Anonym (-_-) skrev 2016-09-27 22:48:58 följande:
Länge sedan jag skrev märker jag. Grabben är 2½ nu. Mår bättre. Det har varit enstaka tillfällen då han fått svårare reaktioner nu och nån ambulansfärd där i början på sommaren (svår reaktion med kramper o kräkningar men avfärdades som svår magsjuka av nån allmänläkare).
Men han är bättre överlag. Mycket för att jag hållit stenhårt på kosten men också för att det känns som han har "läkt" lite nu när han under en längre tid varit utan de födoämnen som skadat. Därefter har jag sakta sakta introducerat en sak i taget och steg 1 var laktosfri mjölk.. Från små små doser och trappa upp sakta lite för varje dag. Så bara det har jag sakta styrt med i 3-4 månader.
Så. Under sommaren har han för första gången i sitt liv kunnat äta en vanlig glass!
Ni anar inte hur stort det är.
Dessvärre är det fortfarande flera saker som han inte kan äta, och hans mage går upp och ner i perioder. Sen vet jag inte om det beror på mjölken eller annat, men hans humör har väldigt stora svängningar och sömnen har återigen blivit bedrövlig. Vi har ökat dosen melatonin, men trots det vaknar han flera gånger per natt. Så egentligen skulle jag behöva ta bort mjölken en period igen o se om det blir bättre igen.
Men överlag är han mycket friskare. Det är många som säger att dom känner inte igen honom för att han blivit rundare. De mörka ringarna runt ögonen är borta och han pratar på för fullt. Har bättre språk än många av 4-5 åringarna på förskolan. Han är ett helt annat barn nu.
Anonym (-_-) skrev 2016-09-28 09:03:27 följande:
Har kontakt med en psykolog på barnhälsovården som verkar vilja följa upp sömnen även om de är barnklinikens ansvar u slutänden.
Sen en bra allergiläkare, men han är väldigt styrd av av en de andra läkarna.
Barnkliniken är 3 läkare inblandad (utöver allergiläkaren) och oftast enbart 1 sköterska. Men dom håller på fram o tillbaka och verkar inte veta vad de sysslar med.
Psykolog, barnklinik, 3 läkare, allergiläkare, sköterska...inser du vilken skillnad det blivit även här? Länge var du helt själv. Vad skönt att höra, även om de inte alltid vet vad de ska göra. Fast bäst av allt är ju att höra att han mår så pass bra och att han utvecklats på ett bra sätt trots allt.