Babykilon som vägrar släppa!

Ja det är klart jag vet att den förändras. Blev bara sorgsen när jag testa alla mina fina kläder jag knappt använt och jag kommer inte kunna ha dom igen. Slöseri på massa pengar. Jag vet det är dumt man e fjantig men jobbigt när man inte trivs med sin kropp..

PMS?

Vad taskigt! Och onödigt.
Det är ju redan gjort. Menlös kommentar!

Så man ska ge upp menar du?
Vilken trevlig och stöttande person du är.

Du vet väl inte alls hur det är för andra.

Det jag vet är att det är svårt att bli av med ett som bildats av aspartam och lightprodukter.
Men det gååår.

Ge då rådet att använda olika program?

Och vaddå behöver det? Hur vet du vem som behöver mest råd?
Vem som är mest ledsen kan ju inte du veta. 

Eller?

Ah, vart går gränsen då?

När blir du hjälpsam? När man väger 20 för mycket eller 60?

ok, men manmåste ju utgå från den som ber om hjälp.

Du vet ju inte något om ts. 

Jag har tex mist två barn och har en del vikt att göra mig av med sen. Ingen ser ju hur mycket sorg jag bär på insidan. Jag ler och skrattar och är glad. Sen om jag kommer omch ber om ett råd.. så kanske det tycks litet för dig. Men för mig kanske det är en hel värld och en hel ocean av känslor att ta mig förbi.

Jag kan tex börja gråta för att jag glömde köpa lök. Jag kan bli riktigt riktigt ledsen över det. Och får jag bara en lök så blir jag glad igen.

I de känslorna så ligger sorgen över de barn jag mist och allt annat jag gått igenom. Men om bara en sak blir bättre så mår man ju bättre. 

Är man missnöjd över vikt så spelar det ju ingen roll om det är 10 eller 20 eller 40. Mår man dåligt över det gör man ju.

Och om du kan hjälpa men inte vill så är det ok, men att bara vara otrevlig mot någon som är ledsen är ju bara onödigt.

Såvida du inte gillar det?

Ok, men måste du tala om att du dömer ut den personen?
Varför känner du behovet av att vara nedlåtande mot någon du dömt ut?

Så är man fåfäng får man skylla sig själv? Då är det rätt åt en?

Jag är inte speciellt ytlig.. men jag kan nog uppfattas som fåfäng. 
Skulle du hjälpa mig om jag hade bett om hjälp? 

ok, men jag har varit sängliggande gravid i över hundra dagar.. tvingats vara stilla när gravid coh gravid i fem år.

Så vad skulle du ge för tips då?

Jo, men alla vet att den förändras. Men det måste gå att försöka att få tillbaka figuren om man vill-för vissa går det och för andra inte men alla måste få testa? Och om det itnte går måste man väl få råd på hur man kan försöka att göra? Jo, men de dyra kläderna kanske var en gåva? Eller betydde något? 

Jag har en tröja som min mamma hade när hon var ung. jag har fått fina kläder av min syster i USA som är dyra men som jag inte kan ha just nu. Sen har jag fått fina dyra kläder av min man men nu har vi köpt hus och hat barn två på väg så vi får se om han kan fortsätta skämma bort mig på samma sätt eller inte sen.
Men jag skulle bli så hjärtans glad om jag kunde komma i mina gamla kläder.
Jag har så mycket minnen av dom. Klänningen när vi var på smekmånad..  kläderna jag köpte till den.
Så mycket fint och allt är för litet. 

Jag är nu rejält överviktig. Har maskiner hemma och levde på LCHF. Blev gravid. Då får jag inte träna eller äta så strikt LCHF. Jag föder i September men sen behöver jag träna som en galning.

Tips? 

Men du Fjärilslarv; take a hike helt ärligt.. Vi vill alla (vi som bryr oss om hur vi ser ut alltså) gå ner babykilona. Det är varken fult eller skamligt! Det handlar om att trivas i sin kropp. Jag ger inte upp min kropp för att jag får barn! Trist för dig om du gör det, vi är mer än mammor vettu. Realitycheck..