Inlägg från: Anonym (stina) |Visa alla inlägg
  • Anonym (stina)

    Oplanerat gravid, min man vägrar fler barn, indirekt hotar mig

    Hej
    Jag har ett STORT dilemma. Är oplanerat gravid, tidigt v5 nu. Vårt förhållande är INTE bra. Min man säger att han ändå inte vet om han vill leva med mig i framtiden. Han tycker att de 3 först åren men vår son som nu är 3 år var ett helvete och ett liv han hatade. Han har också en son som är 8 och som bor med oss halvtid. Han har ALLTID sagt att han inte vill ha fler barn. Han vet också att vi inte skyddar oss pga att jag inte kan äta p-piller eller ha spiral.
    Han vet att jag vill ha fler barn - jag har en extremt stor barnlängtan. Nu säger han att han med mycket stor sannolikhet kommer att lämna mig p g a att jag blir vidrig när jag tar han om barn. Han vill att jag bryr mig om honom och "vårt liv utan barn" som är viktigt för honom och för mig kretsar allt om barn tycker han.

    Jag ÄLSKAR att vara mamma och det viktigaste i mitt liv är min lille son som är 3 nu. Hur fan ska jag göra? Göra abort? Behålla och riskera att han lämnar mig och aldrig kommer att tycka om varken mig eller barnet. Och kanske kommer också vår 3-åring förlora sin pappa till stor del. 3-åringen älskar sin pappa.
    Fan jag känner mig så j-lva örättvist behandlad. Jag är oansvarig det vet jag..
    HJÄLP
     

  • Svar på tråden Oplanerat gravid, min man vägrar fler barn, indirekt hotar mig
  • Anonym (stina)

    Ja han är en stor bedragare och så sjukt barnslig och oansvarig min man. Till stor del för barnens skull lever vi än ihop. Jag vet att det inte är optimalt men så är det.
    Jag vill inte min son ska förlora sin pappa, jag gillar inte att barn växer upp utan sin pappa.

    Ni är snälla som svarar. Snälla ge mig ngt råd - jag kan inte komma fram till vad jag ska göra - vad är viktigast för mig. Pengar är inget problem. Jag har pengar.

     

  • Anonym (stina)
    Polly74 skrev 2013-06-27 10:40:46 följande:
    Enda rådet jag kan ge dig är att bara planera för dig själv och dina barn. Att det inte kommer hålla med mannen vet du redan, en framtvingad abort kommer inte förbättra läget, och hur han sköter relationen till barnen kan du inte svara för. Även om du vet att han kanske inte kommer ta ansvar för det nya barnet eller för umgänget med treåringen, så känns det ju som att han sätter sig själv i första rummet redan? Jag tänker att ni verkar ha olika mål i livet, så bygg upp något eget och se inte tillbaka. Lycka till :)
    Tack för ditt svar! Betyder så mycket att höra vad andra tänker och då blir jag stärkt. Ja - vi har ofta och länge haft ett dåligt äktenskap med massa bråk. Jag orkar inte mer bråk och jag måste planera för mig själv. Mitt stora problem är om jag orkar eller inte. Jag har en fantastisk familj som kan hjälpa mig men de bor 60 min bort......
     
  • Anonym (stina)
    Ramborg skrev 2013-06-27 11:27:51 följande:



    Flytta?
    Det skulle innebära att min man nästan aldrig kan träffa barn/barnen. Dessutom sviker jag då mitt bonusbarn som älskar mig - som jag tagit hand om på halvtid sen han var 1,5 år.
    Hans mamma bor där vi bor (4-5km).

    Flytta kommer jag inte göra. Jag är ingen elak människa och jag vinner inget på att vara elak mot min man även om vi skiljer oss. jag kommer liksom inte sjunka till hans nivå - han misshandlar mig psykiskt - här kan ni läsa annat som jag skrivit NYLIGEN HÄR på FL
    www.familjeliv.se/Forum-4-51/m69988449.html
    Så har jag det. Det har varit lite bättre nu men så har vi slarvat och jag är oplanerat gravid.
    Jag är så arg på mig själv för att jag är i denna sitsen.

     
  • Anonym (stina)
    Cecilia 851 skrev 2013-06-27 12:08:35 följande:
    använd skydd
    Du har så rätt! Men tyvärr har jag en verklighet nu som jag måste anpassa mig till. Och då hjälper det inte att vara efterklok tyvärr.
    Jag vet att jag varit oansvarig. 
  • Anonym (stina)
    Anonym (Blivande mamma) skrev 2013-06-27 13:11:01 följande:
    Jag satt i din sits för 1,5 vecka sedan. Jag fick reda på att jag var gravid i v.13 trots preventivmedel. Jag har tagit flera tester innan och fått negativt så jag har trott att symptomen har hört till min sjukdom.

    Min sambo ville absolut inte ha barn nu och jag som redan gjort två aborter har sagt i flera år att jag inte gör en till och att vill han inte ha barn så får han också skydda sig (eftersom jag de andra två ggr blev gravid med preventivmedel också).

    Efter ultraljud hade jag bestämt mig att nej jag kan inte göra så mot mig själv igen, jag kan inte bruka våld på mig själv för att göra någon annan glad.
    Det blev ett herrans jävla liv och han sa fruktansvärt elaka saker till mig och att han inte ville veta av mig om jag behöll barnet, jag skulle aldrig få träffa min "son" (sambos son) som jag uppfostrat som min egen i 4 års tid.

    Jag hade bestämt mig och tog den lilla stolthet jag hade kvar (livet inom mig) och packade väskorna. Jag hade fyllt bilen och skulle nu bara skjutsa pojken till fotbollen för att sedan komma och hämta katten.

    Trots att min sambo kände som han gjorde så visade det sig att även om han inte vill ha barn så vägrar han att förlora mig så ja, han fick ångra sig.

    Nu vet ju jag att hans reaktion kom av rädsla pga två tidigare förhållanden som resulterat i två barn varav ett utan en mamma som bryr sig och ett vars mamma gör allt för att förstöra för min sambo och "lurade" till sig ett barn med honom.

    Nu har ju inte din man uttryckt hur mycket han älskar dig direkt utan tvärtom. Han visste väl att du var oskyddad? Var han skyddad?
    Sex kan alltid resultera i barn och det är nog de flesta införstådda med.

    Vad du behöver bestämma är, vill du ha hans barn? är du berädd att förlora det du har idag? Som du ändå kanske förlorar. Är du beträdd att bli mamma helt själv?

    Vill du ha kvar barnet/ inte klarar att göra abort så stick och lev ditt eget liv som mamma.

    Det var jag på väg att göra och skulle aldrig ångra mig. Jag är fortfarande berädd att gå så långt trots att jag älskar min sambo enormt mycket och vi har ett underbart liv ihop som redan inkluderar barn. Nej jag trycker inte ner mig så lågt att behaga någon knöl som inte kan ta eget ansvar.

    Hoppas att det löser sig för dig!!
    TACK FÖR ETT JÄTTEBRA SVAR!!!! Min största fråga just nu är precis som någon här skriver: 
    "Vad du behöver bestämma är, vill du ha hans barn?"
    Jag kan inte komma fram till ett svar där!!!! Just nu iallafall.................. Så sjukt ledsen över att det är som det är men f-n jag ska vara stark NU. Och ställa krav på honom - bara jag visste vad jag ville!
  • Anonym (stina)
    jäntan skrev 2013-06-27 16:05:52 följande:
    Skulle vilja flika in att psykopati är en diagnos som kan visa sina fulaste egenskaper hos män som plötsligt mister huvudrollen i familjen.
    Vid graviditeter blir de lynniga och elaka men fortfarande manipulativa nog att få sin partner livrädd för att de ska dra. Det går (nog teoretiskt) att leva med en person med den störningen men jag vill bara varna om att om han någon gång slår så kommer det att ske igen och igen och för varje gång bli värre.
    Kvinnor som fastnat i förhållanden med psykopater tar sig sällan ur situationen förrän de hamnar döden tillräckligt nära för att få dödsångest. Dödsångest kan väcka vem som helst ur manipulationer...

    Oavsett vad du väljer att göra med det nya livet inom dig så lever du i en ohållbar situation. 
    Gör något åt det! Han är inte värd en människa kapabel att känna sån kärlek som dig!

    All styrka till dig!
     
    Oj vad bra du skriver - det här stämmer så bra på min man - han fixar inte att inte vara i centrum och komma först på listan. Han vill vara viktigast och stå i centrum alltid. Men det kommer han aldrig att göra sedan min son kom! Men han kan liksom inte köpa det!
Svar på tråden Oplanerat gravid, min man vägrar fler barn, indirekt hotar mig