Bam01 skrev 2014-01-22 00:37:46 följande:
Men du är ju fortfarande väldigt ung, enligt mig. Jag studerar nu sista året på universitet och fyller 27 i vår och känner mig inte alls redo. Jag känner ingen på det universitetet där jag pluggar som har eller ska ha barn snart och det är ett stort universitet. Lev livet innan du skaffar barn, det är verkligen inte försent vid 30 eller 30 plus. Det är en fantastisk ålder att skaffa barn i. När jag var 20 tyckte jag att 25 var mycket, jag trodde att jag vid 25 skulle säkert känna att det är dags. Men nu när jag fyller 27 förstår jag att jag fortfarande är ung och att det finns så mycket spännande saker att göra: jobba, resa, njuta av kvalitetstid med min sambo (och oj så vi njuter! Vi älskar det). Det kan låta som något som många säger och som andra, föräldrar oftast, kritiserar. Som att man kan göra allt det där med barn också, men det stämmer inte. Den friheten som jag och min sambo har idag skiljer sig verkligen från de som har barn. Vi behöver inte lägga någon, hämta från dagis, hjälpa med läxor osv. Det är säkert givande det med, men det är inget man behöver ha bråttom med. Det kommer komma. Stressa inte fram det. Och förresten, du kanske aldrig blir sugen på barn och det är helt ok det med. Jag känner några över 60 som aldrig fick barn eller adopterade och de verkar otroligt nöjda över sina liv. Det finns inget som säger att du måste känna på ett visst sätt. Och jag tycker att det är riktigt märkligt att folk frågar dig. Där jag bor är de flesta småbarnsföräldrar runt 40 och jag bor inte i Stockholm. Läs mer på nätet, det finns många som känner som dig.
Men till skillnad från dig har ju TS antagligen funderat på barn, planerat det och då velat ha. Hennes problem är snarare, som jag förstår det, att hon helt plötsligt efter plusset känner annorlunda.