Inlägg från: Charlie40 |Visa alla inlägg
  • Charlie40

    Vi som avbrutit 2013

    Det var nu 11 månader sedan vi fick avbryta och föda vår första ängelflicka och 4 månader sedan avbrytandet av vår andra tös gjordes. Ändå känner jag driften, ja faktiskt en drift att bli gravid igen. Jag hade samma känsla direkt efter första avbrottet. Man tror att det ska skrämma och mota bort känslan av att vilja försöka igen och det är väl delvis sant och rädslan är stor innan man VET om ngt är fel, igen. Ändå blev jag djupt besviken när mensen kom för tre dagar sedan. Jag känner mig inte hel och vill så hjärtligt få min lilla bebis i famnen, go och glad och frisk <3 jag tänker mycket på flickorna som inte fick bli kvar här med oss och ibland blir känslan övermäktig. Kram till er alla som väntar på nytt och till er alla som försöker igen <3

  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-10-01 14:55:12 följande:

    Det är så svårt att hitta relevant information på nätet om hur kroppen skall fungera efter ett avbrytande. Så jag frågar här istället.

    När jag tror att blödandet har slutat så som igår var jag och red på kvällen. Ansträngde magen en hel del. Idag blöder det klarrött igen. När jag blev utskriven veckan efter avbrytandet sa han att jag skulle blöda några dagar till. Nu har det gått 2 veckor. .. Tror ni detta är normalt?

    Har ni fått restriktioner om träning och ansträngningg/lyft?


    Jag blödde fram och tillbaka i 5-7 veckor så räkna med att det kan ta tid.
  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-10-02 18:33:33 följande:

    Jag var på återbesök idag och trodde vi skulle titta framåt på ev framtida graviditet och kanske se om ägglossning var i närheten. Istället blir det cytotec hemma i tre dagar nu och hot om skrapning på tisdag om det inte är mindre blod kvar. Känns så jobbigt att inte kunna se framåt och det känns som det här aldrig tar slut...


    Men åhhhh har inte allt kommit ut? Vad jobbigt. Styrkekramar till dig!
  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-10-07 12:50:23 följande:

    Idag verkade det som om allt kommit ut nu under helgen. Men så sa den unga läkaren att hon rådde mig att vänta en mens innan jag försökte bli gravid igen för att då är det en tjockare slemhinna som är lättare att fästa i och mindre risk för tidigt missfall. Det har de inte sagt förut till mig. Jag vill inte vänta. Vill att kroppen själv ska få avgöra om den är redo eller inte. Vad har ni för erfarenheter?


    Till mig sa dom att det är bara och köra men att vänta en mens kan vara bra eftersom man lättare kan räkna ut när man blev gravid. Annars fanns det ingen anledning att vänta. Så kör på :)
  • Charlie40

    Hej jag undrar om det är någon som gjort NIPT. Efter två moderkaksprov och med två kromosomfel bakom oss så är detta vårat alternativ OM vi blir gravida nu. Vi vill inte gå igenom fler avbrytanden/förlossningar och heller inte riskera missfall om det är ett friskt barn. Är det fler med denna fundering?

    www.fostertest.se

  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-10-12 08:51:25 följande:
    Oj vad intressant. Har aldrig hört talas om det. Vet du vad det kostar? Om det är seriöst så förstår jag inte varför inte det erbjuds av landstingen istället för fostervattenprovet? ?? Jag hade absolut kunnat tänka mig att göra det och hoppa över KUB och fostervattenprov och moderkaksprov som jag tycker är jobbiga upplevelser båda två.
    Det kommer nog att erbjudas framöver men eftersom det är i Sverige och i teststadiet så är det ännu dyrt ca 6-7000:- tror jag. Jag tycker det är värt pengarna med tanke på vad vi fått gå igenom två gånger och om detta kunnat undvikas så är det värt det. Det har varit med i Debatt på SVT om att det är en hets på Downs och att detta prov gör det värre. Jag tycker dock att dom inte bara ska fokusera på Downs utan även ta upp de andra trisomierna samt andra sjukdomar som gör fostret olevnadsdugligt utanför livmodern. Här måste vi få ha ett val som föräldrar. Dom tog inte ens upp den frågan i Debatten och det stör mig. Men som sagt jag kommer ta detta prov om det visar sig att jag blivit gravid denna gång.
  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-10-16 11:55:05 följande:

    Var igen på gyn idag. Nu få jag tydligen välja om jag vill bli skrapad eller inte. Dock vet de inte om blödningen slutar bara pga det. Om det finns någon liten del kvar i livmodern som inte syns på UL kan det ta bort blödningen med skrapning. Om det bara beror på hormonobalans så  kommer det fortsätta blöda i alla fall. Tycker informationen skiljer mellan olika läkare.  Har ni något förslag på vad jag ska göra? Har i alla fall valt att avvakta skrapning just nu...


    Jag blödde i 6 veckor och ngn del i detta var mens men det kan man ju inte veta om det går i varandra. Konstigt att dom säger att du ska välja? Ja menar dom bör väl veta om du behöver skrapas eller ej! Hoppas blödningarna slutar snart, vet hur det känns när man måste vänta ut dem.

    Kram
  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-10-28 09:00:03 följande:
    Jag blöder fortfarande till och från. Känns såååå drygt för jag vill ju bli gravid igen... Fick i alla fall reda på att gravsättning kommer att ske i denna vecka. Känns lite som ett avslut. Hur mår ni andra?
    Min mens kom i lördags :( vi som ville ha en fin julklapp att berätta för familjen. Hade räknat ut att blodprovet och svar hade kommit lagom till jul. Nu känns det extra jobbigt eftersom 1 nov föddes vår första änglatös, blir en tung helg. Hoppas er gravsättning blir fin och att du snart är gravid igen. Har du tagit äl test? Kan hända du har äl ändå och kan bli gravid trots blod. Men se till att tester är negativa först så eventuella hcg har försvunnit ur kroppen så du slipper missvisande resultat.

    Kram på er alla änglamammor här inne. Styrka till er
  • Charlie40
    ledsen71 skrev 2014-11-09 18:43:40 följande:

    Hej,

    det känns skönt att på något sätt att inte känna oss ensamma. Vi tog beslutet att göra bort, pga att vi inte visste hur gravt handlikappad vår lilla dotter skulle bli. Det var avgörande, dock har det gjort ont...det har bara gått ett par dagar, men vi gråter och gråter. Vi har redan 3 killar och skulle försöka få en dotter, sista chansen. Folk kritiserar men när det gäller down syndromet så kan barnet var lindrigt handikappad eller gravt handlikappad, problemet är att man inte får några garantier, därför tog vi beslutet att avbryta graviditeten, sedan tänkte vi att någon dag kommer vi att dö, vem kommer att ta hand om vår dotter om hon är gravt handikappad, eller lider av autism som många med downs syndromet gör, skall ansvaret föras över till våra äldsta barn? Fortfarande vet vi inte om vi gjorde rätt eller fel. Det gör så ont..även om Kuratorn antydde att vi tog ett korrekt beslut som tänkte på våra äldre barn, dock är hela situtationen svårt att mäkta med. Vi ville träffa vår lilla dotter för att kunna ta farväl. Vi ångrar inte detta beslut..hon kommer att kremeras enskilt. Vi kommer att veta vart hon ligger så att vi kan gå och sörja...Varken jag eller min sambo kan jobba ordentligt, vi gråter och gråter...Min sambo vill försöka igen, själv vet jag inte...vi tar en dag i taget...dock känns det lite bättre att veta att vi inte är ensamma om detta.

    Kram!


    Stor kram till er <3 vi tog samma beslut i juni och det gör ont ont ont. Vi fick även göra ett avbrytande pga Trisomi 13 i nov förra året men eftersom den sjukdomen kan man leva endast ngn månad om man ens överlever innan födseln. Där fanns inga val men med Downs kan man leva och det gör att valet blir jobbigare. Ni gjorde rätt i hjärtat och det är så ni måste tänka. Det gör ont och kommer att göra ont länge men det blir bättre, det måste få ta sin tid. Prata mycket och kramas!

    Vi tänker på våra änglaflickor jämt!

    Kram
  • Charlie40
    visvto skrev 2014-11-09 16:59:51 följande:

    Usch. Idag var mitt BF. Det känns tungt. Och alla runtomkring tror att allt är som vanligt igen...att det var SÅ länge sen avbrytandet gjordes att man liksom glömt det.


    Men det lär ju aldrig hända.


    Jag undrar så vem han skulle ha blivit, hur han skulle ha blivit, den där lilla, lilla pojken som inte fick leva...


    Kram <3
  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-11-11 15:17:10 följande:
    Håller alla tummar!
    Tack snälla, behöver alla tummar! Lycka till själv och skriv här hur allt går. Kram
  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-11-26 21:48:40 följande:

    Hej, hur går det för er andra? Här går det inget vidare känns det som. Var blödningsfri i 3 dagar efter gulkroppshormon. Har nu börjat blöda igen. .. Jag måste säga att jag tvekar verkligen om vi har gjort rätt som avbröt graviditeten när kroppen inte vill återställa sig..


    Hej jag blev inte gravid förra månaden och börjar fundera om ngn cysta förstör där inne. Har äl på tis/onsdag. Så hoppas få ge sambon fin julklapp :)

    Det kanske är riktiga mensen som kommit för dig Malin? Har du tagit äl test? Enligt min bm kunde man ägglossa trots blödning.
  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-12-16 08:50:47 följande:
    Ursäkta sent svar. Jag har missat att gå in här. Jag hoppas verkligen att du får plus . Har du testat nu?

    Jag fick ett svagt streck igår kväll på ett sådant enkelt test så det verkar som om ägglossningen kom igång och det tog sig efter behandlingen med gulkroppshormonet. Men det är ju så tidigt att jag inte vågar hoppas. Jag har ju ännu på mina 3 graviditeter inte haft något tidigt missfall och hoppas inte att det är dags nu.
    Tyvärr tror jag att jag fick ett tidigt missfall igår på dag 25. Annars kommer alltid mensen dag 28 och börjar med lite brunt en dag för att sedan öka. Nu blödde jag direkt mörkt rött. :( så surt å jobbigt. Är ju gammal nu å kanske inte ska försöka mer. Men iofs är det bättre med MF än att det går så långt dom det gjort innan. Hoppad du är gravid :)
  • Charlie40
    visvto skrev 2014-12-17 13:17:41 följande:

    Snart 7 månader sen avbrytandet nu. Förra veckan plussade jag. Äntligen dags igen, tänkte jag.


    I lördags började jag blöda. Så nu är det över den här gången också. Varför blir det såhär. Det här var 7:e gången jag blev gravid. Bara (och jag vet, i förhållande till många andra här ska jag bara hålla mun och vara nöjd) 3 ggr har det gått hela vägen. Det är så jobbigt, för tiden är så emot oss. Nu testar vi fram till sommaren, som längst, blir det inget då, så är vi färdiga med barn.


     


    Och det känns så sorgligt!


    Precis samma här, avbröt 1 juni och nu missfall. Provar nog bara en månad till. Så har tre barn och två änglaflickor samt två missfall bakom mig. Men min sambo har inget barn och vill så gärna bli pappa. Jag har dock åldern mot mig.
  • Charlie40
    Charlie40 skrev 2014-12-17 14:42:18 följande:
    Precis samma här, avbröt 1 juni och nu missfall. Provar nog bara en månad till. Så har tre barn och två änglaflickor samt två missfall bakom mig. Men min sambo har inget barn och vill så gärna bli pappa. Jag har dock åldern mot mig.
    Har faktiskt även fått ett missfall när min första dotter låg i magen som skulle varit hennes tvilling så 8 är den rätta siffran
  • Charlie40
    Malin81a skrev 2014-12-28 20:28:40 följande:

    Nu är jag iaf säker på att jag är gravid. Har dock inga större känslor över huvud taget över det. Kanske ett sätt att avskärma mig från alla känslor. ..


    Åh grattis! Känslorna kommer nog. Jag funderar oxå på hur det kommer kännas OM jag är gravid. (Äl+3 idag) kommer göra NIPT v10 om det blir ngt men får ändå undra i 6 veckor hur det ska gå denna gång.
  • Charlie40
    min lilla groda skrev 2015-01-04 11:00:40 följande:

    I torsdags på morgonen fick vi en liten, fantastisk pojke och håller fortfarande på att ta in allt. Vår äldsta uttryckte det så fint att när hon inte är med honom så är det så svårt att förstå att han finns.

    Vilken tur vi har haft mitt i all sorg.


    Grattis vad underbart!
  • Charlie40
    Annanaz1 skrev 2015-01-04 16:28:47 följande:

    Hej, ny här...

    I morgon ska jag in och föda min lilla pojke som har Trisomi 18.

    Är i v.17 och har genomgått både moderkaksprov och fostervattenprov utan att hjärnan vill fatta vad som händer.... Förstår inte hur jag ska klara detta?!

    Ni som varit med om liknande- hur gör man för att gå vidare?

    Mår så fruktansvärt dåligt och har gråtit i 2 veckor...


    Skickar styrkekramar har varit i din sits två gånger och kan berätta att floder av tårar fällts och det ska det göra. Låt dom komma! Det är svårt att tro det finns "en vanlig dag" bortom sorgen. Men det finns det, jag lovar. Kom i håg att ta foton och var nära varandra och lilla pojken en stund efteråt. Det måste få ta tid, tillåt er att ta den tiden. Fråga på om du undrar ngt. Vi tog med en fin liten filt att svepa om våra fina flickor i. Kändes också bra att göra. Kram på er
Svar på tråden Vi som avbrutit 2013