När ska barn sova själva?

Som tonåringar bör de kunna sova själva.

Bry dig inte om din släktings kommentar. Ni sover som ni vill och fungerar samsovning för er så fortsätt

Ska och ska - det är ju upp till varje förälder att dra sin gräns. Personligen anser jag att tonåringar bör sova själva, och att det känns önskvärt att ungarna kan sova själva åtminstone delar av natten när de vuxit ur blöjorna. En baby skulle jag aldrig komma på tanken att lägga i egen säng, om inte babyn uppenbarligen själv trivs bättre med det.

Jag skulle bli fundersam om en tonåring inte kunde sova själv, annars handlar det väl huvudsakligen om vad man vill. Våra äldsta två sov med oss tills de var 6,5 respektive drygt 5....ÅR, inte månader. De flyttade hur enkelt som helst till egna rum i somras. Yngsta har passerat 1,5 år och sover med oss. Innan de äldsta flyttade ut så sov vi med tre barn. Stooooor säng dock. Vi breddar med vanliga sängar efter behov.

Alla är olika, men vid ungefär 12-års ålder så brukar väl de allra flesta barn vilja sova i egen säng (även om många långtids-samsovare fortfarande kan krypa ner hos mamma och/eller pappa några gånger då och då, även efter 12-års ålder). ;)

Mitt barn är fyra år och vi har alltid samsovit. Jag kommer att fortsätta samsova med barnet tills dess att barnet säger ifrån.

Samsovning ger närhet, trygghet, lugn, harmoni, värme, kärlek och mycket, mycket mer.

Men jösses, så tröttsamt det är med släktingar som ska tycka en massa dumheter...

Det är inte farligt med samsovning om man gör det säkert, vilket ni ju gör om han sover med egen filt och i en sidosäng.

Och att bebisen skulle sova sämre är ju också skitsnack. Snarare skulle jag tro att han sover tryggare och lugnare när han känner din närhet.

Så nej, inget att bry sig om. Och nej, det finns inga nackdelar. Bara fördelar.

Äh, jag får också pikar och kommentarer om att sonen sover i min säng, har fått det sen han var kanske 6 månader. Nu är han 1,5 år. Jag tycker om att ha honom där och han har behov av närhet när han ska somna och även somna om på nätterna. Jag har slutat berätta för folk om samsovningen, inte för att jag ser några problem med den utan för att jag är less på att få andras tyckande i ansiktet. Man gör det som passar familjen bäst, då blir det bäst!!!

Dessutom nåt jag funderat en hel del på; treåringar som vaknar på nätterna kommer till föräldrarnas säng och det är få som säger nåt om det. En femmånaders bebis förväntas däremot klara att sova i egen säng och gärna eget rum en hel natt. Det tycker jag är vansinne.

När de är redo och trygga nog att sova själva. Det är så märkligt det här med sovningen... När folk snackar om blöjor är de flesta oftast överens om att det är en fråga om "mognad" (fy vad jag hatar det ordet, jag tänker på en mogen finne redo att klämmas) och inte tu tal om det. Ingen håller på att slita av barnen blöjorna eller vägrar byta. Däremot så ska barnen sova själva i egen säng och helst i eget rum. Att föräldrarna i nästa andetag kan berätta att de inte kan sova om partnern inte är hemma och i samma säng..? Vi är som mest sårbara på natten, totalt utlämnade. Ändå förväntas det lilla barnet sova ensam i mörkret bara för att vissa andra barn kan det? 

Bra skrivet!

Vi har en 5½ månaders hemma och han har sovit med oss sedan dag 1. I början försökte vi med ett babynest mellan oss men han ville ligga nära nära så nu ligger han och jag med varsin varm pyjamas och inget täcke bredvid varandra.
Han har ofta bröstet i munnen hela natten.

Vi sover hela nätter på det viset. Min make (som ligger bredvid) får sova precis hela natten så han är pigg och utvilad och jag vaknar en eller två gånger per natt, kollar läget, ändrar sida eller något sånt och somnar sedan om igen.
Bebisen sover hela natten (från cirka 22.30 till 9-10 på morgonen) och vi är alla hyfsat glada och harmoniska på det viset.
Vi har inga planer på att sluta samsova.

Själv fick jag krypa ned hos mamma och pappa när jag ville och behövde. Sov nog hos dom sista gångerna när jag var i 7 års åldern. Då var det oftast efter mardrömmar. 

Hehe. :) Ja, ungefär då kan man i vanliga fall räkna med att dom sover hela natten själva.

Ts, 5 månader är väl ingenting. Funkar det för er så gör det. Kör på vad ni alla trivs med. :)

Låt barnen sova där de sover bäst. Vår son har varit periodare sov inne hos oss först, vid 6mån vaknade han så fort vi rörde oss så då blev det eget rum i ca 1 1/2 år. Sen en period att vara sova i vår säng. Sedan i eget rum igen. Nu sedan 2-3 mån sover han bara i vår säng mellan oss, och han är 6år. Tror det blev mycket att färja i skolan (och vi flyttade samtidigt) så det är en trygget att sova hos oss. Somnar själv och lugn och trygg i övrigt. Får väl vara så nu då, han lär ju ledsna själv i sommar då en bebis kommer som säkert väcker honom på natten

Barn kan sova själva när de vill sova själva.

Så länge både ditt barn och du känner att det känns bra att samsova finns det ingen anledning att inte göra det.

Bra skrivet!