Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

missan: jag har hört att salt höjer lågt blodtryck, men har ingen aning om sug på salt tyder på lågt blodtryck. Om du är orolig så gå och testa blodtrycket. Det brukar ju gå ner i början av en graviditet, man bli yr och svimfärdig. I ca vecka 20 brukar det vända och gå mot högre blodtryck. Själv är jag också inne i en salt-period, älskar djungelvrål, och mitt blodtryck är väldigt svajigt just nu, ibland högt och ibland lågt.

Jag är väldigt orolig och stressad över mitt jobb just nu. Sa upp mig från min fasta tjänst, där jag inte trivdes, för ett år sedan och hoppade på ett vikariat. Jag älskar min nuvarande arbetsplats och min chef är också väldigt bra. de har pratat om att behålla mig efter det att vikariatet tar slut i juni. Men nu verkar det som den tiden är förbi, jag är inte längre särskilt populär på jobbet. Sedan IVF-behandlingen har jag skyhög frånvaro. Den här veckan var jag ett par timmar på jobbet i måndags innan mina kräkningar fick mig att åka hem. Jag mår just nu konstant illa och kräks flera ggr varje dag. Jag ska träffa min läkare idag och få medicin mot det, men jag har ändå varit borta nästan hela veckan. Nästa vecka ska vi till Huddinge på tisdagen, det går en heldag då, på onsdagen ska jag in till stan för cub, går en heldag, på torsdag ska jag till specialistmödrarvården på Danderyd, går en halvdag. Just nu skäms jag för att visa mig på jobbet och jag märker att min chef och mina arbetskamrater tycker att min frånvaro är väldigt jobbigt.

Carlan82: Var inte så hård mot dig, det kan hända alla. Jag är lärare och har fått mååånga samtal från ledsna föräldrar som missat föräldrarmöten, det är lätt hänt.

Tack alla för era ord.  
Jag pratade med min barnmorska igår eftermiddag och hon sa samma sak. Fast jag kan också förstå jobbet, det är inte lätt att få in en bra lärarvikarie på kort tid. Det är dessutom den tiden på året när alla bedömningar ska göras och ingen har samma koll på mina elever som jag själv har. Jag försöker tänka på mig själv och den lilla i magen i första hand nu men det är inte alltid så lätt.

Usch vad nere jag är nu. Försökte ta mig till jobbet, gick inte så där jättebra, kräkte ner hela bilen och mig själv. Fy vad äckligt   

Jag är jätteglad över att vara gravid men att kräkas 10-15 gånger om dagen börjar jag tröttna rätt mycket på nu...

Ja, det är tur att jag inte åker kommunalt, det skulle vara bra synd om de som satt brevid.. ;)

Jo jag har fått Lergi....comp,  kommer inte riktigt ihåg vad de heter nu, men de hjälper lite men inte helt. Jag ringde och prata med barnmorksan nu på morgonen och hon tycker att jag ska bli sjukskriven tills illamåendet går över.  Fast det känns lite fånigt ibland, jag är ju inte sjuk egentligen utan det är ju bara ET som ger sig till känna. Jag skulle vara mer orolig om jag blödde eller hade förvärkar som andra har här inne. Känner mig bara lite äcklig, ofräsch och trött på det ibland.

Idag mår jag riktigt bra, hade ett par svängar till porslinstronen på morgonen, men annars har det varit lugnt.

Kelsson: Även jag har kämpat med övervikten och tycker det är lite jobbigt att gå upp i vikt nu, på bvc sa de att de tyckte jag skullle försöka att hålla mig inom 6 kg i viktökning under graviditeten, får väl se hur det går. Annars så får väl även jag satsa på att gå långpromenader med barnvagn i djupsnö.  

Vi var på fertilitetskliniken i Huddinge idag och gjorde ett VUL. Vi hade en fin graviditet tyckte de, fina hjärtslag, lagom med fostervatten och ET var hela 16 mm lång  När barnmorskan sa att ni kommer bli föräldrar i december fällde sambon en tår. Jag har ALDRIG sett en tår hos honom innan, så självklart började tårarna rinna på mig med. Det börjar bli mer verkligt nu. Vi firade med att käka indiskt i solskenet.

Kasa01: usch vad läskigt, skönt att hjärtat slog på den lille.

Vilken kommentar av läkaren, ta en promenad?! Jag undrar hur han tänkte där, jag hade blivit flyförbannad. Har du fått reda på något om vad och varför det hände?

Ta det lugnt och fokusera på att ta hand om dig och bebben i magen.

Grattis Kelsson :)
och
Grattis och välkommen Silverklar :)

Jag är som sagt inte så aktiv men följer tråden slaviskt, jag är bara dålig på att skriva i forum ;)

Ni har så mycket samlad kunskap så jag slänger ut en fråga; hur pass farligt är det att gå ner i vikt när man är gravid? Jag har försökt läsa på men hittar information både om att det är farligt och att det inte är farligt.

Väldigt ego:
Jag vägde rätt mycket när jag plussade och bm rekommenderade att jag totalt sett går upp max 6 kg. Jag går snart in i vecka 11 och har hittills snart gått ner 4 kg. Jag bantar inte men allt jag äter kommer upp igen och jag börjar bli lite orolig. Bm säger att det inte är så farligt fast samtidigt säger hon att jag kanske ska åka in och få dropp om jag inte blir bättre i helgen. Dessutom har jag denna vecka också fått reda på att sköldkörteln fungerar inte som den ska, mitt blodtryck går upp och ner och att jag har ärftliga faktorer för blodproppar. Det känns som att jag borde vara 90 år eller nåt med alla krämpor. Nu ska jag försöka rycka upp mig och gå ut i trädgården och njuta av solen.  

Nu är jag hemma igen, har varit in en sväng till sjukhuset och fick dropp och mår lite bättre nu. Precis som ni säger sa de på sjukhuset också, att fostret tar vad det behöver, det är jag som får lida för det ;) Nu har jag fått stränga förmaningar att dricka mycket och gärna annat än vatten för att få i mig mer näring.

Carlan: När det gäller CUB så kommer vi att göra det, mest för att vara mentalt beredda om det visar hög risk för DS men vi kommer inte gå vidare med fostervattenprov. Om det visar sig att det är en förhöjd risk för DS kommer vi ändå att behålla barnet. Jag har både genom arbetet och privat träffat och umgåtts med flera männsikor med DS och är inte orolig för att få ett barn med DS. Jag  tycker att det finns många som har DS som har en mycket god livskvalité, bland annat mitt kusinbarn och en anställd på vår skola. Jag har även en bror med olika svårigheter bl a autism så jag tror att vi är rätt härdade, så att säga.

Kasa: jag håller alla tummar jag har att ni får ett brev med ett bra besked nästa vecka. Efter allt ni har gått igenom känns det som att det borde vara er tur att få bra besked nu.

tredjemaj: jag är lite kluven när det gäller ultragyn: Vi upplevde att det var lite som löpande band när vi gjorde kub:et i veckan, typ lite in-ut a la sällskapsresan på alla patienter. Hon som gjorde vårt ultraljud tog sig inte tid att förklara något och bilderna vi fick var inte av så bra kavlité.Jag tyckte att det besöket var okej men min sambo var jättebesviken. Jag gjorde en del undersökningar på ultragyn när vi gjorde vår utredning. En undersökning gjorde riktigt j-vla ont men de som gjorde den undersökningen var väldigt väldigt bra. De förklarade vad som hände, såg till att jag fick smärtstillande och höll handen. Jag tror egentligen att det är på Ultragyn som överallt annars, allt beror på personen som gör undersökningarna samt hur personkemin fungerar med denna.

Jag vet att det var en diskussion tidigare om mammakläder men jag hittar den inte nu. Är det någon som har ett tips på var jag kan hitta mammakläder? Jag vet att det finns på HM men skulle vilja hitta fler ställen. Jag drar på en del extravikt så det är vikitgt att det finns kläder i L eller XL. Jag vill helst att det ska vara en butik så jag kan prova kläderna för jag är osäker på vilken strl jag drar nu. Några tips?

Tack för alla tips, ska kolla på p.o.p. och veromoda imorgon. Trevlig helg på er!