• lompan

    Avsaknad av spermier

    Dom har skickat vävnad för att få svar på vad som kan vara fel.

    Vi har nu tagit kontakt med en ivf klinik, och ska dit om en månad drygt. Ännu mera väntan!

  • lompan
    999 skrev 2016-03-22 18:05:47 följande:
    Vad tråkigt att höra, jag vet precis hur det känns. Jag minns att vi åkte hem efter ingreppet och fick vänta till sen eftermiddag innan läkaren hörde av sig. För varje minut som gick så minskade vårt hopp mer och mer, och när han till slut ringde så förstod vi att det var ett dåligt besked. Det var förkrossande, men på något konstigt vis så ställer man sig upp igen. Hur tänker ni framåt nu? Vilken IVF-klinik har ni tagit kontakt med? 
    i vårt landsting är väntan över 1 år på donerade spermier. vi har därför tagit kontakt med en privat klinik i finland, just för att finland är närmast för oss. Vi har fått tid den 13 april, och väntan är för att läkarn som prata svenska var på semester! Vi är fast beslutna om att vi SKA ha barn! Vi sörjer samtidigt som vi blickar frammåt!
    Vart i processen är ni?
  • lompan
    Jag har gjort äggplock nu, men tyvärr blev inget ägg befruktat. Nu vill min läkare att jag ska ta progreston tabletter fram till mens. Jag gör min behandling utomlans och fick inte tag i min läkare här i sverige idag. Har ni tagit progreston tabletter? frågan är isf om dom går att köpa receptfritt eller om ni fått dom på recept?
    Eller är det lutinus dom menar som man tar vaginalt?

  • lompan
    999 skrev 2016-05-07 10:36:25 följande:

    Vad tråkigt att höra, jag har dock ingen erfarenhet av IVF, så vet inte vad dessa tabletter är för något. Hoppas någon annan i tråden vet.

    Hur kommer det sig att ni gör IVF och inte insemination? Får jag fråga hur tankegångarna gick när ni bestämde er för att ta emot donerade spermier? Jag önskar att jag kunde acceptera det som alternativ, men har så oerhört svårt för det. Känns det annorlunda nu när ni har satt igång? Du behöver inte svara på mina frågor om du inte vill såklart... 


    För att vi valde att gå direkt på ivf, vi vill inte dra ut på det mera å chansen är mkt högre med ivf!

    Vi resonerade som så att varför skulle ett biologiskt barn vara bättre, barnet kanske ändå inte får några drag från oss och vi har inte några toppbetyg att skryta med så varför är våra gener så viktiga? Vi tackar tekniken för att vi trots allt kan få det vi önskar mest av allt: ett barn! Vi hade kunnat adoptera också, men jag vill gärna bära barnet och vara med från början!

    Jag har stor respekt för er, den här situationen är inte lätt som vi sitter i!

    men jag funderar på varför ett biologiskt barn är så viktigt om det andra alternativet är att leva utan barn? Skulle du kunna det?

    Jag är också nyfiken hur ni tänker och resonerar!
  • lompan

    Hej alla!

    Som sagt det är bara glömma odds och statistik, man vet ändå inte i vilken ända av spektrumet man kommer hamna. Man kan ha tur eller otur. Hos min karl hitta man inga spermier trots att allt var normalt och läkaren sa att vi mest troligt skulle hitta. Jag håller alla mina tummar och tår för att ni ska hitta, annars kan jag trösta er med att ni inte kommer sitta barnlösa om ni verkligen vill ha barn ändå. Jag är på Ruvardag 9 med ett embryo som vi använt donator spermier till, jag tittar fortfarande på odds och statistik för att lyckas men det finns fortfarande inget som säger om just jag ska lyckas trots toppembryo. Jag måste bara acceptera att ödet har sin gång!

    Lycka till allihopa!

  • lompan
    Snövit1 skrev 2016-06-10 18:47:15 följande:

    Hej,

    Ok tack för att du delar med dig. Och vad kul att du ruvar. Jag håller tummarna för er. Undrar också hur länge ni fick vänta på donation?


    Det var över ett års väntetid så vi tog lån på huset och gjorde det utomlans. Jag kan verkligen rekommendera att INTE vänta om man bestämt sig för donation och om man har råd att ta ett lån, för oss kostar det 100 kr i månaden och vi lånade på huset på 100000, hoppas vi inte behöver använda allt. Jag klarade psykiskt inte att vänta mer, som redan gjort en ett år lång utredning.
  • lompan
    999 skrev 2016-06-10 18:58:14 följande:

    Tack för att du delar med dig. Håller tummarna för att du får ett pluss på testdagen! Jag vet inte om jag frågat dig förut så med risk att upprepa mig; var det svårt att acceptera att ni behövde använda er av donator? Hur har det känts nu under hela den här processen?


    Vi hade inte svårt att acceptera, men det är svårt att greppa om man säger så. Jag undrar hur den kommer se ut och vilka egenskaper den kommer ha, som alla andra undrar även biologiska.

    Jag känner mig glad och lycklig att äntligen kanske få vårat efterlängtade barn och även rädd att misslyckas. Tror man är traumatiserad efter alla dåliga besked som man fått tidigare! Berätta hur du känner inför donation? Ja nej? Varför?
  • lompan
    Snövit1 skrev 2016-06-10 23:15:40 följande:
    Okej. Får man fråga vart ni gjort det?
    vi gör det i finland, då det är närmast för oss. tar 3 timmar med bil till kliniken. hade jag bott söder ut hade jag nog valt att åka till Danmark.I finland pratar de dessutom svenska vilket jag tycker är en fördel!
  • lompan
    999 skrev 2016-06-11 20:03:54 följande:

    Har svårt att acceptera det alternativet, jag har svårt att acceptera att vi kanske inte kan få barn som blir hälften jag, hälften min man. Jag vill ha barn som delar både mina och min mans gener, även om jag inte kan sätta fingret på varför det är så viktigt med gener, för egentligen betyder det ju inte så mycket... 


    Ja alltså det önskar man ju så hjärtat brinner, men du måste till slut ta ett val då att det kanske inte blir några barn. Men endel känner ju att det får vara så då. Känner du att du hellre är utan barn om ni inte kan få ett tillsammans?
  • lompan
    999 skrev 2016-06-11 20:38:41 följande:

    Jag kan inte tänka mig ett liv utan barn, då skulle jag förbli olycklig resten av mitt liv. Och jag vill inte lämna min man, så då står jag inför det alternativ som jag har så svårt att acceptera. För ett tag sen kände jag att jag hellre skulle vilja leva barnlöst än att välja att ta emot donerade spermier. Idag känner jag lite annorlunda. Så jag har väl tagit några steg i rätt riktning i alla fall, jag skriver "rätt" för att jag verkligen, verkligen skulle vilja acceptera spermadonation. 


    Varför tycker du att någon annans sperma skulle vara svårt?

    Jag själv tycker att det känns svårt just för att kag skulle vilja veta om det är en hygglig människa, min läkare försäkrade mig om att dom inte använder sperma om dom själv inte skulle vilja ta emot dom - alltså om personen är helt frisk men "känns" konstig. Då kom jag över det tankespåret, så nu har jag inga problem. Jag kommer älska barnet vem det än blir oavsett.
  • lompan

    Fick veta för två veckor sen att jag är gravid! Hallelulja moment! Måste säga dock att rädslan för missfall är som ett stort svart moln!

  • lompan

    Tack! Jag önskar er all lycka med era försök! Ska bli spännande att följa, och jag hoppas att min stannar så jag slipper göra om det!

  • lompan
    Tevira skrev 2016-07-02 08:26:48 följande:

    Ja det är riktigt snart! Känns jättekonstigt efter såhär lång väntan. Vi ska göra ivf med kort protokoll då. Vill försöka njuta av semestern innan och inte tänka på det så mycket varje dag. Men hittills lyckas jag inte speciellt bra. Läser för mycket också och oroar mig inför försöket. Men det känns såklart jättebra att vi ska få försöka! Första gången vi har en chans att lyckas!

    Hur mår du annars nu Lompan?


    Vill bara lugna dig med att säga att ingenting gjorde ont, varje fall för mig. Jag hade byggt upp nå i tron att allt skulle göra fasligt ont. Vid äggplock var man så drogad, och glad för varje litet ägg dom hittade. Tiden mellan sprutstart och äggplock går jätte fort,tiden mellan insättning å testdag kryper fram. Sen tror jag att bara för man blir gravid så släpper inte oron. Man googlar missfall varje dag, hur många får det, hur många får missed abortion, kan jag få det? Osv.

    Jag har mått jätte illa sen jag blev gravid, det är ett tecken på en frisk bebis och jag är ibland glad att jag mår så även om det ibland är väldigt påfrestande!
  • lompan

    Jag har ju gjort med donerade för min sambo hade inga.

    Antagligen får ni sätta igång så fort du får mens efter er biopsi med sprutor och insättning två veckor efter din första mensdag. Då med frysta spermier.

    Endel startar med sprutor och chansar på att det ska finnas spermier och kan befrukta äggen samma dag du tar ut dom, insättning sker 2-5 dagar efter uttag av ägg.

  • lompan
    999 skrev 2016-07-19 18:55:15 följande:

    Hur mår du? Oroar du dig fortfarande mycket? 


    Jag är i v 11 nu och vi har tittat på den lille, allt ser bra ut. Oron har lagt sig nu, men man vet ju att chansen för missfall alltid finns.
Svar på tråden Avsaknad av spermier