Hur hittar man orken att fortsätta?

Jag lider verkligen med dig ska du veta. Det är så orättvist när sådana saker händer!

De där orden tar jag till hjärtat. Jag hoppas verkligen att han bara ger så mycket man orkar, för min ork börjar sina nu.

Ingen kvinna i min släkt har haft dessa problem (har hört mig för) så varför just jag?

Har så många frågor jag aldrig någonsin kommer få svar på.

Nyår närmar sig och jag vet fortfarande inte riktigt hur jag ställer mig till att försöka snart igen. Samtidigt som det känns som att jag inte ska försöka grubbla för mycket, då kommer det sluta med att det skjuts upp så länge att det blir försent.

Tidigare drömde jag om 3-4 barn. Nu känner jag mig nöjd om vi får 1.

Jag hoppas, bönar och ber att 2013 ska vara vårt år!

Jag lider verkligen med dig vännen! Det är så orättvist när sådana saker händer!

Det är så skönt att prata med någon som är i samma sits. Har ingen annars jag kan prata med då ingen runtom har gått igenom det här. Ibland vill jag bara sätta mig och skrika och gråta, men tillåter inte mig själv att göra det.

Jag vill jättegärna att vi ska hålla kontakten då och då, det vore trevligt. Så har man någon att prata med där man inte behöver beskriva vad man känner, den andre vet redan exakt vad man menar. Det är ovärderligt för mig just nu.

Jag bor i Södermanland, du då?

Tusen tack för era svar, det känns otroligt hemskt att det är fler som gått igenom samma sak samtidigt som det är skönt att inte vara ensam. Splittrat värre..

Har inte orkat vara här inne och titta på ett tag, men har nu börjat lägga det lite mer bakom mig, även fast jag fortfarande gråter ibland. Jag har accepterat faktum mer och mer nu, det som har hänt har hänt och jag kan inte göra det ogjort hur otroligt gärna jag än vill.

Nu ska jag jobba vidare med att stressa ned (typiskt för mig är att ju dåligare jag mår desto mer saker tar jag på mig att göra för att slippa tänka vilket alltid slutar med att jag istället blir sjukt stressad).

Har börjat med det sakta men säkert och det känns riktigt bra.

Nu räknar jag mest bara ned till nyår så vi kommer till den punkt där vi sagt att vi ska börja försöka igen.

2013 SKA bli vårt år (hoppas jag för alla oss härinne), antingen får vi en bebis var eller blir åtminstone gravida med en som vi får behålla.

Återigen tusen tack för att ni delar med er. Det är inte lätt att göra det, jag vet, men det hjälper mig otroligt mycket!