Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011
Det var inte två, men EN väldigt aktiv, sprattlande filur i min mage. Fullständigt overkligt fortfarande. Men häftigt!
Inlägg från: Sunseed
|
-
-
Kelsson1 skrev 2012-10-18 18:05:28 följande:Ego: Just nu liknar Jenni "Beetle Juice" (om någon minns filmen från 1988
). Håret står upp o hon har svart mun efter blåbärspuré 
-
Tack alla! Det är första morgonen som jag vaknar och inte känner mig tokdeprimerad. Det kanske var en del spänningar som släppte igår.
Den lille har redan fått ett smeknamn: "Tweety" (den gula fågeln med stort huvud och antenner)...
-
Det är här du ska vara! Det är så fantastiskt underbart att Ingrid har ett syskon i din mage. Det är en till som jag väntar på också (Tuva). Ni är så värda lyckan av att lyckas.kattm skrev 2012-10-19 13:34:49 följande:Tack alla för välkomnandet! Det är så roligt att äntligen höra hemma här igen. Jag orkade inte riktigt vara kvar i tråden efter att vi förlorade Ingrid.
Sunseed, grattis igen. Vilken underbar bild, och vad roligt att ni kallar honom/henne Tweety. Hoppas att humöret fortsätter uppåt så att du kan njuta av detta.
Knytet, hoppas att flyget går bra.
Jag är överstimulerad. Än så länge rätt lindrigt, men jag ska ta det lugnt i helgen och har en ny tid på måndag på Huddinge för kontroll. Nu ska jag masa mig till Apoteket och hämta Fragminsprutor. Jag som trodde att jag skulle slippa injektioner ett tag...
Och tack. Humöret håller sig bra.
-
Jag instämmer med Kelsson. Hormoner kan vara ett gissel, men som tur är går det ju över, någon gång. Så försöker jag tänka dom dagar som det är som allra värst.7879 skrev 2012-10-19 13:57:04 följande:Tackar som frågar, har verkligen inte lätt med hormonerna den här gången och blir så arg på mig själv och får sådan ångest så lätt, speciellt om jag blir arg på min dotter.
-
Alldeles för tidigt har vi råkat bli med vagn!! Det var brorsans begagnade, och vi gillar den. Och begagnat känns bra, allra helst när det är dom underbara brorsbarnen som har haft den. Och kanonfint skick.
Nu vet jag inte om vi har gjort något dumt som tagit hem den så tidigt, men den var på väg att säljas så vi slog till.
-
Hoppas att du får bra hjälp där, så att du slipper bära allt själv.7879 skrev 2012-10-21 13:27:24 följande:Sunseed: Nej är ju jättebra att kunna köpa begagnat i bra skick!
OCh ja jag försöker inse att jag bara är männinska men ibland är det väldigt svårt. HAr lite svårt med min man just nu och det gör att jag lätt blir ledsen, men jag hoppas samtalen med en kurator kan hjälpa mig. -
Haha. Ja!MissCat skrev 2012-10-22 18:26:18 följande:
Är detta ditt lilla Pyre?
Urgulligt!
Det där med gravidhormoner går upp och ner, min sambo säger att jag är snäll men jag jobbar hårt för att inte visa allt... :D Har börjat självömka lite nu
Vad härligt att du jobbar hårt med humöret! Det är starkt gjort måste jag säga! Jag har haft några utbrott där jag på några millisekunder har gått från att bli rasande, till att börja storgråta, för att direkt börja gapskratta båda två. Synnerligen maniac-beteende. Men jag har en förstående sambo. Och vi skrattar åt eländet. Det är ju inte "jag", det är hormonerna.
Däremot vände humöret till det bättre förra veckan, i vecka 10, så nu är jag riktigt snäll faktiskt. Eller så är det för att jag är så förbannat trött att jag inte orkar ha humör helt enkelt.
Klart du ska självömka lite. När vi var på VUL förra veckan sa IVF-läkaren till min sambo att "nu får du minsann laga mat och fixa hemma för nu ska hon vila"! Nu har jag lyckan i att han gärna lagar mat (ett av hans intressen) men det gör ju inget att jag får i mig något annat än smörgåsar... -
Vad söt hon är Kelsson!!!
-
Åh vad skönt!! Visst finns det väl någon gräns för prematur också, att om man går förbi vecka 24 så kan barnet överleva om det föds för tidigt? Jag kan tänka mig att man har en massa delmål hela vägen. Jag kommer att ha det i alla fall.MissCat skrev 2012-10-22 18:49:01 följande:Ego: Idag så gick jag in i v 30 och var på spec mvc. Blodtrycket låg på 145/75 så det är bra! Har gått ner från +3 till +2 denna vecka så det verkar som om det hoppar. Läkaren frågade hur jag mår och hur jag tänkler inför allt som händer men jag känner att jag tar en dag i sänder och sålänge lillprutten i magen mår bra så är jag lugn.
Mitt första är såklart vecka 12, som närmar sig med stormsteg, då missfallsrisken minskar. Men å andra sidan läste jag på någon sida (minns inte vart) om någon studie som sade att i de fall man har sett ett hjärta slå och ett foster röra sig så minskar missfallsrisken till ca 1,5%. För äldre mödrar över 40 år så är risken 50% högre - men det ger ju i så fall en missfallsrisk på ca 3% om jag förstår det hela rätt. Jag väljer att tro på det, för det gjorde mig väldigt mycket lugnare. Det är så mycket skrämselsiffror när man är äldre.. Allt ökar med jääättemånga procent. Men om man ser på det stora hela så är det ju inte så "farligt". Från 1,5 till 3 procent t ex känns ju betydligt bättre än skrämselsiffror om att saker är dubbelt så riskfyllda. Man får läsa siffror på sitt eget sätt. Det känns mer psykologiskt riktigt.