Surrogat-tanke runt det-eller är i processen!

Jo, en

Vi har startat processen med en klinik i Indien.

Hur går det för er?

Denna vecka kommer vi att skicka ner alla provsvar och intyg till kliniken i Indien, sen får vi besked om vi blir godkända eller inte.
Har ni provat med IVF tidigare eller hur kom ni in på surrogat?

Jag kan vara surrogat om det är eller blir möjligt att reglera juridiskt i Sverige.
Har snart fyra egna barn.
Kan även donera ägg om mina duger åt den svenska vården....   

Vi har funderat lite på det, men inte vågat ta steget. Hur funkar det när man ska ta hem barnet? Vem är mamma? Måste man adoptera barnet från surrogatet?

Kostar det mycket pengar att anlita surrogat?

Jag kan vara surrogat om det är eller blir möjligt att reglera juridiskt i Sverige.
Har snart fyra egna barn.
Kan även donera ägg om mina duger åt den svenska vården....   

Javisst!
Eller så hör du av dig till mig. 

Får jag fråga om ni har försökt få barn länge?
Eller är det något som förhindrar dig att bära ditt barn?   
Jag har väl eg bara en sak som jag inte accepterar och det är att man vill ha surrogat pga att man inte vill vara gravid eller föda.
Men jag antar att de flesta som behöver/vill ha en surrogatlivmoder gör det pga egna svårigheter med att göra det.

Vad säger läkarna?
Anser de att allt hopp om en egen fullgången graviditet är borta eller i stort sett borta?
Tänkte att fem återföringar varav en resulterat i graviditet trots allt inte är sååå många..... förstår att det måste vara otroligt jobbigt, psykiskt och ekonomiskt påfrestande.... (Har en gång också varit i ett ofrivilligt barnlöst förhållande och gjorde till slit en ivf/icsi som misslyckades. Och av den besvikelsen och sorgen så kan jag lätt förstå hur fyra negativa återföringar och ett mf måste kännas....... )
Fast så har man hört om dem som gjorde 7-8 ivf innan de fick barn. Trodde också att minst sex återföringar var rekommenderat och om det blivit graviditet på någon så bör man försöka ytterligare en gång per graviditet.
Men det är väl säkert väldigt individuellt vilka chanser läkarna bedömer att man har.
Och det där med ev stört immunsystem är inget ni funderat på?
Finns ju en tråd om det här på FL, om de som gör immun-utredningar och får behandlingar i bla Aten och de flesta (om inte alla?) av de tjejerna har blivit gravida och fått barn!
Det är ju inte säkert att en surrogat"mamma" skulle bli gravid heller eller undvika mf trots flera återföringar...

Ja jag tycker också ni ska försöka prova tre ggr till.
Kan ni inte få någon ny behandling som tillägg?

Oh ev immunproblematik tror ni inte det kan vara?

Jag skulle gärna bära ert barn om du inte blir gravid på era nästa tre försök.
Det är bara ni hör av er isåfall.
Lycka till nu!

Regler för Känsliga Forumet: 

"Tänk på att allmänna debattfrågor inte hör hemma här,
utan syftet med känsliga rummet är att man ska kunna ställa personliga frågor anonymt."

Med andra ord: Vi får inte diskutera huruvida vi anser surrogatgraviditet vara rätt eller av någon anledning fel här!  

Så hädanefter är denna tråd endast till för ofrivilligt barnlösa eller de som är intresserade att diskutera personliga frågor ang surrogat.
Övriga inlägg kommer att anmälas.   

Det är väldigt trevligt att kvinnor som verkligen har ett val väljer att vara surrogatmödrar. Det håller nog de flesta med om.

Men barnet då?
När bäbisen föds känner den ju bara sin surrogatmamma. Är det bara jag som tycker det är elakt att lämna bort den till "främlingar". Jag vet att ni älskar barnet och även är dess biologiska föräldrar men barnet vet ju inte det... Det känner bara sin mammas röst, lukt, smak osv och ni som surrogatföräldrar är därför främlingar hur hemskt det än låter

Du har så rätt i att ingen av oss kan förstå vad den andra pratar om!
Att barnet inte vet något innan det föds är ren och skär bullshit (ursäkta mina hård ord) för när barnet ligger i magen är det fullt medvetet om vad som händer utanför. Bebisar vaknar till och börjar sprattla när de hör rösten på föräldrarna eller syskon och även alldeles nyfödda barn tyr sig till den person som burit på dom eftersom dom känner igen lukten. Visst är det möjligt att skapa den kontakten med barnet hos en surrogatmamma (papporna kan ju) men den kontakten kan aldrig bli lika stark från barnets sida som till "mamman" och jag har svårt att tro att surrogatmamman skulle vilja ha främmande människor runt sig så ofta som krävs för att skapa den kontakten. Sen är jag naturligtvis fullt medveten om att adoptivbarn har gått igenom fler och säkert mycket värre saker och jag tycker också därför att det är dom man borde ta till sig och älska om man inte kan få egna barn. De bortadopterade barnen kommer ju alltid vara bortlämnade och bortvalda och då tycker jag att det är bättre att adoptera och därmed kanske "rädda" ett barn än att utsätta ytterligare en bäbis för samma separation "bara för att man vill det".

Jag tvivlar absolut inte på er känslor som föräldrar och det är klart att barnet kommer börja älska er också (precis som adoptivbarn gör) men ur barnets perspektiv tycker jag att det är en självisk handling.

Dom tillåter inte trillingar på vår klinik (men på många andra i Indien), så dom gör en reducering om alla tre fäster.

Gravtestet är nu på torsdag...

Ja, vi har använt mina ägg och min mans spermier, så det blir isåfall vårt biologiska barn.

Vi har en budget på ca 400´ , får se om den håller

Tack       

400´ är vår budget bara, takbudget hoppas vi på. Ja, det är billigare i Ukraina, men boendet och resorna till Indien kostar en hel del, så det tillkommer. Skulle inte välja Ukraina för egen del heller.

Äggplocket var faktiskt mycket bättre där än här hemma. Man blir sövd en kort stund och jag mådde mycket bättre efteråt än efter äggplocken här hemma.
Tack   

Tack
<3  

sydasien.se/kronika/surrogatmamma-med-livet-s.../

www.svd.se/nyheter/utrikes/surrogatmammor-i-i...

Låter ju trevligt?