December bebis 2013

Tror de brukar börja kolla på nåt av besöken efter v.30....vi såg det på ett UL strax före v.30 men då hade jag misstänkt det ett litet tag själv....nu när jag "vet" hur hon ligger känner jag tydligt rumpan i navelhöjd och sen fötterna under höger revbensbåge. Så har hon legat i åtminstone 3 veckor nu, med kroppen på den sidan av magen. Hon verkar trivas där;=).

Min äldsta fixerade sig i v.32 och min yngsta blev inte fixerad förrän förlossningen men jag vet att magen sjönk och han var ruckbar i v.31-32 ca så det verkar följa ett "mönster" för mig. Men det är ju inte alls ovanligt att barnen väntar betydligt längre med att vända sig enråt, och de kan ju även göra en kullerbytta och ändra sig ganska sent. Hoppas dock denna lilla väljer att ligga kvar såhär nu.... 

alltså vi såg på UL att hon hade huvudet ner och bm sa på besöket i onsdags att hon var ruckbar...då var jag i v.31+1

ruckbar är mycket riktigt att de glidit ner en bit i förlossningskanalen/bäckenet. När de kommer ännu längre ner blir man fixerad. Är man omföderska sker ofta fixeringen inte förrän under förlossningen då det är rymligare i bäckenet efter att man fött barn. Dvs man kanske bara blir "ruckbar" medan en bebis som är lika långt ner på en förstföderska kan vara fixerad.

När de är fixerade krävs väldigt mycket för att de ska lossna och kunna vända sig igen. Vid rörlig kan de vända sig "närsomhelst" om det inte är trångt generellt i magen (senare under graviditeten) vid ruckbar kan de också backa upp och vända sig men det är ju "svårare" än vad det är om de ligger högre upp och är rörliga.

Om bebisen ligger fixerad och vattnet går så är det tex ingen fara att navelsträngen kan komma i kläm, vilket är en större risk om den är rörlig vid vattenavgång, då ska man försöka att inte springa runt så mycket....navelsträngen kan åka fram vid ruckbar också men det är mkt mkt ovanligt.  Förutom det med navelsträngen så är det väl egentligen inget annat man "får ut" av informationen om den är rörlig, ruckbar eller fixerad då det inte indikerar hur nära förlossningsstart man är utan en förlossning kan dröja massa veckor efter fixering och den kan starta trots att bebisen "bara" är rörlig....    

Jag har mätt tappen så många ggr att jag tappat räkningen nu haha. Men efter att jag fick kortison mätte de en gång till och nu har jag inga planerade mätningar utan jag tänker inte komma tillbaka förrän det är dags att föda=)

Den är lite påverkad, lite förkortad och öppnad inifrån men så kan man ju gå länge. Med yngsta sonen var tappen helt opåverkad i v.31 trots massa sd, sen mättes inget mer och vips startade förlossningen på allvar i v.34+0 och då stoppar de inget.

Återstår att se hur det blir denna gång. Känns verkligen som en slump när det väl "startar" och mina vanliga sd plötsligt övergår till värkar som har riktig effekt...    

Skönt att allt såg bra ut!

Varför födde du i v.32 sist? Fanns det någon orsak eller var det som för mig, att det bara startade spontant?

 

Hej tjejer!

Vill bara kika in och säga att i onsdags i v.32+1 föddes lilla Alba. jag kom in till förlossningen dagen innan och var öppen 5 cm efter en natt med mycket sammandragningar. Inne på förlossningen, natten till i onsdags gick vattnet och sedan föddes Alba dagen efter.

Hon vägde 1740 gram, var 42 cm lång och hade ett huvudomfång på 29 cm.

Idag 2 dagar gammal andas hon helt på egen hand men ligger i kuvös för värmens skull samt har sond tills amningen är i gång och hon orkar suga.

Hon mår under omständigheterna mkt bra vilket till stor del beror på att hon hann få kortison för lungmognaden.

Återkommer med bild osv senare, just nu räcker inte riktigt tiden till. Jag blev utskriven från bb idag och sover hemma på nätterna men är på neo ca 08-22 på dagarna. På slutet innan hemgång kommer jag få bo på neo med henne (när hon ska ammas även nattetid).

Just nu blandas oro för att nåt ska tillstöta med lycka över vår fantastiska dotter. Och lite amningshormoner på det. Hey babyblues liksom!!

I alla fall vill jag säga att jag kommer fortsätta följa tråden lite då och då och uppdatera hur det går för oss.

                  

Idag har vi fått komma hem med lilla Alba! Prick 2 veckor efter förlossningen. v.34+1 är hon i nu. 1835 gram var dagens vikt och 44 cm lång. Hon mår bra men vi kommer ha hemsjukvårdvård 2 ggr i veckan med vägning osv då vi fått gå hem med sond. Hon har börjat amma så smått men äter långt ifrån fulla mål, därav sonden. Sugreflexen kommer inte riktigt förrän v.34-35 så det är ganska tidigt. Känns otroligt härligt att få ta hem sitt lilla barn! Återkommer med bilder senare=)

Här kommer några bilder på lilla Alba. Hon är 32 och 33 veckor gammal på bilderna och väger ca 1600 gram och är 42 cm lång.

Nu är vi alltså hemma med hemsjukvård och tränar på att amma. Det senaste dygnet har hon ammat riktigt bra så jag har nästan inte behövt sonda i något extra alls så jag hoppas vi får "friamma" snart och att hon går upp i vikt så det går ta bort sonden. Då blir vi helt utskrivna från Neo. Allt har gått väldigt snabbt och smidigt och jag tror att vi har kortisonet som hon hann få i v.29 att tacka för mycket. Att få gå hem med hemsjukvård efter bara två veckor i v-34+1 är väldigt tidigt och hon har också lärt sig suga och amma extremt snabbt. Vi hoppas såklart att det ska få fortsätta såhär och inte komma bakslag. Nu är vi mest nojjiga att de äldre barnen ska komma hem med någon infektion från skolan. Handsprit används mer än flitigt här hemma!=)

   

tack=)

Väldigt länge sen jag var in och läste och skrev något här nu men ser ju att tråden lever...kul!
Alba är snart 6 månader nu och har växt en hel del sen hon föddes. 4,7 kg och ca 59 cm lång..
Hon ammar bara kvällnatt-morgon 3 mål och äter sen 2 grötmål och 1 puremål under dagen Känns som att hon verkligen börjar bli stor! Hon HATAR att ligga på mage, men älskar att sitta och stå....sover i sin säng i nestet på nätterna och i vagnen på dagarna...

jag har fortsatt att plugga och jobbar lite extra nåt pass i veckan. Fast studiemotivationen är inte direkt på topp;=)

Har ingen nytagen bild i datorn (mest på mobilen) men om ni har instagram och vill kan ni följa mig där! Heter ANNAERICA1985 där...

Vad gullig du är!
Ja Alba är lite längre än hon är tung, men jag hoppas hon äter upp sig lite snart, hon älskar ju mat!
Vad heter du på Instagram?

Ja, Alba var beräknad till 2 december men föddes 9 oktober i v.32+1 så därför är hon 2 månader äldre än de andra bebisarna fast egentligen är hon ju bara 4 månader....hon är jämnstor med 3 månadersbebisarna....

Korrigerat blir Alba 4 månader den 9:onde April. Hon är ganska liten även när man korrigerar åldern ligger på -1 på längden och -2 på vikten enligt kurvan om man korrigerar henne. Okorrigerat är hon inte uppe på kurvorna ännu.....

härligt att hon gillar magläge. Alba kan jättebra men hon har sånt humör, hehe....hon vill helst att vi bär henne och visar saker istället...;=)

vi söver i vagnen på dagarna till vattenkranen i köket, hehe....fungerar dock bra! sen stänger vi av kranen när hon somnat...

eftér kvällsamningen somnar hon halvvaken i nestet i sin säng. På natten om hon vaknar och inte är hungrig så brukar pappan söva henne i famnen med nappen (om jag gör det blir hon arg för att hon bara får napp och vill snutta, sen kräks hon för hon är inte hungrig egentligen....så ska nappen kunna hjälpa henne att somna måste hon ligga själv eller i pappas famn)....oftast vaknar hon 2-3 ggr/natt, då äter hon först och sen tar pappan henne och ger nappen och vyssjar nån minut och när hon sover lägger han henne i nestet i hennes egen säng.
Detta började vi med för kanske 1 månad sedan, innan det somnade hon hos mig med bröstet i munnen men hon kunde äta 10 ggr/natt och spy lika många ggr så vi var tvungna att bryta det lite granna...

men mitt tips är lite bakgrundsljud, och vagnen inomhus, eller bära i famnen helst i becksvart rum...vi har också introducerat snuttefilt vilket har hjälpt mycket.

Alba kräks i princip aldrig efter gröt/pure men efter amning, varje gång....så nu när jag inte längre ammar på dagtid utan hon bara äter gröt och pure och frukt mellan ca 09-21 och ammar 3 ggr under natten, så kräks hon bara nattetid men aldrig på dagen...är glad att vi började med gröt tidigt (hon var verkligen redo, hon älskar det!) för nu slipper vi kaskadspyorna...

När Alba är riktigt trött skriker hon oavsett om hon ligger i vagnen, i famnen eller vid bröstet...dock låter vi inte henne ligga och skrika i sängen tills hon somnar, vi bär henne men jag kan inte hålla med om att en bebis som skriker ALLTID behöver nåt, dvs mat eller närhet för då skulle hon ju vara tyst om man tog upp henne och matade henne osv och det är hon ju inte (hon skriker i famnen eller vid bröstet tills hon somnar och det kan gå på 1 minut men skrikas ska det ändå lite grann)....en bebis kan skrika för att den är övertrött också och det är inte säkert att bebisen somnar bättre i famnen eller vid bröstet eller i vagnen utan vissa barn kanske somnar bättre i sin säng....jag tycker också skrikmetoder är hemska men om man är ute med vagnen för att söva en övertrött bebis som skriker så kan man ju heller inte plocka upp bebisen varje minut för då somnar den ju inte. 2 av mina 3 barn har alltid skrikit nån minut innan de somnar, oavsett var de legat, om de varit mätta osv, det är som att de kämpar emot för att inte somna. Och om vi tagit upp de har de skrikit ännu mer....vad gör man liksom? 

oj, ser ut som att jag spammat hela tråden, haha

för att förtydliga, kvällstid är den enda gången hon kan somna i sin säng (och inte skriker utan bara ligger där och tar tag i snutten och somnar) för att hon inte ska skrika på dagarna i vagnen så slår vi på vattenkranen för när den är igång så skriker hon inte utan somnar på bara en halv minut typ helt tyst....är kranen inte igång så skriker hon i vagnen....om man går ut blir hon oftast tyst när hon känner friskluft i ansiktet...men när man kommer in igen vaknar hon...så bäst är vattenkranen som man sedan fasar ut och stänger av när hon väl sover.....