Så rädd för missfall

Hej Alla!

Jag är gravid i v 9+2 och har haft lite svaga ljusrosa blödningar för några veckor sedan. Gjorde vul i v 7 och då såg vi ett pickande hjärta. Senaste dagarna har det kommit mer bruna flytningar / brunt blod och idag när jag var i affären kände jag ngt som rann till, när jag kom hem hade det kommit mörkt rött/brunt blod i trosskyddet. Nu är jag så sjukt orolig att bebisen i längre lever. Varför ska sånt här alltid hända vid speciella helger??

Hade missfall i april, precis vid påsk såklart så inga gyn-kliniker öppna. Och det lär det inte vara nu heller. Så nu får man väl gå och oroa sig hela helgen innan man kan ringa ngn. Har kub den 9 juli men det är ju länge tills dess.

Jo, akuten går ju alltid att gå till. Hoppas att det inte är ngt.

Nej, det är mitt tredje barn, hade även missfall i april och blev gravid direkt igen. Vet ju också att det är vanligt att blöda men den där oron vill liksom inte släppa ändå. Jag hoppas att det inte kommer mer nu.

Tänkte nog ringa min gyn imorgon iallafall och se om dem kan ge mig en tid och kolla.

Har också fått blödningar efter sex, men framför allt verkar det komma om jag fått orgasm i samband med sexet.

Går in i v 11 idag jag med, ska till gyn nu på morgonen för mina blödningar.

Jag har lite känningar i brösten, samt att jag mår lite illa ibland och den där beryktade tröttheten finns här också.

Har börjat få känningar i magen ibland, antar att det är ligamenten som drar, hoppas på det iallafall, för det sitter högre upp, i övre magen, och känns inte som mensvärk.

Det gick jättebra igår, hjärtat slog så fint och man såg verkligen att där låg en liten bebis, den hade vuxit precis som den ska sen sist jag var där, så enl mätningen var jag 10+1 igår.

Han trodde att blödningarna berodde på att hinnan lossnat lite i ena kanten och det kunde komma lite blödningar länge sa läkaren. Men han trodde inte att det påverkade bebisen eftersom den vuxit så bra sedan sist, den såg ut att ha det bra därinne trots det. Så hoppas ju nu att det inte ska påverka och att den lille får stanna kvar.

gr0 - vad jobbigt för dig. Har också varit jätteorolig, hade missfall i april och har blött en del till och från i flera veckor med den här graviditeten. Mina symtom har inte varit jättestarka, lite öm i brösten och trött. Humöret är väl inte det bästa heller. Men med min andra son hade jag jättedåligt med symtom men allt var bra
Hoppas allt går bra för dig på vul.

Förstår att det känns oroligt när man bara hör om kräkningar och allt man får när man är gravid, men sålänge du har haft lindriga symtom hela tiden tror jag inte du behöver vara orolig, värre om du haft flera symtom som plötsligt bara försvinner. När jag fick mitt mf i april så försvann alla symtom över en dag och hela kroppen kändes helt tom.

Jag har aldrig drabbats av så kraftigt illamående att jag måste kräkas, knappt ngt illamående alls, och då är det här min femte graviditet nu (varav 2 pojkar)

Det är ju bara positivt att man slipper må så illa att man kräks.

V 10+4 idag och det känns som en evighet till man gått 12 fulla veckor. Var ju på vul i tisdags och allt såg ju bra ut, mina blödningar berodde troligtvis på att det lossnat lite i kanten och det kunde blöda ett tag sa läkaren, nu har det varit lugnt några dagar men nu kom det igårkväll igen. Och man oroar sig sjukt mkt även att allt såg bra ut, man tänker ju så dumma tankar hela tiden. Har kub den 9 juli och det känns ju som en jäkla evighet tills dess. Hatar detta.

Usch förstår din oro när man börjar googla, varför måste man plåga sig själv på det sättet? Jag är likadan men nu försöker jag verkligen tänka på att Google är min värsta fiende just nu.

Mina blödningar har försvunnit nu sen ett par dagar tillbaka, känns skönt, men har fortfarande lite bruna flytningar kvar.