna månad. Vi hoppas i kubik på nästa!
Jag tycker att dem billiga funkar ganska bra, men det tar några månader att lära sig. Du ska börja testa tidigt och fortsätta testa efter sekret och smärta. ÄL kommer oftast lite efter att du känner den, så är det för mig iaf. Grav test bör man egentligen inte göra före BIM, men jag plussade på BIM-5 denna gång och på BIM-2 förra gången (testade inte tidigare då). Du ska räkna din BIM ca 14 dagar efter ÄL och inte din cykellängd som pendlar. Att mens kommer tidigare beror ju på att du har haft ÄL tidigare den månad, men tiden mellan ÄL och BIM brukar inte pendla vad jag vet.