Vi med BF i slutet av nov/början av dec!

En doppler, att lyssna på hjärtljuden med? Jag går in i vecka 14 idag, nu går veckorna rätt fort tycker jag! :)

Någon mer än jag som inte klarar av kött? Gick in i vecka 14 i fredags och trodde kött-fobin skulle vända innan dess, men icke...

En icke gravid köttälskare har blivit en gravid kötthatare!!!

Mycket märkligt! Köttfärssås och skinka går bra, men inte korv (var inte så förtjust i det innan heller, förutom falukorv i stroganoff och det går fortfarande) eller kyckling eller annat kött i bit, inte heller biffar eller köttbullar. Bara mammas köttbullar, väldigt konstigt....

Grillat var min största passion innan graviditeten men nu får jag hålla för näsan när min man och son äter grillat..... Sonen älskar grillat kött och äter som allra bäst när det serveras så jag vill inte låta bli att servera det, men äta det går bara inte....

Det är ganska himla tråkigt att bara äta pasta/potatis/ris när vi gjort kött, och spaghetti köttfärssås eller korv stroganoff blir rejält tradigt ganska så snabbt...

Kinamat, fyra små rätter och då framförallt biff bambu och kyckling curry är det bästa jag vet just nu (det friterade gick inte heller ner sist, förutom den underbart goda bananen med sirap och glass då förstås ;) ...) men känns inte särskilt nyttigt eller ekonomiskt att köpa det var och varannan dag.... ;)

Tips kötträtter som inte smakar kött mottages tacksamt :D

Här (västra blekinge) görs bara kub på mammor över 38 år! Men jag (28) har fått en remiss till blodprovet i alla fall, för min son är född med ptos (han är född utan muskeln som höjer o sänker ögonlocket, och har typ kisat sen han föddes tills nu i jan. då han opererades och typ fick trådar som muskler istället) och lite orolig som man är så tänker man att det ju kan vara något värre denna gången.... :(

Men inget kub-ultraljud då det inte finns tillräckligt med behöriga läkare för att ge någon utan egentlig risk en tid.... Men ultraljudet visar på risken för kromosomfel utan att kombineras med ul sa läkaren. Har fått tid till blodprovet 1/6, är då i vecka 16 (15+3).

Både blodprov och ultraljudet? Jag har läkarbesök och ultraljud i Karlshamn och där erbjuds det inte och det är knappt man får till ett kub-blodprov "utan anledning"...

Jag fick för ett par år sen ett missfall i slutet av vecka 11, och det började med molvärk under hela eftermiddagen (efter det har jag varit livrädd för molvärk under graviditeterna....) och på kvällen började jag blöda. Fortsatte blöda och dagen efter fick jag ett vul som visade en graviditet utan foster och läkaren sa att fostret troligtvis dött mycket tidigt och tillbakabildats men att graviditeten ändå fortsatt (utan fostret, en s.k ofostrig graviditet). Dagen efter det, två dagar efter blödningarna, började värkarna och jag låg gråtandes med enorma smärtor i två dagar...... Alvedon hjälpte inte ett dugg.....

På en kontroll en knapp vecka efter blödningarna startat fanns det fortfarande rester kvar i livmodern och jag erbjöds skrapning men avstod, och småblödde (samt testade positivt på graviditetstest) i fyra veckor till fram tills jag fick mens, då kom resterna ut och det hela var över.

Molvärk får mig att bli skitskraj och genast gå och kolla ifall jag blöder, både när jag väntade sonen (ett år efter missfallet) och nu denna gången, fastän jag fått vul i vecka 10 som visat att allt är okej, båda gångerna. Men rädslan sitter i.......

Håller tummarna för er!

Min barnmorska skrämde upp mig rejält häromdagen, när jag ringde lite orolig efter en liten rosa flytning och eftersom jag kände efter hela tiden så hade jag ju lite mer molvärk än vad jag brukar också. "Du får inte flyga på konferensen du ska på, du får inte flyga utan att kolla så det inte är ett missfall för då måste du till sjukhus för ett så här sent (gick in i vecka 16 dagen efter samtalet) missfall kan man inte blöda ut hemma, antingen skippar du resan och tar en läkartid för kontroll imorgon eller åker du till akuten och lollar idag". Så vi släppte allt och åkte till akuten, ganska skärrade....

Läkaren på akuten undrade varför jag var där för en så liten liten blödning? Onödigt att kolla upp tyckte hon. Men gjorde iaf en gynundersökning, inga spår efter blod, och så fick vi se den lille/lilla på ultraljud också! ?? Den mådde så bra så, den var väldigt livlig sa läkaren, skuttade hit och dit. Och så kollade hon livmodertappen med ett vul också, inga fel där heller.

Så nu har jag varit på konferens och njutit av ensamheten på hotellrummet på nätterna, men efter två dagar borta saknar jag min fyraåring, och till och med maken :D

Jag är i vecka 16 och mår illa vid tanken på viss mat fortfarande, och tröttheten är värre än nånsin.... Vill bara krypa ner i sängen efter jobbet och inte stiga upp på morgnarna.... Men det går inte, för jag har en fyraåring att sköta på kvällarna (maken jobbar tvåskift så ena veckan är jag ensam med sonen hela em- kvällar) och så måste jag ju jobba... Men jag vill helst sova! :)

Varje morgon när jag vaknar vid fyra (är ofta uppe vid två också, dricker mycket på kvällarna när jag inte hinner eller kommer ihåg dricka så mycket på jobbet på dagarna) och är kissnödig tänker min hjärna "är det inte lördag idag så jag får sova?", men sen kommer jag på att det är måndag/tisdag/onsdag/torsdag, på fredagsmorgonen känns det något lättare än de andra dagarna, för då är det ju ledigt dagen efter :) Men i helgen som gick var jag på konferens och steg upp kl 4 i fredags morse för att flyga dit, sen upp 7 både lördag och söndag.... Så denna helgen som kommer och dess sovmorgon (vi delar helgerna, en sovmorgon var) är riktigt efterlängtad nu! Och så är det bara tisdag......... HA HA! :)

Någon mer som fått extremt kliande bröst?! :D Usch som det kliar hela dagarna när jag har bh på mig!!!! Vecka 17 idag, tre veckor till rul! :)

Vill ha jordgubbar och melon varje kväll, och många glas riktigt kallt vatten! Och såna där sursalta hallon-lakritsgodisar, kryptoniter, men det räcker med bara en när suget sätter in så påsen jag utan makens vetskap (han förstod inte alls mitt behov, det är väl onödigt sa han, eftersom jag under våra 9 1/2 år tillsammans aldrig gillat vare sig surt godis eller lakrits, ha ha!) smugglade ner i kundvagnen efter ett cravingsanfall i kassakön på Willys varar lääänge! :)

Jag har börjat salta maten igen också, vande oss av med det när sonen (född -11) började äta samma mat som oss, fortfarande saltar vi sällan kokvattnet till pasta och potatis. Men nu behöver jag mycket salt på maten, annars är den smaklös?

Konstiga cravings, salt och surt och frukt... Hade inga såna här begär när jag var gravid sist!

Och så tål jag fortfarande inte lukten av grillat utan blir illamående och rapar och klöks...... Lagom kul mitt under grillsäsongen när hela villaområdet STINKER grill....

Jag ska göra kejsarsnitt denna gången, fick en rejäl sfinkterruptur när jag födde min son -11, och det har inte blivit helt bra och därför rekommenderas jag inte att föda vaginalt igen. Och jag vill verkligen inte riskera samma sak igen.... Så för mig blir det planerat snitt.