Surrogat-tanke runt det-eller är i processen!

Vi har funderat lite på det, men inte vågat ta steget. Hur funkar det när man ska ta hem barnet? Vem är mamma? Måste man adoptera barnet från surrogatet?

Kostar det mycket pengar att anlita surrogat?

För att få hem barnet måste ni ansöka om pass. Men eftersom fadern är den biologiska fadern brukar det inte vara några problem att få ett svenskt pass, det tar bara lite tid att vänta. Faderskapet bevisas med DNA.

Surrogatmamman måste säga upp sin vårdnad om barnet, därefter kan du som mamma göra en närståendeadoption i Sverige.

Kostnaden för Indien tror jag dock är högre än 200 000-300 000 kr, räkna med runt 500 000 kronor för läkarvården tillkommer. Just nu är det däremot få som vänder sig till just Indien eftersom de har börjat kräva Medical Visa, vilket svenska par inte kan få då det bl.a. kräver att surrogatmödrarskap ska vara godkänt i Sverige. Men lagstiftningen kommer att ändras, mycket är på gång i Sverige. Samtidigt finns det andra länder: Ukraina, Ryssland, Thailand, USA.

Tråkigt att höra att det inte var tillåtet i Thailand. Jag känner till ett manligt par som har kontakt med en surrogatförmedling i Thailand.

Jag kan bara svara för USA, där jag har kört, och där var det billigare att använda egna ägg och spermier.

Det finns ett annat forum som jag kan tipsa om: www.surrogat.nu Där kan du träffa andra par. En del har varit i Ukraina.

Jag hade gärna ställt upp och varit surrogat åt min syster. Undrar när det blir tillåtet i Sverige. Vi har bara några år på oss :(

jag måste sålla mig till den skara här som faktikst uttrycker protest mot surrogatmödraskap. klart det finns fina filmer om glada mammor som såååå gärna bär andras barn mot pengar. Är man desperat så är det ett bra sätt att tjäna pengar. Men det går inte att komma ifrån att det är en handel med människokroppar!! och som alltid är det kvinnors kroppar det handlas med. 

Jag ställer mig tveksam till surrogat inom sverige med, men dock är det ett betydligt bättre alternativ, att ha en närstående som går med på den processen, att bära sin systers barn eller likannde. Men att tro att en kvinna gör det lättvindigt, på andra sidan jorden, för att vara snäll, det är bara idioti. Klart allting görs för pegnar, från desperation. Och att därför beställa ett barn är också att leva med att man utnyttjar änniskor i sämre ekonomisk sits. Precis som att åka til lrumänien för att få en njure. är man desperat så är man, det dricer folk att göra allt möjligt konstigt. Men att få barn är ingen rättighet och ger en inte rätt att köpa ett barn!

Jag är alltså inte motståndare till att vara altrusitisk, har själv donerat ägg, helt frivilligt i sverige, mot en symbolisk summa som täcker frånvaro från jobb i princip. Men jag är itne i ekonomiskt behov och den faktorn går aldrig att bortse från!
 

Anonym (jag) skrev 2013-03-28 20:45:17 följande:

Du har så rätt i att ingen av oss kan förstå vad den andra pratar om!
Att barnet inte vet något innan det föds är ren och skär bullshit (ursäkta mina hård ord) för när barnet ligger i magen är det fullt medvetet om vad som händer utanför. Bebisar vaknar till och börjar sprattla när de hör rösten på föräldrarna eller syskon och även alldeles nyfödda barn tyr sig till den person som burit på dom eftersom dom känner igen lukten. Visst är det möjligt att skapa den kontakten med barnet hos en surrogatmamma (papporna kan ju) men den kontakten kan aldrig bli lika stark från barnets sida som till "mamman" och jag har svårt att tro att surrogatmamman skulle vilja ha främmande människor runt sig så ofta som krävs för att skapa den kontakten. Sen är jag naturligtvis fullt medveten om att adoptivbarn har gått igenom fler och säkert mycket värre saker och jag tycker också därför att det är dom man borde ta till sig och älska om man inte kan få egna barn. De bortadopterade barnen kommer ju alltid vara bortlämnade och bortvalda och då tycker jag att det är bättre att adoptera och därmed kanske "rädda" ett barn än att utsätta ytterligare en bäbis för samma separation "bara för att man vill det".

Jag tvivlar absolut inte på er känslor som föräldrar och det är klart att barnet kommer börja älska er också (precis som adoptivbarn gör) men ur barnets perspektiv tycker jag att det är en självisk handling.

Det må så vara att du tycker att ”Jag tvivlar absolut inte på er känslor som föräldrar och det är klart att barnet kommer börja älska er också (precis som adoptivbarn gör) men ur barnets perspektiv tycker jag att det är en självisk handling.” men jag tror ändå att barn som blir till via surrogatmamma hellre väljer livet än döden.

Om man utgår från din tankevärld skulle ett adopterat barn eller barn via surrogatmamma aldrig kunna knyta an till de föräldrar som det växer upp hos.

Sedan kanske man bör komma ihåg att Rädda barnen är emot internationella adoptioner, så jag vet inte om det är en sådan snäll handling att flytta ett barn från sin egen kultur och religion för att man själv vill uppleva föräldraskapet. Är det inte då bättre att satsa på preventivmedel och hjälp för ensamstående (ofta unga och fattiga) mammor så att de kan behålla sitt barn?

Så varför fördöma andras väg att försöka bli föräldrar. Varför inte bara stötta och hjälpa varandra. En gång kan det vara du som står där och behöver hjälp med något.