En POSITIV tråd för BF April 2015 =)

Jag måste få skriva av mig. Jag har en svärmor som hör hemma i helvetet. Hon är rakt igenom ond. Hon hatar mig över allt annat. Det har verkligen eskalerat sedan vi fick barn. Inget jag gör är bra och hennes metoder är de bästa givetvis. Att barn ska skrika ensamma i sin säng är helt normalt får de inte göra det blir det inte folk av dem. Att jag ammar ofta är helt åt helvete också så klart. Bebisar ska också badas och schamponeras minst en gång om dagen enligt henne. Naglarna på honom är alltid för långa och hans skorv i hårbotten ska skrapas bort. Hon hånar mig för allt jag gör och hon trycker ner mig varje gång vi ses. Det har gått så långt så jag får ångest varje gång de ska komma hit, det ska alltid sovas över för det är helt omöjligt att komma över dan. Min sambo tycker att det här är jobbigt men tar alltid hennes parti och säger att jag ska vara en större människa och inte bry mig om henne. Min sambo vill att vi ska semestra med dem och det gör mig helt panikslagen, är också rädd att hans mamma ska bli slutet för vår relation.

Jag fick sy in Vidars keps, den var också för stor. Han har också en solhatt med snören under hakan. De brukar sluta skrika ganska snabbt när den väl är på.. Jag köpte de på Lindex men kanske babyproffsen eller nån sådan affär har mindre storlekar?

Idag har vi varit på BVC och lilleman har fått spruta. Det tyckte han inte varit roligt alls. Nu varvar han gnäll med sömn. 5065 gr vägde han nu och nu såg kurvan äntligen bra ut :) Så vi fortsätter med att komplettera med ersättning två gånger om dagen. Det verkar som det gjort honom hungrigare på bröstet dessutom. Äter varannan timme och sover 22 - 04 (sov längre innan vi började med ersättning innan läggdags)

Vi har också haft olidligt varmt inne, men har en sval källare att vara i. Albin var märkbart tagen av värmen. Väldigt slö. Han älskar däremot att ligga naken. Då sprattlar och jollrar han nöjt.

Jag är så trött på amningen, det känns inte värdigt när man själv bara mår dåligt utav de.. Bvc gav mig rådet för 2 månader sedan att bara amma på mina vilkor pga mitt mående, satt där och grät.. men! Sonen tvärvägrar nu flaskan helt plötsligt :( Jag känner mig slut och varit ledsen till och från sedan dess för att jag verkligen inte vill mer! Kroppen skriker nej men jag måste ju, även om det ibland känns som ett övergrepp på kroppen och jag inte vill annat än ta bort honom från bröstet. Men jag kan ju inte svälta sonen, han blir förtvivlad och bara skriker när man försöker truga med flaskan. Testat både med pumpad mjölk och ersättning, olika flaskor, försökt finta från bröstet till flaska "i farten" idag.... Fortsätta truga? Fasa ut amningen eller är det bättre att sluta tvärt och då inte ha något alternativ (pumpa bara ett tag så jag inte får mjölkstockning)och kanske ha något gnälligt dygn? Någon som sitter på något bra tips??

Vi har även börjat ge små smakisar och han smaskar på och flinar och verkar tycka detta är jätte gott! Sväljer nästan allt med, inte mycket som spottas ut... Han är 4 månader, men vi måste ju slussa in mat osv..

Blir knäpp snart, jag vill verkligen inte tvingas amma så jäkla länge till, jag är trött på att vara ledsen :,(

Hur gammal är hon då?

Douglas är 14 veckor och är nog långt ifrån att vända sig. Han har precis börjat hålla upp huvudet vid magläge