Anderska: Tack å lov att jag inte är ensam. Spökveckor är det minsta jag kan kalla det! Läskigt! Igår va jag och köpte en angelsound. Min sambo höll på att skratta ihjäl sig först, han tycker att jag är så nojjig. Men sen tog han allt på sig hörlurarna och lyssnade noga :) Hörde ett dunkande ljud som borde ha varit lillens hjärta och en massa rörelser. Det kanske va mina tarmar eller nått, men kul va det. Dunkar lillens hjärta snabbare än sitt eget eller långsammare? Jag hittade ett ljud i magen där det var något långsammare än mitt eget, men då blev jag såklart nojjig över det eftersom jag trott att det skulle dunka snabbare..haha...
Vi har nu ber'ättat för min sambos två barn och det blev minst sagt reaktioner.. uuh.. Jag och sambons dotter står varann väldigt nära och hon gillar mig starkt så jag tänkte att hon skulle bli jätteglad. Men hon skrek i panik att hon hatade bebisar och började att gråta. Shiiit tänkte jag och sprang efter henne. Då berättar gullsnutten att hon trodde att jag skulle glömma henne. Stackarn. Efter det samtalet så pratar hon inte om nått annat än att bli storastyster och att hon vill att den ska bo med henne :) Pust, snacka om att jag blev nervös!
Sambons son blev glad direkt och skulle lära lillen att köra cross hihi...
Nu känns allt bara som en saga och jag fattar inte att jag har något fantastiskt i magen. Mår prima efter att jag köpt järntabletter. är inte ens trött nu. Nästan så man saknar det, så man har nått symptom.
Kram på er alla
