Det är nått fel på mitt barn.
Jag fick mitt tredje barn för 6 månader sedan. Sedan dess har hela vårt liv blivit verkligen jobbigt. Pojken skriker/gråter all vaken tid. Han sover 3-7 tillfällen per dag, i 10 minuters stötar.. På kvällen somnar han vid 20, men vaknar en gång i timmen fram till kl 5.... Mellan 5-8 är den enda sammanhängande sömnen. Resten av tiden är det bara skrik, skrik, skrik. Han ligger bredvid mig och skriker just i detta nu.
Jag orkar inte längre ha honom i famnen för han spänner, vrider och vänder sig och skriker tills han kräks. Pojken är förmodligen allergisk mot någonting. Vad vet vi inte och pricktest ger ingenting. Han är mycket liten för sin ålder trots att han var fullgången. Han låg runt nedersta kurvan när han föddes. Nu har han gått upp "riktigt bra" eftersom han klättrat till kurvan under den genomsnittliga. Men han är fortfarande också väldigt liten för sin ålder. (Han väger 6kg och är 60 lång).
Jag har slutat med mjölkprotein mm. Det ger mindre spyor men fortfarande lika mycket skrik. Jag börjar märka att han är smått efter i utvecklingen. T.ex lyfter han inte huvudet i magläge eller intresserar sig för leksaker mer än max någon minut. Förmodligen för att han istället skriker så hysteriskt. BVC tycker han verkar helt normal. Han är bara lite svårflörtad. Endel barn är lite mer missnöjda än andra. Kolik, det går över. Ja jag har hört allt.
Mitt hår är inte tvättat på snart 3 veckor, inte borstat på 2. Går säkert inte ens få ut tovorna längre. Mellanbarnet (5år) får inte längre några sagor på kvällarna, får fixa frukost själv osv. Det går helt inte göra så mycket när lillebror bara skriker, och gör det tills han kräks.
Och ja, vad gäller pappan så har han stuckit för han orka inte heller det här helvetet vi fick med den lilla. 0 avlastning. Vad ska jag göra?