Krystskedet jämnfört med rejäl förstoppning

Ungefär så kändes det för mig, förutom att det är en MYCKET kraftfullare känsla att föda barn (och att man ju gör det med snippan, såklart). När man bajsar styr man ju själv krystandet helt och hållet, man väljer när man vill pausa och ibland kan det kännas som att man inte riktigt orkar spänna musklerna och öka buktrycket och ta i allt man kan, eller så kan det vara så smärtsamt att man inte vågar ta i. Är det för jobbigt ger man kanske till och med upp.

När man föder bestämmer däremot kroppen vad som ska hända och själv följer man mest bara med. Du kan inte välja när du vill krysta eller att du ska spänna musklerna, du bara spänner dem och tar i med en kraft du inte ens visste att du hade, helt automatiskt. Ja, så upplevde ja det, i alla fall. Det var faktiskt riktigt häftigt.

Att kroppen sköter sig själv lindrar också smärtan, tycker jag. För att försöka likna det vid något så skulle jag t.ex. aldrig klara att medvetet klämma fingrarna hårt i en dörr, det skulle vara helt vidrigt och jag skulle antagligen klämma lite försiktigt och sen bli livrädd när det gjorde ont, och börja gråta om någon sa åt mig att jag måste klämma hårdare. Skulle jag däremot göra det av misstag så är det mer "Aj aj aj, tusan också! Jaja, nu blir det inte värre än såhär. Snart är smärtan över". Samma sak tycker ja det är med krystandet, det är värre att vara förstoppad och att aktivt krysta ut tennisbollen än att bara ligga där och låta det ske.

Sen har man ju oftast ingen lustgas på toan heller