Inlägg från: flygarhund |Visa alla inlägg
  • flygarhund

    Söker råd från vem som helst..

    Hej!

    Jag förstår dig... Har själv liknande/samma erfarenhet.

    Jag minns inte exakt hur jag klarade det, jag var ensam med allt. Till och med på sjukhuset, igen vän eller förälder..

    Fick en kurator att träffa tre ggr efter aborten men det gav ju inte så mycket.

    Har du någon förälder som du kan prata med? Jag önskade att jag hade haft mamma där, då var det inte möjligt men idag hade det kanske varit det...

    Jag var också fixerad vid barn något år efter, längtade och önskade. Men åren gick och det går i perioder det där. Men ju mer jag ville desto mindre tycktes komma om man säger så... :)

    Vet inte om mitt svar hjälper dig så mycket, men du är inte ensam iaf!

  • flygarhund

    Visst känner man sig ensam i det, särskilt när killen i fråga går under jorden... Jag gjorde allt för att försöka få tag i honom. Till slut ringde hans vän till mig och skällde ut mig efter noter att om jag behöll barnet så skulle jag sabba hela deras resa till USA... Haha, va liksom? Jag var tydligen både egoistisk och hemsk som människa som ens velade i frågan om abort eller inte...

    Sen gick aborten snett, slutade med sjukhusvistelse o blodförgiftning. Men det var sjukhusets fel, de bokade aldrig efterkontroll med mig utan skickade bara hem mig..

    Tycker du är stark som klarat dig så här långt. Och att killen sjunker så lågt att inte ens finnas där är bara förjävligt, samtidigt som det visar att han är varken är mogen eller något att ha. Var glad för att du slipper honom trots allt, även om det känns hårt nu.

    Jag är SÅ glad för det idag, många år senare. Att jag slapp hans närvaro för resten av livet (om jag behållt).

    Du kommer må bättre så småning om. Jag repade mig även om det tog lite tid!

    Styrkekramar!!

  • flygarhund

    Och försök att inte känna dig inte dum o naiv.... Du ska inte behöva känna så, du är bra som du är oavsett om du hamnat i säng med någon eller ej.

    Det befäster inte vem du är som människa!

    Men förstår ändå att du får dessa tankar med tanke på hur det blev, (naturliga reaktioner på en svår situation) kom bara ihåg att du ändå är en bra och fin varelse!

Svar på tråden Söker råd från vem som helst..