Fler äldre som ska göra ivf?

Idag på RD 4 tog ett gravtest för att se om ägglossningssprutan satt kvar i kroppen och det gjorde den. Var ju förra onsdagen jag tog den, så se vad länge den kan sitta i.

RD 7 idag, ägglossningssprutan är borta testade imorse. Så sent som RD 6 var den kvar. Det kan alltså ta upp till 10 dgr vilket innebär att den absolut tidigaste dagen man kan få ett plus är RD 7.

Usch det går inget bra det här. Idag på RD 10 har jag börjat småblöda. Brukar vara så innan mensen kommer igång. Går aldrig till TD oaktat progesteronet.

Fy vad less jag blir är mitt fjärde försök för att få syskon och har gjort 7 ivf totalt.

Fyller 43 år inom kort och dags att ge upp. Hade jag varit yngre hade jag lätt kunnat köra 3 gånger till då jag inte tycker det är jobbigt. Börjar förstå varför det är så svårt att släppa ivf, lätt att bli besatt.

Vi ville så gärna ha ett biologiskt barn till. Få uppleva en graviditet, förlossning, tiden på BB, komma hem med en nyfödd.

Hade jag inte haft något barn hade jag varit öppen för äggdonation men inte som det ser ut nu. Adoption har aldrig varit aktuellt, jag vill ha ett eget barn. Då hade allt tagits ifrån mig inte bara generna, graviditeten, förlossningen och att få ett nyfött barn.

Får glädjas och vara lyckliga för det barn vi fått. Hur känner ni? Kan väl inte bara vara jag som inte lyckas i slutänden. Hur hanterar ni situationen?

Saken är att jag mår inte dåligt psykiskt eller fysiskt, men efter 43 år är chansen nästan obefintlig att lyckas.

Läkaren sa kör max 2 ggr till sedan tyckte hon inte det var någon idé. Nu är vi där och jag fyller snart 43 år. Det kostar väldigt mycket pengar att hålla på, vi har redan lagt ut 37 000 * 4 på allt detta. Det äter på ekonomin.

Chansen bör helst stå i relation till kostnaden.

Har man försökt ett antal gånger så kommer man tillslut till vägs ände när läkarna inte tycker det är någon idé att försöka mer, även om man är yngre.

Usch vad deppigt allt blev, just nu känner jag mig väldigt låg.

Vi kommer att försöka hemma, har blivit natuligt gravid 2 ggr så då borde det inte vara fel där.

Vad säger läkarna efter så många försök? Nu är du ännu under 40 år så då är chansen mycket högre. Hade jag haft samma ålder som du hade vi säkerligen kört 3 ggr till.

Varje gång får jag ut många ägg och 2 stycken tillbaka. Då har jag haft hopp då jag fortfarande producerar så bra. De två senaste gångerna har ett av äggen dock varit 3 celligt och det andra 7 celligt. Fast det där är ju många unga som också har råkat ut för.

Tycker ändå att läkarna brukar vara ärliga om de chanser man har. Läkaren sa rakt ut att det är svårt att lyckas vid 42 år. Har ju läst många trådar där personer blivit avrådda från att fortsätta.

Lisodan - vilken fin bild!

Vilken klinik går du på?

Följer er och är inne och läser lite då då.

Efter det 4 och sista misslyckade försöket hade jag avslutningssamtal på SH. Läkaren tyckte att vi hade gjort det vi hade kunnat för att få ett syskon. Har ju också fyllt 43 år nyligen. Hon sa att hon tyckte att vi skulle lägga våran tid och pengar på annat. Hon hade sagt samma sak även om det hade varit gratis. Och läkaren sa att även om vi kör 5 gånger till är risken stor att vi går lottlösa.

Nu har vi ändå försökt 4 ggr, chansen minskar inte statistiskt på de fyra första försöken. Har man gjort många försök minskar chansen också att lyckas sa hon. De allra flesta som lyckas gör det inom 4 försök, jag gissar att på de 3 grattisförsöken på KS samt alla frysta embryon får många barn och att anledningen till att det finns färre statistik efter 4 försök är att de flesta som lyckas inte behöver många försök.

Tycker i alla fall det är bra att de är ärliga även om det inte är så kul att höra. Nu är det olika kliniker med denna information borde andra också fått som gjort många försök. Som någon annan i tråden nämnde, att efter 7 försök var det stopp, nu blir det ett sista sedan inget mer. De tror helt enkelt inte att man lyckas om man inte gjort det under så många försök.

Förr eller senare kommer det där samtalet som inte är roligt.

Det tar tid att smälta och komma över att det inte blir något syskon, men det är alltid bra att vara medveten om sina chanser och vara realistisk. Lite nyfiken är jag hur det går för er andra så jag tittar in då då!

Nu spelar det inte längre någon roll men tidigare hade det varit kul att träffa andra som också håller på med IVF i verkliga livet. Hur kommer man i kontakt med personer i samma situation som vill träffas.

Är egentligen väldigt ytligt att bara sitta och snacka på internet och vara anonym. På Face Book när jag var gravid och var med i flera gravidgrupper var man ju inte anonym och ett ansikte ger så mycket mer. Sedan har jag märkt att en del här har aldrig för avsikt att ses, de vill vara anonyma.

Kanske en stress att träffa andra som håller på med IVF tänk om de lyckas och inte jag? Men i den här resan tidigare så hade det varit kul att få några nya vänner att följas åt i verkliga livet. Visste dock inte var man träffade andra som hade för avsikt att ses.

Libra - är en trogen följare av din blogg och följer dig med spänning. Tycker det är sorgligt med alla dina motgångar.

Intressant med IVF träffar, givande att träffa andra i samma situation. Det är något helt annat att träffas i verkliga livet och umgås privat än att bara snacka via internet. Det ger så mycket mer att ha ett ansikte.

Visst finns det de som lyckas efter många försök, men ofta finns det en gräns när läkarna inte tycker det är någon idé längre, även om man är yngre.

En sak att ge andra råd, när man själv sitter i båten och får det där samtalet, först då förstår man hur andra upplevt situationen. Dock så är jag väldigt realistisk och inser att det nog ligger något i det läkaren säger även om man inte vill ge upp hoppet.

Läkaren sa att jag har ungefär lika stor chans att försöka hemma varje månad. SH har nekat en del som de inte trott på, sedan finns det de som blivit spontangravida bland dessa. Så visst händer mirakel men det kanske man inte ska hoppas på.

Men det är alltid lätt att tala till andra hur de ska förhålla sig till en situation. Vänta bara tills man själv får ett sådan samtal, då är det plötsligt inte så lätt.

När jag var gravid träffade jag många trevliga personer via Face Book grupper, några fick jag nys här på FL. Då jag fokuserade på grupper som bor på samma ort så träffades vi och en del blev bestående vänner.