Va fan är det för kul med att vara singel?

Göra vad fan man vill när fan man vill

Åh jäklar vad jag känner igen mig! Exakt så är det haha. Man e ju helt schizo alltså...
Som ikväll, känner mig sjukt ensam och vill verkligen mysa med någon, men skulle jag ha nån här kommer jag alltid på tusen skäl till att jag hellre vill att den går. Sick!

haha verkligen! eller om man har manligt besök över helgen... skitmysig fredagkväll, sen kan han dra ... så får man ångest för att man vet att han åker inte förens på söndag... o så sitter man där på tisdagen o ba '' mitt liv är värdelöst, ingen vill ha mig, d e så synd om mig, tror jag måste googla hur man blir en lycklig singel '' hahha

Låter EXAKT som mig! Hahaha! xD

Jag skulle behöva ha någon som är som mig : som inte orkar umgås mer än en kväll åt gången, som behöver mycket tid för sig själv, som inte bombarderar med sms hela tiden (eller via andra medier). Helt enkelt någon som är lagom asocial och så o-needy man kan bli

hahaha.... jadu.... kvinnorfolk är vi visst...

Är inte ordkonstruktionen "singel" likt alla andra kategoriseringar, det vill säga, något som endast bäst bör ses utifrån talesättet "gräset är alltid grönare på andra sidan"? Därmed bör det att vara singel, såväl som att vara i en relation, förmodat, vara en subjektiv bedömning på om det utgör "gott eller ont" att vara så...

Att vara singel är schysst, enligt mig, eftersom jag enbart behöver ta hänsyn till mig själv; likväl som att det är så så är det oschysst att vara singel för att jag enbart behöver ta hänsyn till mig..

Tack och lov är det lördag!