Anonym (-_-) skrev 2015-04-17 08:49:19 följande:
Långt svar..... Han har alltid sett normal ut, åt det smalare hållet men aldrig mager. På bilderna får du tänka på att han också är svullen pga reaktion.
Han är fortfarande lite gnällig men inte i närheten av samma omfattning. Personligen tycker jag det känns rätt normalt nu jämfört med vansinnet innan Theralenet. Jag sov i snitt varannan/var tredje natt då och fick omkring 2-4 timmars sömn.
Dagtid (07-19) fungerar förmiddagen jättebra så gott som jämt. Då blir han mest som andra barn sur vid blöjbyte, påklädning och om han är trött, fullt normalt så. Han sover sedan en månad tillbaka regelbunden middagslur, ca 13-14, när han vaknat får han mellis. Framåt 16-17 tiden börjar han bli mammig och ungefär då börjar det jobbiga komma. När middagen är redo kanske han äter 30% av gångerna, resten är han "missnöjd", inte så att han skriker men tillräckligt för att det ska komma tårar och för att man ska behöva hålla honom i famnen eller hålla kvar honom i stolen då han försöker klättra ur eller slänger sig åt sidorna.
Nattning påbörjas runt 18.30 och det är ofta runt där som reaktionerna är som störst.Han bajsar flera gånger och flammigheten som påbörjats runt 16-tiden är då som värst. Han får välling och Theralen, somnar rätt snabbt. Om man tänker natt-tid (19-07) så kanske det är sammanlagt 3-4 timmars skrik uppdelat på omkring 5 perioder, främst under första delen. Vissa dagar kommer vi undan med 1-2 timmar uppdelat på 3 perioder men det är sällsynt.
Vaknar första gången inom 1 timme, somnar om efter 20 minuter, vaknar igen efter 30 minuter, ibland somnar han om efter 10-20 minuter, andra dagar tar det nån timme. Sådär håller det på till runt midnatt. Vid de vakenstunderna skriker han oftast, bajsar, rapar otroligt mycket, kräks, kliar sig i ansiktet/ögonen och därtill slänger kroppen fram och tillbaka. Han blir som lugnast när jag håller ett tryck över magen. T.ex lägger en tung vetekudde där, eller lägger honom i sängen med min arm och ben över kroppen. När jag inte gör det så får man som panik och sätter sig upp, hasar sig en halvmeter, slänger sig framåt och gråter. Sen ligger han där nån halvminut tills han reser sig igen, hasar en bit, slänger sig fram och tillbaka tills han lägger sig ner framåt och gråter lite till innan det börjar om...
Vad gäller anknytningen är den rätt bra, även om den kunde varit bättre. Jag har varit medveten sen rätt tidigt att det kunde bli ett problem (främst för att jag haft förlossnings-depression med mitt första barn). Men det är ju always a work in progress så att säga. Jag tror också därför det var så viktigt att han kom in på förskola. Både han och jag behöver andrum (främst jag). Bra för att kunna hitta energi att orka vara den förälder jag vill vara. Behöver må bra själv för att ha energi att hjälpa honom må bra. Jag är sån där som tror att alla relationer stärks om man får tillfälle att sakna och längta. Jag kan tänka mig att det ser värre ut utåt med anknytningen både här och IRL. Det är väl lätt hänt när det är det negativa jag behöver få ur mig för att orka, och det positiva som håller mig om hjärtat. Lätt att jag nyttjar de få stunder jag kunnat för avlastning. Jag har inte haft några större problem med att låta personalen på öppna förskolan "gosa bebis" (vet ju att dom vill) medans de flesta andra själva sitter med sina barn. Varken jag, dem eller lillen tar skada av det men jag kan förstå att det kan uppfattas utåt att det är dom som suttit med honom när vi varit där. :-/
Nej han lystrar inte till sitt namn.
Hoppas att du inte tog min fråga om anknytning negativt eller som en anklagelse. Jag har själv haft förlossningsdepression och anknytningsproblem med ett av barnen.
I övrigt tänker jag är det bara kvällarna han blossar upp?
Isf kan man ju räkna bort att det är ngt på förskolan som utlöser, då borde reaktionen komma tidigare.
Sen känns det spontant som gossen är övertrött.
Min drygt ettåring beter sig på samma sätt de förnätter som kommer efter att hon sovit för lite på dagen.
Förstår jag rätt att han sover en timme per dag är det ju väldigt lite för en ettåring på förskola som dessutom har risiga nätter.
Men det kanske inte går få honom att sova mer?
Vidare funderar man ju om det finns någon ytterligare problematik utöver allergier.
Verkar han höra bra tex? Tänkte på det du säger att han inte lystrar till sitt namn eller förstår vad du säger.
Jollrar han? Kommer när du ropar? Söker kontakt på annat sätt än att gråta?
Det du upplever honom utvecklingsförsenad vad är det främst du tänker på då?
För övrigt vore ju inte en utvecklingsförsening så Jättekonstigt med tanke på hans tuffa start. Det hämtar han igen när han får börja må väl!
