• che71

    Fyra missfall... vad ska jag göra?

    Hej Singoallan!
    Jag har haft 6 missfall på 2½ år ( vi har försökt i snart 3 år) Det längsta jag kommit är till vecka 11.
    Efter det 5:e stack vi till Aten nu i Mars o gjorde en immunutredning på Life Clinic hos Dr D där på egen bekostnad (efter tips här på FL)
    Prover tas där som skickas till USA o de kollar sådant med immunförsvaret som inte kollas i Sverige.
    Jag har höga TNFa värden o hoppas få ner dem med intralipiddropp, Fragminsprutor (som jag ändå har efter missfallsutredningen i Sverige eftersom de fann APC resistens på mig) samt prednisolon (receptfritt i Aten)
    o babyaspirin.

    I Sverige bedrivs forskning om blodförtunnande, både som tabletter (Trombyl) o som sprutor, om du kan få läkare att skriva ut det till dig. Men i övrigt verkar läkarna jag har träffat på inte så intresserade av missfall.
    Jag har provat både 1/4 tablett barnalbyl, Fragminsprutor nu under de 3 senaste graviditeterna, o så nu sist intralipiddropp o prednisolon för att dämpa mitt aggressiva immunförsvar, samt progesteron.
    Men tyvärr var det ofostrig graviditet nu sist, upptäcktes på VUL i v 9 o blödde ut 1 vecka senare.
    Så det var väl ägget som var dåligt. Jag har ju åldern emot mig också.
    Men vi försöker igen, 7:e gången gillt!! Hoppas det finns ett guldägg kvar bara.

    Angående hur man gör med livet i övrigt...ja, vi hittar på roliga saker, reser o äter gott, jag passar på att dricka vin o äta ostar när jag inte är gravid, tänker att det snart är slut med det ett tag.
    Men livet är ett väntrum nu...att ständigt bli så glad o drömma o planera o tro att nu måste det väl gå bra för att sen falla ner i djup förtvivlan igen o igen....det är så jobbigt..o tanken att det kanske aldrig kommer att bli barn för oss....men vi kämpar på.
    Jag känner också att jobbet tar stryk, vill ju bara ha barn o tänker alltid 9 månader fram o missar så mycket, vågar inte ta på mig nya saker, jag ska ju ändå försvinna därifrån snart tänker jag, men ändå är jag kvar år efter år...för att inte tala om alla som blir gravida o får barn o jag som står kvar utan. Det är tungt.

  • che71
    Singoallan skrev 2013-05-12 12:51:43 följande:
    Hjärtligt tack för era svar NLAL och Che71! Blir rörd.. (Är extra gråtmild p.g.a. pms och besvikelse över att det inte blev något den här månaden heller).

    Jag hade sista missfallet i december som blev en ganska långdragen historia... tror inte jag fick tillbaka mensen förrän i februari. Så detta är tredje cykeln som det inte blev något. Försöker hålla mig lugn och tänka att det är helt normalt. Ibland har jag blivit gravid på andra försöket och ibland har det gått nästan ett år.

    Jag är också inne på det här med immunologi. Har läst på liiiite grann och har hittills lyckat samla på mig lite medicin hos olika läkare. Har i dagsläget prednisolon (5mg), trombyl, levaxin och progesteronvagitorier...  Prednisolonet har jag ännu inte testat under en graviditet. Hoppas att det kanske kan vara till hjälp. Che71,vilken dosering har du på prednisolonet?

    Så jäkligt att det blev ofostrigt för dig Che71 den senaste gången! Låter dock väldigt intressant med immunutredning . Men samtidigt lite läskigt. Hur lång tid tar utredningen, d.v.s. hur länge måste man vara i Grekland? Hur fungerar det med droppen? Ska man ta den i Sverige och hur fungerar det?

    Jo just det ja.. tänkte även informera att jag har varit hos Ludmilla i Sundsvall... fick efter det besöket en "kur" som hon menar kan råda bot på missfallen... Vet inte hur mycket man ska tro på det... men jag griper efter varje halmstrå som kommer i min väg.
    I Aten behöver man egentligen bara ca 3 timmar på kliniken en måndag eller tisdag o om man vill prova
    IL dropp på plats kommer en ssk o sätter det på hotellet, men på Life Clinic tar Dr D blodprover o gör en noggrann VUL, sen pratar man länge.
    Jag valde dropp i Aten.
    Sen har jag tagit 4 dropp hemma,det är svårt att hitta VC som vill ställa upp på att ge en dropp, fast det bara är en näringslöning, så till slut fixade jag det via jobbet (jobbar inom vården)
    Man tar FBC full blood count här hemma som är vanliga blodprover, så man behöver en läkare här som kan stå för de remisserna (många), under tidig graviditet lämnade jag varje vecka o dropp nästan varje vecka också så många stick.
    Proverna som Dr D tog i Aten skickades till USA för det är där immunförsvaret kollas, o de blev så försenade pga en snöstorm i Mars som försenade oss hem 1 dygn också. Så de blev förstörda tyvär.
    Först tänkte jag att jag var ju ändå gravid o fick samma behandling så det fick vara, men sen efter missfallet började oron o jakten på hur man skulle få till dessa prover som man skickar dyrt via Fedex till USA..
    men det ordnade sig tack vare kontakter, via jobbet.
    Men det är bökigt att få allt att klaffa o en himla stress att göra rätt, att Dr D inte alltid svarar så snabbt (han är mycket upptagen).
    Prednisolon tog jag först 5+5 mg o sen 10+5 mg om dagen under graviditen. Man ska egentligen börja redan vid ÄL, sen ta dropp 5 dagar efter samt ta Fragminsprutor då med, så om mensen kommer slutar man med allt utom prednisolon som man ska trappa ner.
    Nu vet jag inte, har inte fått ny behandlingsplan inför nästa försök än.
    Vi tänkte att ge detta en chans så har vi gjort allt vad vi kan i alla fall, men oj vad det är kämpigt att få hjälp här i Sverige, de är så konservativa läkarna...vill inget, tror på inget o framför allt att alla verkar göra olika.
    Har läst om de som blir sjukskrivna i början av graviditeten (har jag aldrig blivit, inte ens efter missfall frågar de hur man mår o hur man klarar livet), om de som får Prednisolon o Progesteron av svenska läkare (ville inte min ge mig, för det "tror hon inte på"!!)
    Alla gör så olika o det är så konstigt.
    Önskar att jag hade någon som ville kämpa för oss, men det är bara att bita ihop o hoppas på det bästa.

    Singoallan - har du några andra immunologiska problem, typ inflammatorisk tarmsjukdom , diskbråck, eksem, psoriasis?
  • che71

    äntligen fått mens efter missfalletGlad så vi kan börja om o satsa på 7:e gången gillt!!

    men har maginfluensa sen några dagar, inte kul med diarreèr stup i ett o feberObestämd

  • che71
    Johanna03 känner igen mig i mycket du skriver.
    För några år den trodde jag aldrig att jag skulle få barn (levde med en man som inte ville)
    o nu har de senaste 3 åren varit en väntan, längtan, glädje o besvikelse o stor sorg.
    6 missfall senare är jag här o har inte gett upp än.

    Singoallan jag vet ju inte hur min cykel blir men BIM skulle ju kunna bli runt 10/6, vet sen när jag vet ÄL.

    Ja nu börjar jag med prednisolon (från Aten) redan på dag 10 o sen hela cykeln, o så IL dropp på dag 18 o så Fragmin o babyaspirin på dag 21 o framåt...o så är det varje månad.
    + Fiskolja (omega3) o tomatjuice (kan ev sänka TNF) o apelsinjuice (ville Dr D) o förstås folsyra.
  • che71
    Johanna03 skrev 2013-05-17 20:09:40 följande:
    Che71: även jag är i situationen att jag har en man som inte vill lika mkt som jag vill, eller i vart fall inte till varje pris. Det finns fördelar med det också, han har lättare att se ett liv utan barn, vilket så klart kommer hjälpa om det aldrig blir några. Har tagit upp frågan om adoption men hittills är det tvärnej, vilket såklart är jobbigt då jag själv ser det som ett bra alternativ om vi inte lyckas.

    För mig kvittar det hur vi får barn, eller om det är biologiskt, bara vi får ett barn (inom rimliga gränser såklart, planerar inte att stjäla ett barn på stan om vi säger så) men för honom är det stor skillnad. Han kan tänka sig "vårat" barn, inte barn för sakens skull, eller hur man nu kan beskriva det, menar inte att låta okänslig. Och alla har rätt att dra sin egen gräns, suger bara när man inte tycker likadant, skulle kännas bättre om jag visste att vi hade en backup plan, dvs att vi får ett barn, om än inte hur.
    Jo min sambo vill lika mycket som jag (det var min förra sambo i 10 år, som sen lämnade mig när jag var nästan 38, för en tjej som hade ett litet barn, så han som aldrig ville ha barn lever nu med barn).

    Adoption i vår ålder är inget alternativ tyvärr, vi är för gamla, o det tar så lång tid, flera år o i vår ålder får man ingen bebis, kanske en 4 åring o det är ju inte samma sak precis.
    Jag vill ha en bebis som jag kan följa från början varje steg på vägen.
    Men annars skulle jag kunna tänka mig adoption egentligen, men det verkar så svårt o dyrt o krångligt, men om de sa att "du kommer att få en max 6 månaders inom 1 år" ja då hade det varit ett självklart val.
  • che71
    Singoallan skrev 2013-05-18 01:42:39 följande:
    Tomatjuice!? Spännande, ska genast inhandlas. Finns det på vanliga mataffärer?
    Ja det finns i vanliga affärer.
    Vet ju inte om det funkar, men har läst om det o flera tjejer i Atentråden gör så med.
    Dr D sa också att jag skulle dricka apelsinjuice.
    Men fiskolja är nog det bästa rådet om du inte redan har det.
    Apotekets Eskimo fiskolja.
  • che71
    Lapinia skrev 2013-05-18 07:35:08 följande:
    Jag hade 9 missfall på 2.5 år med min man, allt pga att vården inte ville hjälpa oss för de ansåg att vi var för unga. Problemet? En stor cysta på livmodern. Kroppen stötte alltså bort alla foster. Är så besviken på läkarna, det var ju en enkel sak att fixa, och vi fick betala ett högt pris. De ville inte ens undersöka mig i princip. Nu ska vi äntligen få vår Nathanael,  han är så efterlängtad Hjärta
    Hur hittade de den?
    Syntes den inte på alla VUL man gör i samband med missfall?
    Jag har en stor cysta vid ena äggstocken, den tittar de alltid på o mäter men den ska tydligen inte påverka.
    Hur tidiga missfall hade du?
    Grattis till din nya graviditet!
  • che71
    halvbonden skrev 2013-06-10 04:12:07 följande:
    Jag håller helt med dig, och tycker inte heller att jag är anledningen till mina missfall.
    Men det kan ju vara så att det är stress som är orsaken, och i så fall känner jag att det fortfarande inte är mitt fel, därför att jag måste i så fall få hjälp att hantera min stress, därför att jag upplever att stressen kommer av hormonerna vid graviditeten. Jag är  hur lugn som helst i början, och känner mig påverkad av hormonerna på ett positivt sätt, och sedan börjar oro och annat komma krypande.
    Sen är det inte säkert att det är på grund av att man får stöd för stress eller oro som gör att TLC fungerar (för man har alltså verkligen sett att det fungerar), utan det kanske är något annat som gör att det fungerar. Bara det att man får täta kontroller så att man liksom talar om för hjärnan varje gång att det är ok. Positiv feedback. Det är ju bra i alla sammanhang, även då man inte upplever obehag från början. Får man inte positiv feedback kanske man kan börja känna obehag?
    Jag vet inte, men även om de skulle komma fram till att det är kvinnans stress som orsakar missfall, så är det ju fortfarande inte kvinnans fel, för man kan ju inte bara stänga av stress när den väl kommit.
    Det låter ju underbart med TLC, o man skulle ju önska att alla kunde få det!
    Men inte ens efter flera missfall talar RMC om det, de som höll i missfallsutredningen.. 6 missfall nu.
    Om nu täta kontroller skulle kunna hjälpa så förstår jag inte riktigt, för om det är tex immunförsvaret eller dåliga ägg med kromosomfel, hur kan det hjälpa då?
  • che71
    halvbonden skrev 2013-06-14 16:39:36 följande:
    Nej, den här forskningsstudien som Lennart blomqvist har i Borås, där TLC ingår, den förutsätter att man inte hittat något annat fel, som tex kromosomfel.
    Angående immunförsvaret sa Lennart att Sahgrenska gjort en väldigt omfattande studie på det utan att se något bra resultat.
    Jag vet inte om jag minns rätt nu, men om ngt ska sägas ge bra resultat måste en viss procent bli "botade" av behandlingen.
    Här är länk till Lennarts studie:
    sas.vgregion.se/sv/Sodra-Alvsborgs-Sjukhus/SA.../
    I länken här står inget om omhändertagandemetoden, men det sa han till mig när jag ingick i studien, och nu när jag pratat med honom på senare tid säger han att han inte längre tror på Trombyl, eftersom lika många i gruppen som fått placebo blivit gravida. Han tror alltså mer på det här med TLC, omhändertagandemetoden.
    Det finns en annan länk som jag inte hittade nu där det står om den i samband med hans studie.

    Det står också i länken att av 300 kvinnor har 150 fått barn och 40 är gravida. 190 av 300, blir 63%.
    Jag har hört att immunförsvarsteorin endast ger 30%. Och då skulle ju de 30% kunna bero lite på TLC, att man känner att ngn tar en på allvar.

    Täta kontroller tror jag kan hjälpa på så sätt att man hela tiden får kolla värden och se att allt är bra och på så sätt lugna sig, och även känna att det finns ngn som tror att det här kommer funka, någon som tror på mig och bryr sig om mig, jag är inte ensam.
    Jag tror inte att det nödvändigtvis behöver vara stress som gör att det blir missfall, utan kanske precis som med om ngn ropar hej, och sen slår dig i huvudet, så kommer du ducka tionde gången även om det inte kommer ngt slag.
    Man kanske förväntar sig att man ska få missfall, hela kroppen kanske är inställd på det, och då kanske man behöver ngn som säger: nej, nu ska vi ta tag i det här.
    Ja, det hade ju varit underbart med stöd o hjälp, att någon tar en på allvar.
    Tyvärr har jag ju själv både ålder (med sämre äggförutsättningar) o immunförsvaret emot mig, men vi ger inte upp än.
    De har ju inte hittat några kromosomfel på mig eller min sambo men äldre ägg har ju fler fel i kromosomerna.

    Dessutom kan jag säga att även om Dr D i Aten är duktig o engagerad så har han för mycket att göra,o finns alldeles för långt bort, så man har ju inte TLC där heller....o ingen hjälp av läkare här hemma heller.
    Så alla verkar inte få detta med TLC. Jag hade gärna haft det också.
    Så hade jag haft alla mediciner i immunbehandlingen, plus TLC o så bara att ett "friskt" ägg lossar.Drömmer


  • che71
    sommarblomman81 skrev 2013-06-15 09:05:59 följande:
    Här är en som oxå är 32 har kämpat i snart tre år med ivf och haft 7 plus på 9 försök. Kom till vecka 20 första gången och de andra gångerna har lyckan bara fått vara i någon vecka innan det blivit missfall.
    Nu snurrar ju tankarna om det börjar bli dags att ge upp eller om det finns ett sätt för oss att bli föräldrar. Just nu känns det som om vi är beredda att prova precis vad som helst!
    Beklagar alla missfall, det är så jobbigt, v 20 måste vara så hemskt också!
    Gissar att ni gjort utredning?
    Kolla Atentråden om immunutredning i Aten!!!
    Jag har gjort det, o har nu behandling i form av intralipid dropp, Fragmin, babyaspririn o prednisolon
    har haft 6 missfall (längst till v 11),
    3 år sen vi började försöka
    Kram
  • che71
    halvbonden skrev 2013-06-22 00:55:05 följande:
    Jobbigt, men om du bara är 32 skulle i alla fall jag fortsätta försöka om jag var du. Fast jag vet att det är jobbigt, har ju själv undrat tusen gånger över hur mycket man orkar gå igenom. Nu har ju jag ett barn och det gör att jag fortsätter kämpa nu för att få ett syskon till honom, därför att när jag fick de där fyra missfallen innan min son, tyckte jag ju att allt var hopplöst, och så av ett mirakel fick jag ett barn (mirakel eller att jag deltog i Lennart Blomqvists studie), så nu när jag tycker det är hopplöst tänker jag att tänk om nästa gång går då?
    Och Lennart B som har den här studien säger att det finns de som haft många fler missfall än jag (jag har haft 9 nu) och sedan plötsligt fått ett barn, så kämpa på!

    Jobbigt för dig också med 6 missfall!
    Och som jag skrev ovan ska man nog försöka kämpa på, enligt Lennart B har det fungerat även för dem som man trott varit omöjligt, till slut.
    Du får inte magbesvär av fragmin eller babyaspirin? Jag kände ju att min mage blev helt kass av Trombyl, och det ska ju tydligen vara samma verksamma substans i de andra där.

    Nej inga magbesvär av medicinerna.
    Men min mage (tarmarna) är rätt knäppa i vanliga fall (IBS liknande med upblåsthet o ont).
    Har Crohns, ett skov som jag blev opererad för 18 år sen o så 2 som jag tror var Crohns på senare år.

    Tar också fiskolja Eskimo i min immunbehandling ifall jag glömt skriva det. Finns på apotek som kapslar eller olja. Dessutom tomatjuice (kan sänka TNFa som är förhöjt i mitt immunförsvar) o apelsinjuice enligt Dr D.
  • che71

    Grattis Singoallan!{#emotions_dlg.flower}

    Här är det väntan på BIM om 6 dagar.

    Det är efter första ÄL sen Midsommar eftersom kroppen "hakat upp sig" o mensen kom 5 veckor försenad nu sist. (har aldrig hänt o var väldigt frustrerande eftersom varje månad är så värdefull, har precis fyllt 42 år)
    Men nu är jag igång med mediciner, dropp o sprutor igen.
    Hoppas hoppas!!!Drömmer

  • che71

    gravid igen
    7:e gången gillt?!
    Hoppas o drömmer om en MajbebisDrömmer

  • che71
    Inelg skrev 2013-10-13 01:36:25 följande:
    Hur har det gått för alla?
    Själv påbörjar jag IVF och tar mina sprutor. Äggplock på tisdag :)

    En fråga?
    Har ni upplevt att det är lite "hysch hysch" med att prata om fertilitetsproblemen?
    Åh lycka till på tisdag!!Glad

    Jag är i v 9+6 så går in i v 11 imorgon...så glad...VUL för snart 2 veckor sen var bra o nytt VUL bokat på fredag.
    Är illamående o trött o hungrig...tråkigt men så underbart med symptom på graviditet!!
    Immunförsvaret är lugnt o jag har bara behövt 2 dropp sen plus, förutom alla medicinerna..ska ta nytt dropp nästa vecka också.
    Hoppas hoppas att detta är 7:e gången gillt!!Drömmer

    Jag pratar öppet om våra missfall o allt med de som vill lyssna....inga problem...svårt bara för andra att sätta sig in i det om de aldrig själva haft problem...
  • che71

    Det gick bra på VUL idag !!Glad
    En sprattlande liten fisk (eller kanske mer sjöjungfruliknande varelseFlört) såg vi.
    Så underbart!
    v 10+4 precis som jag visste
    ett steg till i rätt riktning

  • che71

    Singoallan Stort Grattis!!GladNalleSolig

    Jag har också fått barn!
    2 Maj föddes vår lilla flicka i v 38+4
    efter 6 missfall o nästan 4 års försök
    Det var immunbehandling med intralipiddropp, prednisolon, babyaspirin o Fragmin.
    Förlossningen var jobbig, sugklocka o bristningar o nu ha jag fått framfall, men bebisen mår bra o är helt underbar!!
    Kram på er alla o Lycka till!

  • che71
    Isbella skrev 2015-02-26 20:38:09 följande:

    Underbart att läsa denna tråd efter många timmars googlande..

    Jag har nu haft fyra missfall och jag tror själv att det beror på mina sköldkörtelvärden. Jag äter levaxin men har väldigt höga antikroppsvärden. Jag hoppas ni kan hjälpa mig lite på vägen :)

    - Ni som ätit kortison, hade ni höga antikroppsvärden (TPO anti)?

    - När började ni med kortisonet och hur länge plus vilken dos?

    - Tips på den bästa läkaren (helst i Stockholm) som är insatt i denna problematik? Många verkar inte ta en på allvar...

    Grattis till era barn och hoppas någon orkar svara!

    Kramar


    Hej!
    Jag hade 6 missfall innan vi fick barn för snart 1 år sen.
    Vi gjorde immunutredning i Aten hos Dr D (se Atentråden) o jag hade högt TNFa
    Min dos prednisolon var 10 mg från precis innan ÄL till ca v 23 (med nedtrappning någon vecka o förstås varje försöksmånad o sen nedtrappning om mensen kom)
    Vissa har ännu högre dos runt 20-25 mg
    Jag hade även Intralipiddropp (några stycken under försöksmånaderna o under den 6:e graviditeten som också blev missfall, samt några stycken under de första månaderna av den lyckade graviditeten)
    samt progesteron till v 15-16
    samt trombyl till v 35
    samt Fragmin till v 37
    o fiskolja o tomatjuice
    Prezolon (prednisolon kan man förresten köpa receptfritt i Aten billigt)
    Lycka till! Ge inte upp! Jag blev gravid på min 42 års dag o det gick vägen äntligen!

    Kuben, arasall, Inelg Stort grattis till era barn!! Underbart att ni också lyckades!
Svar på tråden Fyra missfall... vad ska jag göra?