En POSITIV tråd för BF April 2015 =)
Åh förlåt att jag är så nojig =( Men det är första barnet och jag vet inte hur det brukar/ska kännas. Kan tillägga att det känns lite ömt/trött i livmodern nu efter jag haft några sammandragningar.
Åh förlåt att jag är så nojig =( Men det är första barnet och jag vet inte hur det brukar/ska kännas. Kan tillägga att det känns lite ömt/trött i livmodern nu efter jag haft några sammandragningar.
När jag hade mycket sd så var det folk som sa gör si o gör så då mår du bra sen. Alltså inte sjukvårdsfolk utan vänner o bekanta. Det är ju bara jag som kan känna i min kropp o självklart ska man lyssna på sjukvården. Vad tänker ni om folk som ska säga hur och vad man ska göra?
Jag fick beviljad gravpenning 60 dagar innan bf. Hjälp mig med mina tankar. Är i v 29 nu och är beviljad från v 32. Kan alltså vara hemma i 8 veckor.
-Funderar nu på om jag kan/vill jobba längre?
Har ju förstått att det inte påverkar min SGI om jag är hemma nu. Att jag får mindre pengar om jag tar gravpenning än om jag jobbar spelar ingen roll då jag har god ekonomi. Pengarna spelar alltså ingen roll för dessa två månader.
-Har alltid haft lite svårt att vara hemma från jobbet om man är sjuk osv, "är jag verkligen nog sjuk", så brukar jag tänka. Även om man ex har 39 graders feber.
- Har haft besvär med sammandragningar i v 24 och blev inlagd en natt, efter det har jag inte känt nästan någonting. Mår jättebra=)
- Ingen direkt foglossning, bara lite på kvällen efter en hel arbetsdag då jag tex ska ta mig upp från soffan osv.
- En sida av mig säger att jag borde jobba lite mer, att jag inte ska vara svag/vekling. Orden ekar i huvudet på mig "det är ingen sjukdom att vara gravid"
-En annan sida säger att jag ska vara hemma, vila, tänka bara på mig själv och barnet. Jobba hinner jag.
- Tänker en del på vad andra ska tycka, kollegor osv, att man borde jobba längre.
- Kan tillägga att jag har ett fysiskt ansträngande jobb, men det går ändå ok att jobba även om det så klart är tyngre än då jag inte var gravid. Vissa moment är riktigt tunga, men jag biter ihop och gör det ändå och det går ganska bra.
Hjälp mig att reda ut mina tankar =)
Jag har graviditetspenning till tio dagar innan bf. När den är slut kan jag då sjukskriva mig de dagar man får göra så utan att gå till läkare?
Hade sex i morse och började tänka att bebisen skakas runt, kan det vara dåligt?
Har en sån där fråga som känns lite pinsam att fråga min bm. Är det på något sätt dåligt för barnet om man får orgasm? Känns läskigt då magen blir hård och spänd.
Vågar ni få orgasm?
Har fem veckor till bf och min man vill gå ut o dricka öl, jag sa nej. Han får går ut men skippa öl ifall något sker. Vad tycker ni? Nu är han sur.
Min karl är svag för spriten, så det är liksom allt eller inget. Därför tycker jag att jag gör rätt som säger inget. Kan vara svårt med bara en eller två öl, det räcker liksom inte.
Har hittat en perfekt lägenhet att byta till :) Trodde aldrig det skulle lösa sig innan bebis kommer. Samma hyresvärd har vi och både vi och de är skötsamma. Vi har bra skäl och de också. MEN, hyresvärden krånglar och sa till mig idag att de måste ju godkänna ansökan innan vi kan flytta. Men igår sa de till den andra hyresgästen att det går bra att byta. Och sen när jag frågar vad som kan vara hinder för att få byta så svarar hon att ibland vill de lägga ut lägenheterna för sökning av allmänheten så andra har möjlighet att komma sig in. What?!?! Och när jag frågar hur länge handläggningstiden är innan vi får veta om det godkänns så svarar hon att hon inte vet. Känner mig ledsen och less... varför ska det vara så krångligt. Bebisen kommer ju snart.
Ja nu kommer det att bli innan bebisen kommer för vi bor i ett samhälle där det råder mycket stor bostadsbrist. Det här är det första och enda byteserbjudande vi fått under de ca två år vi sökt större lägenhet. Och då har vi även sökt lägenhet hos kommunala och de privata hyresvärdarna. Det är fruktansvärt svårt. Jättejobbigt att det är så faktiskt. Och villapriserna är skyhöga för det samhälle vi bor i.
Måste tillägga att vi bor i en liten tvåa nu där vi knappt får in korgen som bebisen ska sova i i sovrummet och då sover vi själva i en 140 cm säng, inte stort. Spjälsängen är bara glömma att få in. Dessutom ska det bli skönt med lite mer space, så man inte hela tiden "går på varandra" då vi har liten o öppen planlösning nu. Tror de kommer bli jättebra, bara allt går igenom! :) Själv kommer jag inte lyfta många fingrar under flytten, packa lite saker o så. Men min sambo och våra familjer och vänner kommer att packa och flytta alla saker. Men visst är det ju lite stressigt i tankarna inför allt som ska göras, även om jag inte fysiskt kommer att hjälpa till särskilt mycket.