Inlägg från: Enniie |Visa alla inlägg
  • Enniie

    svårt att svälja ner mat-ångestrelaterat

    Usch då. Det är nackdelen med att inte kunna äta, att kroppen tar stryk med alla vitaminer osv som man saknar. Otroligt jobbigt. Hur är det på kliniken då? Är dom bra?

    Jag kan iallafall stolt säga att jag fick i mig en ost och skinkpaj igår. En hel! Dock ej skinkbitarna och lite av den sega osten. Men annars så. Det är den första varma fasta maträtten jag ätit på säkert 8 månader. Det tog tid, men det gick!

    Idag har jag vart helt slut pga värmen. Det är närmare 26 grader ute på dagarna, vilket resulterar i att rummen blir som bastu. Värmen gör att man svullnar upp som en boll och känner sig allmänt sjuk, vilket i sin tur leder till att jag inte kan äta då jag inte känner mig hungrig.

    Tror också att mitt järnvärde har gått ner igen då jag känner mig allmänt trött hela tiden. Ska inte till mvc fören om ca två veckor, så jag får vänta innan dom tar prover.

    Nu ska jag slöa i soffan. Är trött och varm, har även ett ihållande irriterande illamående som inte vill ge med sig. Suck.

    Kram!

  • Enniie

    Fläsk av allt som finns?! Jisses... Vad säger dom då? Påpekar dom om något eller så?

    Men va varmt vi har haft det! Närmare 27-28 grader i flera dagar. Mindre matlust men dricker som en tok.

    Glad morsdag!

  • Enniie

    Men usch. Jag lider så oroligt med dig. Men jag tycker du är super som iallafall kämpar! Du har ju inte valt att bli sjuk, och du gör ju allt du kan för att bli frisk!

    En massa stora kramar till dig.

  • Enniie
    henricko skrev 2012-05-31 19:55:33 följande:
    Hej

    Jo då personalen förklarar hela tiden för mig när jag ska äta, har börjat få tagit en lugnade tablett 30 min före varje måltid nu för att få ner min ångest.

    På lördag ska jag få komma till öron näsa hals mottagningen för att gå ner med en kamera genom näsan för att se hur halsen ser ut.

    Har även fått en remiss till en logoped nu men vet inte när jag får komma dit.

    Jag har även börjat prata lite djupare om vissa saker som har hänt mig, svårt att öppna upp sig som en bok.

    Men jag har iaf insett att vissa saker har jag med mig sen barndoms tiden. Jobbigt att återuppleva allt sånt igen, trodde inte att det påverkade mig sen jag vart vuxen. Men enligt dom å hör mycket ihop med det jag har varit med om plus allt annat som har hänt en med stress o allt.

    Så jag hoppas att detta kommer att sluta bra, för det går så tungt att äta.

    Mitt hjärta har börjat slå långsammare nu pgr av att kroppen inte får i sig det de ska. Gjort ekg varje dag nu. Tappar vikt o har så ont i kroppen nu men det är väl för att jag är undernärd.

    Men jag är en kämpe, ska ta mig igenom detta för mina underbara barns skull o sambo.

    Tack för att ni finns o ger mig ert stöd.. guld värt

                        



    Ja, jag kan inte säga annat än att du kämpar på bra. Jag blir väldigt imponerad.

    Här rullar det på. Igår fick jag i mig kanske mycket mosad potatis och tonfiskröra, men idag, har jag knappt petat i mig något. Jag har vart ordentligt trött hela dagen och somnade på soffan nu ikväll, vilket typ aldrig händer. Ska snart krypa till kojs så man orkar med dagen imorgon.

    Kram!
  • Enniie

    Usch... Du låter inte alls pigg... Jag tycker det är förfärligt att man kan må som vi (du) gör. Nu har det i och försig gått över ett år sen mitt startade, så jag kan i dagsläget äta lite varje dag, även om det bara är pytte eller bara "onyttigt".

    Du kämpar med bara lite fil...

    Har du provat med något nytt själv? Typ vattenmelon, risifrutti eller något annat? Eller koka broccoli och mixa till soppa?

    Åh, vad jag önskar att jag kunde göra något.

    Jag hoppas du fick smaka på kycklingen!

    Massa kramar

  • Enniie

    Hur mycket har du gått ner nu då?

    Här är det ok. Var i Sthlm hela dagen igår, och åt knappt någonting. Hade inget med mig, så man vart ju utan. När vi kom hem igår kväll så var jag helt slut, och otroligt hungrig!

    Annars är det ganska lugnt. Jag äter när jag kan, dock inte så mycket mat. Jag hoppas på att kunna äta lite idag då jag köpte färskpotatis och sill som jag ska göra iordning idag.

    Ja, jag fick insomningstabletter för många år sedan (var 18 då) när jag mådde som sämst, trodde dock att det var kroppsligt. Fick två olika plus stecolid, och jag tyckte inte att någon av dom hjälpte. I dagsläget sover jag väldigt bra, tack och lov, även fast jag somnar runt 02-03 på nätterna. Hade jag inte haft sömnen så hade jag nog gått in i väggen för flera år sedan.

    Sover du inget på nätterna?

  • Enniie

    Ojoj, då är du inte stor alls nu...

    Men är du där hela dagarna eller sover du kvar där?

    Jag fick äntligen en kallelse till psykiatrin nu. Efter att min mvc psykolog skickat en remiss till dom. Tänk att hon måste skicka remiss för att dom ska ta in mig. Men nu är det gjort iallafall. Hoppas på att få hjälp nu.

    Jag äter fortfarande inte mat. Men jag vet också att jag medvetet väljer bort det. Jag undviker det för att det är lättast. Sen smakar jag ju lite då och då, trots att jag kanske kan äta lite mer än vad jag tror.

    Idag är det fint väder, så jag ska bänka mig (och tjocka magen) på balkongen. Har redan städat och allt sånt, så nu kan jag slappa.

    Kram!

  • Enniie

    Oj då. Det lät inte kul alls. Men det är ju bra att du gått upp ett kg iallafall. Alltid något, och ett steg på bättringsvägen kanske?

    Ätandet för mig har blivit lite sämre, vilket nog beror på att depressionen har blivit värre. Inte påtagligt, men tillräckligt för att man kanske inte orkar med allt alla dagar.

    Det är bara för oss att kämpa vidare. Jag tänker på dig! Kram!

  • Enniie

    Mm, min medicin hjälper knappt. Känner mig aldrig glad. Äter dom för att kunna få i mig något på dagarna.

    Känner mig för jämnan trött, arg, irriterad, ledsen, orkeslös. Varje timme, varje dag. Tack och lov så har jag sömnen! Jag kan sova hur mycket som helst känns det som. Sover ca 6-9 timmar varje natt, men är alltid lika trött.

    Kan dock inte komma till ro med tanken av att lägga mig, så jag tvingar mig själv i säng vid 02-03 på nätterna. Somnar dock nästan på en gång då också.

    Både igår och idag har jag fått i mig en hel "fralla" eller vad det nu heter. Med frön på. Helt otroligt. Måste dock ha mycket smör på, annars går det inte ens att försöka svälja. Det är som om saliven inte räcker till.

    Ja, varför ska vi må som oss. Man kan ju undra vad det är för hemsk vi har gjort som förtjänar detta? Varför man inte är värd ett vanligt liv, som alla andra?

    Imorgon far vi mot Sthlm igen. Och jag bestämmer mig redan nu att jag ska må bra imorgon. Hoppas det funkar...

Svar på tråden svårt att svälja ner mat-ångestrelaterat