FET/IVF 2015 Maj

Ja visst är det komiskt att man ser gravid ut och man ser hur folk tittar menande på en medan man i själva verket helst vill skrika "nej jag önskar innerligt att jag var gravid men jag är bara grymt svullen efter att dom plockat ut en massa ägg, vilket gör ont som f*n, så jag kanske kan lyckas bli gravid den här gången!"

Vad spännande! Snart är väntan över för er! :)

Nej jag har aldrig känt att jag vill ge upp. Men har svårt att glädjas åt andras graviditeter vilket man ju vanligtvis gör och det är jobbigt att försöka dölja för vissa och förklara för andra. Min första graviditet (när jag var 20) resulterade i en dotter som nu är 10. Folk har alltid sagt att jag ska vara nöjd med att jag iaf har ETT barn, vilket jag kan förstå. Problemet är att jag känner att genom att ha ett barn så vet jag också vad jag missar. Min mamma sa att det var mitt livs stora misstag att skaffa barn så tidigt men det var mitt livs bästa beslut. Efter det har det ju knappast gått nåt vidare.

Med mitt ex så visade det sig att hans spermier hade 0% rörlighet men ändå blev jag gravid 5 ggr med honom. Dock slutade de 2 sista med utomkveds med 3 månaders mellanrum. Då var jag riktigt knäckt och kände att jag orättvist nog anklagade honom för dem inombords. Att det kanske var hans fel att det blev utomkveds. Komplett meningslöst och orättvist av mig, jag vet.

Än värre blev det när en av mina bästa väninnor kom till mig en vecka senare och skrattandes berättade att hon bara råkat bli gravid med en kille på fyllan och undrade om jag kunde hänga med när hon gjorde abort samtidigt som min ex-man fick sitt tredje barn med sin nya tjej.

Då kände jag att livet är så sjukt orättvist. Var väldigt låg i ett år ungefär men sen träffade jag min sambo och valde att göra slut med mitt ex då vårt förhållande blivit väldigt infekterat och destruktivt och börja om helt.

Hur som helst, graviditeter och bebisar är fortfarande ett känsligt ämne. Men jag försöker tänka på allt positivt med att inte ha barn när det blir för jobbigt. Att jag o min sambo (har bara dottern varannan vecka) kan gå ut och äta eller gå på bio när vi vill, resa mer än många andra, slippa ligga dödstrött på soffan o somna vid nio varje kväll, ha kvalitetstid med varandra, laga mat tillsammans och äta när vi vill. Gäller nog att fokusera på de möjligheter som ges "barnfria" par och som andra kanske inte har. Låter säkert löjligt i vissas öron men det är det som får mig att känna att livet inte är över om vi nu inte skulle lyckas.

Sen har jag och min sambo börjat med familjerådgivning för att lära oss kommunicera ännu bättre, framför allt med det vi går igenom nu. Så vi har ett extra "skyddsnät" om vi får svackor så vi inte tar ut det på varandra. Jag säger inte att det är lätt, alla har vi svackor såklart, men det känns som ett extra stöd.

Hur hanterar du det när det blir för jobbigt?

Låter som att du haft det tufft de senaste många åren. Du är en stark kvinna!

Är imponerad över hur många starka kvinnor (och män) det finns som orkar gå upp ur sängen varje dag. Alla dessa relationer som får den ena käftsmällen efter den andra men som ändå håller ihop och kämpar vidare.

Hoppas det går bra med din blastis i juni. :) ska hålla tummarna för er! Tills dess kan du ju njuta av rosé i vårsolen eller nåt annat som förgyller livet lite. Kram

Usch ja! Ruvartiden är det värsta. Denna evighetslånga väntan! Hoppas du hittar på en massa kul som kan få tankarna på annat och få tiden att gå fortare. Kram

Låter som ett jobbigt besked att få... Hoppas ert lilla embryo är en riktig liten dunderdelare som stannar kvar nu :) Än så länge finns det hopp. Stor kram

Vi har insättning imorgon. Ser verkligen fram emot det! Vi ska få tillbaka en blastis.

Det ska bli kul att se om vi får några till frysen också.

När plussade ni som fick tillbaka en blastis?

Vilka tester kör du med? Jag köpte clearblue förra gången och testade innan testdag. Dock lyckades inte det försöket.

Hoppsan! Det var tidigt! Vad skönt att plussa så tidigt så man slipper vänta så länge. Varje dag känns ju som en evighet när man ruvar

Så nu har vi satt in en fin liten blastis. Testdag den 30/5. Evigheter tills dess.... Suck!

Men, vi fick tre blastocyster till frysen. Evt 4. Känns fantastiskt!