• Donum

    Kan ni inte bara försöka fatta detta!

    Det beror nog på vad den ofrivilliga barnlösheten beror på. Vi har deltagit i en forskningsstudie ang. upprepade missfall och där visar det sig att den s k "omhändertagandefaktorn" spelar stor roll för utfallet. 

  • Donum
    Jag är bara jag skrev 2014-12-06 16:04:54 följande:
    Nej,det kan det INTE! Detta är en myt som jag ska motarbeta till min död för den bara skuldbelägger kvinnor!! "Skyll dig själv,det är ditt eget fel att du inte får barn för du har tänkt fel!". Jag har träffat massor med läkare,gjort många IVF.er och läst massor och tänk-ingenstans nånstans har en enda läkare sagt att det beror på mitt eller nån annans psyke att vi inte kan få barn!!

    Infertilitet har alltid faktiska orsaker. Lika ofta beror det på mannen som kvinnan!
    Fast det stämmer inte. Det finns, som bekant, olika orsaker till barnlöshet. Det är belagt att missfallsrisken minskar avsevärt beroende på omhändertagande, som inte har någon "faktisk" orsak eller förklaring. 
  • Donum
    Jag är bara jag skrev 2014-12-06 16:52:45 följande:
    Jamen ser du,vid missfall är man redan gravid!! Vi pratar om att bli gravid och där ska baske mig INGEN komma och påstå att jag inte blir gravid p.g.a mitt eget psyke! Det är ju det folk tjatar sig blå om: sluta tänk,slappna av,längta inte,försök inte-den är ju bäst liksom!  Förvånad ,skaffa hund,adoptera så går det sen,flytta,åk utomlands,byt jobb och måla om huset typ.
    Vi pratade om ofrivillig barnlöshet, trodde jag. 
  • Donum
    minerva123 skrev 2014-12-06 20:30:51 följande:
    Har du en länk till den studien? Det vore väldigt intressant att ta del av den!
    Inte till själva studien, men här har du ett reportage: sverigesradio.se/sida/artikel.aspx&artikel=5125223

    Du kan säkert kontakta Lennart Blomqvist för att få mer information om omhändertagandefaktorn och de studier som har gjorts ang. det. Han är väldigt tillmötesgående. 
  • Donum
    Anonym (Nope) skrev 2014-12-09 17:08:23 följande:
    Men då pratar man om, som du själv säger, hård psykisk stress, inte stressen över att tänka på att man vill bli gravid.

    Det är ju det många tror: att om man tänker för mycket på det (stressar) så blir det inget då därför ska man sluta tänka på det.... Det funkar inte så.
    Tycker du inte att det är hård psykisk stress att vilja få barn men inte kunna?
    Jag tycker definitivt att det var det.
  • Donum
    Anonym (blivande BM) skrev 2014-12-09 17:54:04 följande:
    Precis en sådan stress!
    I vårt fall så blev jag lätt gravid men kunde inte behålla. Samma dag som jag blev antagen till Lennart Blomqvists studie och träffade honom så ökade chanserna till en fullgången graviditet med 50% pga omhändertagandefaktorn, som påverkar just stress och oro. Och som av en händelse så blev jag gravid och fick behålla första graviditeten därefter. Oron och stressen över att inte få behålla sina barn torde vara lika påfrestande som att inte bli gravid. 
  • Donum
    Lilalove skrev 2014-12-09 21:09:56 följande:

    Diskussionen om huruvida ÄL påverkas av stress eller inte lämnar jag därhän, men menar du också att risken för missfall är större om man oroar sig för det?

    Det känns som att var och varannan artikel på sjukvårdsrådgivningen innehåller en dementi av detta. Det är en av mina största farhågor, att jag ska vara så rädd att förlora barnet att jag också gör det.


    Nja, de lägger vikt vid hur den gravida blir omhändertagen på MVC, av läkare, barnmorskor osv. Om oron t ex bemöts med att man får återkomma och se hur det går så är det ett exempel på ett negativt omhändertagande. Om kvinnan däremot bemöts med tillgänglighet så påverkar det i sin tur risken för missfall (Blomqvist var t ex alltid tillgänglig på sin mobil och när jag hade testat positivt skulle jag messa honom med en gång så bokade han in VUL). Nu vet man inte riktigt varför det blir så och det skulle etiskt inte tillåtas att forska på levande foster/embryon heller, men ATT det påverkar är, vad jag har förstått, belagt.
  • Donum
    Anonym (blivande BM) skrev 2014-12-10 06:42:34 följande:
    NEJ, missfall orsakas inte av oro/stress. Det vanligaste är att det är fel på fostret, så naturen sorterar ut det. 
    För att "bara" vara "blivande" BM så ska du nog ta det lite lugnt med kategoriska ja eller nej. Som nämnts ovan så påverkar den s k omhändertagandefaktorn risken för missfall.
  • Donum
    minerva123 skrev 2014-12-10 13:59:15 följande:

    Nja, jag skulle inte gå så långt att säga att det är belagt att omhändertagandefaktorn påverkar risken för missfall. Lennart Blomqvist startade den studie du referar till 2008 och han har ännu inte presenterat slutmaterialet. I en intervju från år 2013 säger han att han dittills studerat 287 kvinnor, men att underlaget fortfarande var för litet för att kunna säga att resultatet är statistiskt signifikant. Han behöver ett underlag om minst 400 kvinnor för att kunna dra några slutsatser. För som han själv säger, efter tre missfall är chansen 50% att den fjärde graviditeten går vägen och det helt av naturen utan läkemedel eller andra insatser.


    Det är inte han som har kommit fram till att omhändertagande påverkar risken för missfall. Den studien han håller på med nu har inte omhändertagandet som fokus alls.
  • Donum
    Anonym (blivande BM) skrev 2014-12-10 11:15:10 följande:

    Från en person? Det låter för mig himla konstigt, och det är inte alls det vi får lära oss. 


    Nej, det är bl a forskning från Ulleva?ls sjukhus i Oslo som pekar pa? att ett tryggt omha?ndertagande minskar risken fo?r missfall. Kallas även TLC. Att kategoriskt svara NEJ är därför oklokt.
  • Donum
    minerva123 skrev 2014-12-10 16:08:30 följande:

    Men varför hänvisar du då till honom som ett argument för att psykologin spelar roll vid missfall?
    Jag hänvisade till hans hänvisning till forskning angående den sk omhändertagandefaktorn. Det är inte han som har kommit på det.
Svar på tråden Kan ni inte bara försöka fatta detta!