Blåklinten skrev 2013-12-10 22:09:55 följande:
Tack för era tankar.
Jo, det är undersökt. Två av gångerna har man kunnat göra obduktion på fostret och moderkakan, som båda gångerna visade att obduktionen inte kunde ge svar på varför missfallen hade skett. Av det man kunde se såg allt normalt ut. En gång blev jag skrapad och då kan man inte göra en sådan undersökning. Det fjärde missfallet var rätt så nyligen, så där har vi inte fått svar på obduktionen än. Men jag tror inte att man kommer att hitta nånting den här gången heller.. Fostret såg välskapt ut, och även moderkakan enligt läkaren, men den såg jag inte själv.
Vi har också gjort en missfallsutredning efter det tredje missfallet. Alla prover visade normala resultat. Därefter var vi med i Lennart Blomqvist studie. Resultaten från den studien visar ju att 82% har fått barn, men hittills tillhör vi alltså de 18 % som inte har fått det....
Det konstiga är ju att vi har fått två gemensamma barn, nånting borde alltså ha ändrats sedan vi fick dem. Okej, vi har blivit äldre, men så mycket annat är det inte som har ändrats, och vi är fortfarande i trettioårsåldern.
Men varför får man missfall i andra trimestern?
Precis som du CN83 skriver, så tänker jag att det är något med näringen till dem som inte funkar. Det händer ju strax efter att moderkakan tar över gulkroppens funktion.
Har ni andra fått flera missfall i andra trimestern?
De här tankarna håller på att göra mig tokig.
De studier som jag har läst visar att upprepade missfall i andra trimestern, sällan har med fostret att göra, utan orsakerna skall sökas hos modern. Men mina undersökningar visar bara på normala resultat och jag känner mig kärnfrisk.
Är det fler som delar dessa tankar?
Samma sak för mig. Vi är också äldre än förr men ännu i 30-årsåldern (jag 35, mannen 37). Tre friska barn (varav två före och ett direkt efter första missfallet). Sedan två sena missfall till. Vi är under utredning just nu och alla blodprover på mig visar normala resultat. Ytterligare koagulationsprover ska dock tas på måndag och då ska även min man testas för kromosomrubbningar. I onsdags gjorde jag en hydrosonografi som visade att min livmoder är helt OK, trots tre skrapningar. De minimala sammanväxningar och cystor (som dessutom är på tillbakagående) kan enligt läkaren inte ha någon betydelse för missfallen.
Vid missfall nr 2 visade obduktionen inga som helst fel hos fostret, däremot var navelsträngen alldeles för tunn och dessutom lindad kring fostrets hals. Det fanns också en del förkalkningar i moderkakan. Vid MF nr 1 gjordes ingen obduktion och från det senaste har vi inte fått något obduktionsprotokoll ännu.
Kram Blåklinten, jag vet precis hur det känns!
