Jordgubbe: Läste nyss ditt några dagar gamla inlägg om graviditetssymtom. Jag var visserligen konstant trött de tre-fyra första månaderna och brösten svällde upp direkt. Men annars har jag i stort sett inte haft några symptom. Mått illa har jag gjort 2 dagar på alla dessa veckor och då var det för att jag hade ätit stark mat. Har haft lite känningar av foglossning men det är inte alls mycket, bara jag låter bli att dammsuga för då får jag jätteont. Halsbränna har jag fått lite till och från men det beror mycket på vad jag äter och dricker så där får jag ibland skylla mig själv lite... Det jag ville säga var att du inte behöver oroa dig över att du mår bra. Det betyder inte att något är fel med bebisen! Jag nojjade mig också över det tidigare. Nu har jag insett hur lyckligt lottad jag är som får må så bra.
Eileen: Vilken söt bård med tåg… Vi flyttar om knappt 4 veckor och det jag ser mest fram emot är att göra fint i barnrummet. Men det blir inte det första vi tar tag i. Måste fixa vardagsrum och vårt eget sovrum först...
Karmosin: Varför var din dag hemsk igår? Har det varit en bättre dag idag, förutom att tbanan är jobbig?
Jis: Skönt att allt såg bra ut. Jag behöver bara lägga mig på höger sida så börjar min lilla att sprattla som bara den. Vet inte vad hon har emot att jag ligger på höger sida, men hon visar tydligt att hon inte gillar det. Vänder jag mig på vänster sida blir hon stilla direkt.
Kelsson: Vilken obehaglig upplevelse.
Vickan: Åh, vilken sötnos! Jobbigt för er med en sådan komplicerad förlossning. Trist att inte barnmorskorna redde ut situationen bättre. Man är ju så utelämnad och litar helt på att de ska vara lugna och kunna hantera allt som eventuellt uppstår.
Här är en till som har varit nere i en svacka ett tag. Det började med mitt astmaanfall för två veckor sedan. Några dagar senare blev jag förkyld vilket förvärrade astman. Jag hade precis bestämt mig för att röra på mig mer eftersom jag tyckte att kilona hade rusat iväg. Helt plötsligt orkade jag inte ens gå 15 minuter till bussen på morgonen. Blev anfådd och helt slut. Samtidigt fick jag ont i ryggen och mycket mer halsbränna än tidigare. På jobbet är jag mitt i en period av skriftliga omdömen och utvecklingssamtal så det har inte funnits någon möjlighet att ta det lugnare eller sjuka mig. Det blev lite mycket på en gång... Nu har jag varit på astmautredning och fått medicin, förkylningen har gett med sig och ryggen är bättre, så nu känner jag mig mer positiv igen. Har varit ute och promenerat de senaste dagarna och det är underbart att känna att jag orkar. Det är inga jättelånga rundor och inget jättehögt tempo än men helt klart bättre än inget.
I några veckor har jag känt rörelser i magen men de senaste dagarna har jag känt riktiga sparkar 
. Bara det räcker ju för att man ska känna sig lycklig...
Jag är också varm på nätterna, men klarar det hyfsat genom att ha fönstret öppet i sovrummet. Tur att sambon också är varm av sig.
Svårt att välja något att kommentera när man inte har skrivit på ett tag. Väntar med spänning på trådens nästa bebis!
Strössel: Jag är också imponerad! 5 timmars shopping kan ju köra slut på en även om man inte är gravid 
.
Kelsson: Tack för uppmuntran! Det är verkligen inga märkvärdiga promenader men som sagt bättre än inget...
Jis: Vilken mardröm att ramla på magen! Skönt att det gick bra.
Kasa: Läkaren kunde inte säkert säga att astman beror på graviditeten. Svårt även att bedöma om det verkligen är astma eftersom jag är gravid och har gått upp i vikt. Men jag har helt klart nedsatt andning. Ska gå på ny koll när bebisen har fötts och jag har kommit i form igen. Är det astma går det nog inte över efter graviditeten utan då får jag leva med det.
Dealy: Kul med ultraljud! Ultraljudet i vecka 13 var jättehäftigt! En riktig bebis men i miniatyr.
Eileen: Vattengympa låter härlig! Det vill jag också gå på. Har även funderat på yoga men vi får väl se vad som blir av...
Enya: Åh, vad underbart med extra ultraljud!
Jag har inte börjat tänka så mycket på förlossningen än. Men jag är nog lite som Aurora och oroar mig sällan för sånt om jag inte vet något om. Jag oroar mig sällan över någonting överhuvudtaget. Men å andra sidan har jag ganska långt kvar så oron hinner kanske komma...
Najje: Du har helt rätt. Fantastiskt att vi som tidigare har skrivit om alla misslyckanden och besvikelser nu skriver om förlossningar, barnvagnar mm. Tänk att du redan är i vecka 14! Grattis!
Carlan: Kram till dig som har det så jobbigt. 
.
Eileen, Kelsson och Dealy: Grattis till nya veckor! Själv går jag in i vecka 25 imorgon! Jag tycker att tiden rusar fram i rasande fart.
Strössel: Skönt att du har fått tid för igångsättning. Hoppas dock att din bebis vill komma ut innan dess!
Ego: Var på stan idag och handlade bl a lite bebiskläder. Fick nästan tårar i ögonen. Känns så fantastiskt att äntligen få gå i affärer och köpa kläder till sin alldeles egna bebis. Tidigare har det gjort så ont att gå i närheten av barnavdelningarna. På måndag får vi huset som vi köpte i somras och nästa helg börjar vi flytta våra saker! Ser så mycket fram emot att komma till rätta i huset!
En fråga: Mina bröst har varit väldigt uppsvällda hela graviditeten, tills för ca en vecka sedan. Nu är de inte alls lika spända längre. Är det normalt? Jag känner bebisen varje dag så det verkar inte vara något fel på henne i alla fall. Tycker bara det är lite konstigt för jag hade inte förväntat mig att brösten skulle bli mindre uppsvällda helt plötsligt.
Lindis: Vad skönt att allt såg bra ut med bebisen den här gången! Men förstår att du inte kan släppa det förrän du har det på papper.
Dealy: Åhléns hade fått in en del långtröjor som funkar jättebra när man är gravid. Och då är min mage ändå rätt stor vid det här laget.
Kelsson: Ja, barnrummet är det rum jag ser mest fram emot att inreda men det lär få vänta till efter jul i alla fall. Måste fixa i vardagsrum, kök och vårt sovrum först. Sen har vi lite att göra i lägenheten innan vi kan sälja den också. Angående shopping så blir jag ibland rädd att de ska ha sett fel och att det inte är en tjej. Inte för att det spelar någon som helst roll men det har blivit en del flickiga kläder och saker...
Strössel: Åh, vad spännande det är! Jag är himla imponerad av ditt lugn!
Vickan: Jobbigt med magont. Hoppas att det blir bättre snart.
Tack för svar om brösten. Jag har inte varit särskilt orolig eftersom jag som sagt känner bebisen mer och mer för varje dag. Men det är ändå lugnande att höra att fler har upplevt samma sak.
Kelsson: Vi gjorde ju ett UL i Köpenhamn i v. 15 (tror jag det var). Där kollar man kön så tidigt utifrån vinkeln på ett ben och läkaren verkade säker på flicka. På RUL i Malmö ville barnmorskan gardera sig och sa att med 80% säkerhet är det en flicka. Hon menade att pojkar ser man inte fel på men ibland kan det se ut som en flicka trots att det är en pojke. Jaja, det värsta som kan hända är att vi har några klänningar som vi inte får någon användning för. Kul med skötbord och lampa! Kul också med ny bil!
Jordgubbe: Jag oroade mig långt in i graviditeten. Håller med Kelsson om att det känns bättre efter KUB. Sen kom jag in i "spökveckor" då jag inte kände mig alls gravid och då oroade jag mig igen. Efter RUL däremot har oron släppt i stort sett helt. Jag bara njuter! Ska du göra KUB? Minns inte om du har berättat det.
Imorgon ska vi gå på barnmässa . Hoppas på att göra några fynd.
Jordgubbe: Jag tänker likadant som Kelsson och tredjemaj. Be om ett UL om du är orolig. Jag gjorde KUB mest för att jag ville se så att barnet levde. Jag hade ju så himla lite symptom. Förutom extrem trötthet och att magen började växa så fanns det ingenting som tydde på att jag var gravid. Inför KUB oroade jag mig mycket mer för att de skulle upptäcka att barnet inte var vid liv än att det skulle vara något fel. Sen tänkte jag att det skulle vara bra att vara förberedd om något ev var fel. Jag hade inte varit beredd att göra fostervattensprov pga missfallsrisk och jag hade absolut inte velat ta bort barnet om det inte hade så stora defekter att det inte skulle kunna överleva. Oavsett hur du gör så kommer det att bli lättare att koppla av efterhand. De allra flesta graviditeter slutar ju trots allt lyckligt, så har jag försökt tänka.
På fredag ska jag till barnmorskan. Har bokat tid i Eslöv eftersom det är där jag kommer att tillhöra när vi har flyttat. Ska bli trevligt att äntligen få en "egen" barnmorska. I Malmö har jag ju bara träffat vikarier.