Anonym (V 8) skrev 2014-11-06 09:55:05 följande:
Jag fick ett sms av min mamma när jag hade berättat för henne.. Hon har reagerat dåligt alla 3 gånger jag varit gravid o blviit typ chockad...
Hon skrev "Ja ha.. Slå mig hårt i ansiktig så jag känner att jag lever" Ingen glad gubbe inget grattis ingenting.
Men hon älskar mig, och även sina två barnbarn, men hon blir alltid lika negativ / chockad när jag är gravid o det tar hårt på mig.. Fällt många tårar pga henne
Mmmm...det är jobbig när det inte iaf kan säga grattis. Svärfars kommentar när vi berättade om sonen var " Hur fan tänkte ni nu?" Sambon hade fast jobb, jag hade precis förlorat mitt när vi berättade ( men vi hade försökt aktivt i 1½ år medans jag hade jobb) Vi orkade inte förklara att vi ville ha barn utan svara de bara att det inte var planerat. Svärmor sa inget om det alls när vi berättade. Det var mer jaha. Det var aldrig speciellt intresserade under graviditeten, frågade inte hur jag mådde, hur barnet mådde. Vi berättade tidigt vilken dag det var beräknad födelse, de glömde bort det, bokade en resa så att de inte skulle vara hemma när det var dags. När vi började kolla på barnvagnar och annat ca 8 veckor innan det var dags var det mer " men ska ni titta på det redan, det är ju lååångt kvar" Nu kom sonen 4 veckor tidigt och de ställde upp jättebra och gör det fortfarande. De älskar honom och tycker det är roligt att vara med honom men han var nog inte speciellt önskad från deras sida från början.