svårt att svälja ner mat-ångestrelaterat
Har haft phagofobi sen 3 år tillbaka. Tror det utlöstes av stress/ångest men är kvar som "enbart" en fobi. Det har alltså inte blivit bättre bara för att stressen lättat.
Inlägg från: sagoskog
|
-
-
Första perioden kunde jag knappt äta alls. Inte ens flytande och jag hade även svårt med vätska. Det kunde handla om någon dl soppa per dag. Jag vägde 56 kg när det började och gick snabbt ner till under 45 kg och höll mig där under hela första året (jag är 169 cm lång). Både kräk och sväljreflexen blev avtrubbad eftersom jag tuggade maten så länge. Först året var värst. Fick i mig väldigt lite och det jag fick i mig var mest onyttigt, som t.ex. choklad. Men det har blivit bättre, särskilt den senaste tiden. Jag har under de senaste 2 åren lyckats gått upp till 49 kg och har fått tillbaka lite hungerkänsla (den har varit helt "avstängd" tidigare). Jag kan äta ganska okej nu, men sväljer fortfarande inte helt "naturligt". Man kan väl säga att det är under kontroll, fast inte helt friskt. Det finns bättre och sämre dagar och perioder. Min magsäck har även krympt så mycket att även om jag lyckas svälja ner maten, så klarar jag inte att äta så stora portioner.Mywii skrev 2012-04-22 17:26:26 följande:Oj! Visste inte att det hade ett namn.. Men 3 år är ju mycket! Kan du äta något alls? Får du någon hjälp av te.x psykolog?
Jag sökte flera gånger precis i början men fick inget gehör hos vården. Gav upp tillslut och insåg att jag måste fixa det här själv.Nej det får jag inte. Jag har kämpat med det här själv hittills och kommer troligtvis att fortsätta så. Precis. Fobin ligger ju kvar, även om stress är den utlösande faktorn. Jag tror dock att man har mycket större chans att tillfriskna om man inte är stressad.henricko skrev 2012-04-22 18:07:40 följande:Får du nån hjälp? Tror inte heller att bara för att stressen försvinner så blir allt bra, för jag har varit sjukskriven i snart 3 månader. Lite mindre stressad är jag för att slippa jobba, ha dom kraven på sig. Men inget annat har försvunnit.
Om ingen redan har skrivit det så finns det receptfria näringsdrycker på apoteket (men man brukar behöva be om dem för de står inte ute). Fortimell heter en sort. Det kan vara ett bra komplement, så att det man får i sig iaf är näringsrikt. -
Har du tvillingar? Det har jag också:)henricko skrev 2012-04-22 20:16:26 följande:Vissa gånger når ångesten kommer så försöker jag läsa, lyssna på musik eller ringa till nån tills den gått över. Vissa gånger spelar det ingen roll vad jag gör-för då är ångesten för stor för att jag ska kunna göra nått annat. Hatar dock att vara ensam på dagarna, tycker det känns bättre när det är någon hemma. Tyvärr så måste ju min sambo jobba, min äldre grabbar har ju skolan. Å mina tvillingar lämnar jag på dagis. Kommer inte till ro- far upp o ner hela tiden. Vilket liv man har
-
Jag har tjejer (tvåäggs) på 4,5 år:)henricko skrev 2012-04-23 12:05:16 följande:Japp, mina tvillingar fyller 6 år nu i maj. Fick en tjej o en kille. Du då?
Ska kolla nästa gång jag är på apoteket efter dom där recept fria närings dryckerna. Håller med dig om att man får kämpa själv om man ska komma någon vart, men det är svårt. Har köpt ett gäng böcker som handlar pm ångest, gad, panik attacker.. man känner igen sig så väl när man läser böckerna. Felet med mig är att jag nog inte är 100% motiverad än, tycker mest synd om mig själv. Å det är ju så fel- måste sluta älta o fundera på allt som varit o är o framtiden. Lära mig att leva i nuet.
Den svåraste stunden att bli motiverad, är när man mår riktigt kasst. Så att hitta motivationen är inte helt enkelt, men jag tror och hoppas att det kommer för dig. Jag har själv haft svårt med motivationen. Särskilt om jag har kämpat med att äta "bra" i en period så slutar det ofta med att jag blir så trött på allt att jag ger upp och knappt äter något alls under en lika lång period. Det är säkert därför jag inte har lyckats gå upp mer i vikt.
Angående näringsdryckerna så ska man helst ha en ordination från t.ex. dietist. Men har du ingen sån kontakt så kan du ju bara dra en vit lögn om apotekspersonalen undrar.. eller så behöver du inte förklara dig alls. Min syrra brukade köpa sånna när hon skulle på festival:) Det är ju receptfria som sagt, men man bör ha ett recept om man tänker använda dem mycket eftersom det blir ganska dyrt om de inte räknas på högkostnadsskyddet.
Appropå ingenting så är det ganska fantastiskt vad kroppen klarar av. Jag förstår inte hur jag fortfarande kan leva och må relativt bra. Visserligen så misshandlades nog kroppen ganska ordentligt under den första tiden, men än så länge har inga allvarligare men uppdagats. Det jag märker mest av numera är att jag får ordentlig yrsel när jag ändrar läge från sittande till stående de dagar jag inte har ätit.. samt att jag ofta mår illa.