Min abort berättelse,
Hej, vilken bra tråd att starta! Kan dela med mig av min abort. Det var en kirurgisk då i v11 och det var ett självklart val för mig. Jag var 18, bodde hemma, gick i gymnasiet, hade aldrig arbetat mer än en sommar. Även om jag och "pappan" var tillsammans ett bra tag innan och nu tre år senare så vile vi inte behålla.
Jag gick på mini-piller pga extrem mensvärk men eftersom jag kräks och svimmar av smärtan så måste jag någon gång kanske kräkts upp mina piller (är väldigt noggrann med att ta dem ordentligt) eller om det bara var otur. Började i alla fall må väldigt illa och kräkas, få lite små-cravings och det var så jag kom på att jag nog var gravid. Gjorde ett test - positivt - fick en gynundersökning några dagar senare+vul som bekräftade att jag var i v10. Det måste varit någon gräns där eftersom ja bara erbjöds en kirurgisk abort och inte en medicinsk, men det var inga problem. Mensen kommer ju inte alls med mini-piller så hade inte upptäckt graviditeten innan, så det var väl synd men ja som sagt, inga problem med mig. Fick en tid veckan därpå.
Inför en kirurgisk abort får man inte ha ätit eller druckit på sju timmar tror jag det är, och den dagen hade jag först nationella proven så det var något påfrestande. Hade tid inbokad klockan ett på eftermiddagen så jag skrev provet så fort jag kunde och åkte till sjukhuset. Danderyds sjukhus.
Väl där fick vi (jag och pojkvännen) veta att han inte fick följa med in vilket gjorde mig väldigt rädd och nervös - något jag inte var tidigare! Ville inte vara ensam men vad ska man göra. Blev inskriven, fick kläder att byta om till och en säng att lägga mig i. Kommer inte ihåg exakt men jag tror jag fick värktabletter innan, samt en kanyl i handen. Fick vänta i någon halvtimme innan jag rullades in i rummet där jag skulle "skrapas". Där inne var jag så nervös att de fick hålla i mig, skakade för att jag var så rädd! Var inte ledsen eller orolig, men bara nervös. Fick lägga mig i en väldigt jobbig gynekologstolsställning och började andas i en sån där mask för att somna. De bad mig räkna ner från tio men jag tror inte jag kom till åtta ens hehe.
Jag vaknade bara någon halvtimme senare när de rullade mig tillbaka till sängens plats där jag hann smsa min mamma snabbt innan jag somnade om i två timmar. När jag vaknade mådde jag jättebra, hade köpt med mig en macka som jag fick äta på en gång. Satte mig i ett rum med fotäöljer och tidningar som de hade i rummet bredvid sängarna. Väl där började jag bli alldeles yr och illamående så en sjuksköterska fick ge mig något i kanylen som hjälpte inom någon minut. Satt kvar i någon kvart till innan de sa att jag kunde gå när jag ville.
Jag blödde knappt efteråt, någon dag bara. Hade inte ont på något sätt heller så det var skönt. Allt som allt tog det väl några timmar, var hemma vid sex igen tror jag.
Lycka till till er som ska genomgå en abort! Det kommer gå så bra, se till att ni har stöd av någon om ni känner er ensamma. Det är skönt att ha någon att ringa när man kan och känner sig ensam.
