Makens och min egna semestervecka är hotad!
Pojken är ibland hos mamman den veckan och ibland hos mormor eller farmor. De gångerna de är hos farmor så har de medvetet lämnat bort pojken för att kunna åka utan honom.
Så det handlar inte alls om att de inte har honom dessa veckor utan de har skaffat barnvakt för att kunna åka själva!
Farmor har kanske ställt upp dessa veckor för att TS snyftat om hur viktigt det är att de kommer bort själva och nu reagerar hon när det visar sig att det just var ena barnbarnet som inte var välkommen på resorna.
En styvfamiljs liv skall inte stanna upp helt men att varje år lägga in semestern utan styvbarnet är ju inget annat än att utesluta ena barnet!!
Hon kanske INTE har snyftat.
Farmor och farfar är INTE nödvändigtvis barnvakt för att TS med make vill åka utomlands.
Det är ju bevisligen första sommaren med två barn för TS. Enligt TS är gossen trygg, nöjd, välmående och älskad av många. Mamman KAN ha - ja, jag spekulerar! - ett jobb som inte tillåter henne att byta semesterveckor. Vad vet vi....
Makens son har ALLTID sluppit sommardagis och sommarfritids - TACK VARE att han har TVÅ hem! Den lyxen har inte vår dotter.
Båda barnen eller inget! Fy vad elakt att ta med bara dottern..
Spelar ingen roll att det alltid varit då förut, nu har reglerna ändrats i och med att pojken fått syskon.
Jag försöker använda sunt förnuft och agerar hellre proaktivt för att barnen inte skall känna sig utanför i sin egen familj. Det handlar väl om sunt förnuft att man som förälder inte åker på semester VARJE år utan ett av sina barn.
Men alla är vi olika som föräldrar och vissa barn drar tyvärr en nitlott.
Det kommer att ge sig med tiden. Pojken blir äldre och kommer att vilja göra andra saker. Lillasyster blir äldre och kommer att kräva annan uppmärksamhet. Det kanske kommer syskon. Vad vet vi..... Åk ni. Prata först med pojken. Ta chansen, det kan vara sista året med semester som ni brukat men det behöver inte bli sämre, bara annars.