Inlägg från: Anonym (Kråkan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Kråkan)

    För sent för abort...

    Ja, så sant som det är sagt.
    Jag trodde verkligen inte att det skulle hända mig. Att jag som har varit gravid tidigare, helt plötsligt skulle bli gravid utan att upptäcka något!
    Jag har inte haft några symptom, inte ens gått upp i vikt.
    Går hemma med tre barn 3-2 och 0.
    Och igår var jag på VUL eftersom jag har haft ont i livmodern efter att jag fick satt in en spiral.
    Så är jag i vecka 27+3!
    Egentligen har jag inte ork, och minstingen kommer att vara 10 månader när BF är.
    Hur ska jag förhålla mig? Några tips på mental förberedelse?
    Kuratorn på vårdcentralen kunde inte hjälpa alls!
    Lite chockad och ledsen...

  • Svar på tråden För sent för abort...
  • Anonym (Kråkan)
    Anonym (Bella) skrev 2013-08-09 10:55:39 följande:
    Det finns kuratorer knutna till MVC också, ring dit istället! 



    Tack! Har ringt och beställt tid.
    leiasmamma skrev 2013-08-09 11:24:16 följande:
    ojj det låter lite kämpigt, men de fixar du ska du se :)



    Tack! Ja vi har ju inte så mycket annat val...
    Anonym (stöd) skrev 2013-08-09 11:28:05 följande:
    Vad säger pappan?? Han är väl där och stöttar dig??



    Jo självklart, men han är ju lika överraskad som jag, och det är ju jag som aldrig verkar komma tillbaka på arbetsmarknaden igen, och det är väl det som gör mig mest ledsen (vi mister för mycket pengar om han tar ut pappaledigt)
    Mimmi85 skrev 2013-08-09 11:35:40 följande:
    Har du inte känt några sparkar? En växande mage? Jag menar ingen kritik utan mest nyfiken. Ja det kommer nog bli kämpigt men om ni ställer in er på att klara det så gör ni! Kanske någon släkting som man hjälpa till med avlastning?



    Nej ingenting har jag märkt, och efter tre barn borde jag ju känna min kropp. Men just nu känner jag mig grundlurad av mig själv. Och hatar min kropp för det.
  • Anonym (Kråkan)
    Nov13 skrev 2013-08-09 11:58:22 följande:
    Oj vilken överraskning!

    Du får försöka tänka att du kommer att älska barnet väldigt mycket.

    Förstår att du är chockad men det kommer såklart att gå bra. Gissar att du helt enkelt omedvetet har tänkt bort symptom som sparkar osv eftersom du i din värld inte varit gravid.

    Ibland blir inte livet som planerat men du får glädja dig över att du får ännu en liten att älska :)



    Det är väl det jag behöver prata med någon om. Mina andra barn har varit efterlängtade och planerade och helt plötsligt står jag med ett oönskat barn, med lite tid att ställa om mig på. Det är just de skuldkänslor jag vill bearbeta nu...
Svar på tråden För sent för abort...