IVF - 2015

Hej !

Jag hoppar gärna oxå in här, känns skönt och få skriva med folk som är i samma sits nu när det börjar närma sig.
Jag och min sambo har försökt i över 4 år, efter 2 år fick jag redan på att jag hade ett hjärtfel så allt har verkligen dragit ut på tiden men har i samband med mina sjukhusbesök för hjärtat även gjort alla undersökningar, testat pergotime och provtagningar som krävs inför ivf så nu inväntar jag bara mensen(början av februari) så jag kan ringa och se om det finns plats för oss att starta.. Supernervös men oxå såå förväntansfull.

Var någonstans ska ni andra göra eran IVF ?

Vi ska göra våran på rmc i Linöping & det korta protokollet pga mitt hjärta.

Då ligger vi väldigt lika. Jag börjar 12/2 och planeras äggplock v.12  spännande

Jag tänkte göra det idag! Lika bra så man har allt. Hört att det ofta inte finns så mycket på apoteken, s då dem är dyra att ta in tydligen. Inte länge kvar tills vi ska börja!

Hej ! Blev medlem här idag, för känner att det vore skönt att ventilera och få stöd i allt  som är så svårt att förklara för dem som inte är i samma resa..

I vårt fall är jag helt frisk och har fina äggledare och bra äggproduktion, min sambos spermier är lite långsamma, därav vår IVF/Isci.

Jag är på ruvardag 6 och det är vårt andra försök. Denna gång från frysen. 

Någon som  kände skillnad på frysförsök o färskförsök med symtom ? Jag har lite ont i magen från och till , molande värk. Har progesteron som stöd, annars helt ostimulerad. 

Hoppas  till tusen att det  fastnat och trivs där inne denna gång. Är så fruktansvärt rädd att mensen kommer när som helst...  

verkligen!  Nu ligger dem här hemma, fick en stor påse med mig från apoteket. Tur att dem hade allt hemma, var lite orolig, då det inte är en stor stad jag bor i. Sen väldigt bra att man har frikort, hade annars kostat 7000kr!!  Nu blev det "bara" 1300kr.   nu är det bara att vänta...

Åh vilken bra tråd, känner att jag behöver sällskap i detta av andra som förstår vad man går igenom...

Vi kör också vårt första IVF efter fyra misslyckade försök med Pergo i höstas. Har ett barn sedan tidigare och därför gjordes ingen utredning innan Pergo, men när vi efter tredje försöket beslutade oss för att vi ville vidare till IVF om försök 4 ej skulle ta sig så utreddes vi. Det visade sig att allt var bra - spermier topp, värden topp och ett jättehögt värde på AMH (äggreserv), vilket är bra med tanke på att jag är 36. Dock hittades ingen passage på hö äggstock och vdi närmare koll visade det sig att alla våra Pergo-försök hade gett ägg på hö sida.

Kan tilläggas att jag har mild PCO (dvs jättemånga ägg i blåsorna, vilket försvårar egen ägglossning och således oregelbunden mens) och dessutom hypotyreos, vilken dock är välmedicinerad/reglerad.  

Men nu alltså - nya tag och IVF! Gjorde äggplocket i lördags - AJ! - och fick då ut 21 stycken ägg, varav tre stycken var omogna och 17 befruktades. Bra så långt! Men man vet ju aldrig vad som händer framöver. Jag var i riskzonen för överstimulering så det är inte säkert att det blir återföring den här gången, men vi ska in på lördag för att kolla.

Gjorde korta protokollet, dvs började med menopur på mens dag 3 och det visade sig på VUL dag 6 (mens) att äggtillväxten drog igång rejält trots låg dos (112,5). De sänkte därför till 75 och sen fick jag sluta efter 5 dagar och ta en suprefactspruta inför äggplock som alltså var i lördags. Nu är det progynon och lutinus fram till lördag då vi alltså antingen får ett embryo återfört eller allt fryses in (om det nu finns ngt att föra in/frysa in, alltså). 

Bävar inför alla vänteperioder hur det än går. Det är det absolut jobbigaste tycker jag. Ja, förutom negativa besked, då...  

Hej,

Jag hoppar in här. Under februari kommer jag och min man att börja med IVF.

Jag och min man har försökt att få barn i två år men utan framgång. Under 2014 testade vi pergotime 7-8 gånger (har tappat räkningen) men det togs sig inte en enda gång. Efter femte kuren gjordes en spermaanalys. Denna visade att kvalitén är bra men att antalet är något lägre än genomsnittet. Vi fortsatte att testa med pergotime några gånger men det funkade inte. En remiss skickades till RMC i Malmö för insemination.

Jag hade inte särskilt höga förhoppningar att vi skulle bli godkända då jag har ett BMI som ligger en bra bit över 30 och mycket riktigt fick vi tillbaka remissen. Jag tog kontakt med olika privata kliniker i Malmö men ingen ville ta emot oss. I november bröt jag samman efter att fått ett mycket otrevligt bemötande från en av klinikerna. Sköterskan sa att vi endast har tre alternativ:

1. Hoppas att det tar naturligt, vilket det troligtvis inte gör då det inte gjort det hitintills.

2. Gå ner 50 kg (de tog med andra ord inte hänsyn till att jag redan gått ner 80 kg och har ungefär 20-25 kg hudöverskott).

3. Inse att vi inte kan få barn och acceptera det.

Efter detta tog vi kontakt med olika kliniker i Köpenhamn som alla var villiga att ta emot oss. I december hade vi vårt första samtal med en av klinikerna. Vi kom fram till att steg nummer ett var att en vattenskanning (spolning) måste genomföras. Den danska läkaren var mycket förvånad över att detta inte blivit gjort innan jag fick pergotime utskrivet.

I onsdags förra veckan var det äntligen dags för skanningen. Det visade sig att båda mina äggledare är tilltäppta. Med andra ord har alla kurer med pergotime varit helt meningslösa. Det som sker nu är att alla hormonprover (som för övrigt ser mycket bra ut) ska skickas över till Danmark och när nästa menstruation (ungefär 17-18 februari) kommer påbörjar vi IVF-processen.

Hej! Vi är ett par på 25 respektive 32 år som går i väntans tider på en remiss till Göteborg. Jag har PCOS och min man har perfekt spermie. Vi började med en äggledar spolning som jag fick en hemsk reaktion på, fruktansvärt ont i magen och axlarna som gick över efter 5 dagar. Vi har gått på pergotime vilket för mig inte gav så bra resultat, första omgången va de enkel kur och andra, tredje och fjärde omgången va det dubbelkur. Sedan testade vi gonal-f vilket gav perfekt storlek på äggblåsorna men ingen ägglossning. Testade då med först gonal-f och sedan ovitrelle vilket gav ägglossning men inte mer än så. Sedan gick vi över till insemination 3 gånger, med gonal-f och ovitrelle. Men ingenting hände. Det har varit ett känsloladdat år och en massa graviditetstest mindre och ett tag kände vi att ne nu ger vi upp. Så i september förra året la vi ner bebisverkstaden för att kunna leva normalt fram till vi får remiss för IVF som tidigast i mars vi har iaf lämnat alla prover som krävs

Detta blev kanske ett litet luddigt inlägg men jag hoppas ändå att ni fattar poängen hehe

Det hade varit roligt att komma i kontakt med likasinnade

Hej Vi har precis börjat vår första IVF försök. Vi har ett barn sen innan men efter det har jag inte blivit gravid på flera år. Har många kurer med dubbel pergotime och letrozol bakom mig. När vi väl bestämde oss för IVF gick allt väldigt snabbt. Vi var hon läkaren (privat) och gjorde första planeringen i måndags och jag började med Gonal-f sprutorna igår, gör korta programmet och skamförhoppningsvis plocka ägg den 19 el 20 feb. Kul att följas åt med några som går igenom samma sak!