Julibebis 2014
Jag kanske inte skulle behöva att min sambo gullade med magen som han gör eller pratar med bebis varje dag som han gör. Kanske inte heller att vara påläst om allt. Men det känns som det grundläggande är att den du lever ihop med och ska ha barn med bryr sig om dig och bebis, att han är omtänksam för dina behov och är lyhörd, att han försöker förstå dig och att du känner att han finns där för dig och allt man går igenom som gravid. Jag hade känt att det var ett grundläggande problem i förhållandet ifall min sambo inte var omtänksam och var okänslig med ord och beteende. Usch nej det hade jag aldrig klarat av. Min sambo är ju min kärlek, min trygghet och mitt stöd inte bara nu när jag är gravid utan varje dag. Det är något jag behöver i alla fall, kärlek och omtanke, behöver man inte det så kanske man klarar sig ändå men det låter ganska ledsamt för min del att inte ha en sådan relation :/ min sambo var inte som han är nu mot mig i början av förhållandet, han gjorde mig ofta ledsen genom att slänga ur sig vissa kommentarer, inte visa lika mycket intresse osv. Men det har förändrats sedan vi verkligen lärde känna varandra på djupet, sedan han började älska mig djupt. Skulle inte flyttat in hos honom och skaffat barn med honom ifall han varit som i början.
Som ni säger allihop också är ju att alla är olika vilket stämmer, så är inte dum nog att tro att alla behöver eller ens vill ha det som vi :) Nu blev det en hel roman :p men jag skriver aldrig något annars.