Inlägg från: mammamagi |Visa alla inlägg
  • mammamagi

    BF maj 2016

    mo med liten trea skrev 2016-05-09 19:41:44 följande:

    Haha, jag borde skriva om min andra förlossning för er som närmar er istället! Bättre för psyket ;) Det var min drömförlossning. Efter 6h hemma med regelbundna värkar kom jag in, öppen 6 cm, flöt med kroppens signaler och födde sonen med segerhuva 3h senare. Som jag minns var jag knappt trasig efteråt och hade ingen påverkan på bäckenbottnen. Men minnen kan ju bedra en aning efter 5 år, misstänker jag... ;)


    Jag borde nog inte men jag kan inte hålla mig från att läsa nu :)
  • mammamagi
    SJLN skrev 2016-05-09 20:50:53 följande:

    Även om jag förstod det som att det gjorde fruktansvärt ont så lät inte den här förlossningen så fruktansvärt hemsk ändå, så du har inte skrämt mig allt för mycket


    Håller helt med, det där lät väl som en rätt så bra förlossning och framför allt så har du henne nu!!

    Men fy f-n vad jag är rädd för smärta känner jag nu! Min mage har gjort ont hela dagen - fast olika saker gör ont olika dagar... - men jag är det närmsta jag kan beskriva det: som om hon har sparkat runt där inne jättemycket så att jag är öm på insidan av magen, att det är invändiga blåmärken som gör ont när magen är spänd, vilket den är hela tiden förutom då jag ligger ner på (vänster) sida. Och nu senaste halvtimmen så höll det på extra mycket, typ som att hon skulle skaka på huvudet/vända huvudet fram och tillbaka så att det drar i hela magen framtill och framför allt väldigt långt ner. Äh fy nu är detta faktiskt inget kul längre, jag vill inte vara gravid och jag vill absolut inte föda och jag vill bara...absolut ingenting! Hjälp :(((
  • mammamagi
    Pell skrev 2016-05-10 11:08:15 följande:

    Ni med storasyskon, hur gör ni när ni åker in? Finns det något man kan ansöka om så tex mormorn (som väldigt gärna vill vara barnvakt men jobbar olika tider- ibland natt och helger osv) kan vara ledig och passa stora när vi är inne på BB, vill inte åka in själv!

    Har andra på kö så kanske går att skriva in i almanackan vem som är ledig när men vore skönt om dottern kunde vara hos en och samma om det skulle dröja 2-3dygn. En lösning är att pappan far hem när pyret är fött och sen tar med stora och hämtar oss.

    Får lite panik


    Mina föräldrar är standby dygnet runt nu. Men annars vet jag inte hur vi hade gjort faktiskt. Men för att du ska slippa oroa dig så gör upp ett supertydligt och "låst" schema där precis alla nätter (och annan tid?) är bokade så att ni kan slappna av helt. Visst, det går ju att åka in själv troligtvis men kan ni strukturera upp och förbereda allting nu så tror jag att det vore bra. Så kanske det blir en eller två dagar som blir "om det sätter igång den eller den gången så åker jag in själv och annars så har vi plan a b c" osv för respektive dagar. Det tror jag skulle göra mig lugn(are), istället för att vara orolig för det, när det går att styra upp en del ändå om man bara fixar lite. Och viktigt: var supertydlig med folk, annars kommer varken de eller ni riktigt veta och det riskerar att bli en väldig rörig karusell av det, om ni har många inblandade.

    Vet inte om det känns rätt eller om det hjälper, men för mig brukar det vara bäst att agera agera agera i röriga/stressiga situationer, skapa struktur och styra upp med en tydlighet, nästan övertydlighet.

    Lycka till!
  • mammamagi
    Nmm skrev 2016-05-11 00:22:38 följande:

    Idag 18:46 kom vår dotter. Vakna med värkar kl 01:00 kl 03 va vi inne på BB öppen endast 1 cm skickad att äta frukost och avvakta 35min senare gick vattnet. 3402gram 49 lång. Sprack som ja var rädd för 8stygn grad 2. Men tycker endå det va en bra förlossning tog all sorts smärtlindring som fanns. Epidral is the shit! Så glad att den finns. Fyfan all respekt till dom kvinnor som inte har tillgång till smärtlindring! Kan inte sova ligger nu på BB hjärtat spricker av lycka. BF den 12.


    Wow grattis!!!!! (Jag vill också vara på andra sidan...!!)
  • mammamagi
    hundenhubbe skrev 2016-05-10 22:20:43 följande:

    Kändes som bebisen fixerade sig. Magen sjönk ich trycket mot revbenen försvann! Jäklar vad hon trycker neråt. De är ömt hela där nere och ilar till son fan. Känns verkligen som knivar som man kör upp och man måste som lyfta sig lite om man sitter för trycket blir så kraftigt. Magen är dock mjuk och inga sammandragningar! Massa flytningar i samband med detta.


    Oj vad coolt, att det kom så snabbt. Härligt - ett steg närmare bebis! min bebis ligger också långt ner, jag har typ inte kunnat gå normal-bredbent på rätt länge. (Jo jag gör ju det men hemma och när ingen ser så går jag bredbent haha) Bra som du säger så att man kan andas och ingen halsbränna (underbart!) men det kommer andra krämpor med det, men det är nog ändå bättre tycker jag. För en dryg månad sedan var bm osäker på vad hon kände när hon skulle se om huvudet var fixerat osv - det visade sig att hon inte kände bebisens huvud men nacke (!), så långt ner låg hon visst.

    ÄH vad jag är trött på den här graviditeten nu. Jag vill ha tillbaka min kropp och kunna göra vanliga saker - t ex skulle jag vilja ställa mig och stryka lite grejer nu men jag kan inte, ligger bara som en val på soffan. Sorry för att jag klagar men jag är så trött på det här nu. Och går och hoppas på att det ska vara något som startar och så är det inte så och då blir jag besviken. Och trött. Och har ont. Och så måste jag gång på gång kämpa mig upp ur det där läget, ofta på kvällen, och peppa mig själv att det snart sätter igång och tänk snart får vi träffa bebisen osv osv osv. Varje dag man går över känns som tre dagar i tid tycker jag.

    Mvh Solstrålen med toppenhumöret idag
  • mammamagi

    Här kommer ett litet hej från BB :) orkar inte skriva så mycket just nu men vi kom in kl 22 och sen har jag badat i kanske tre timmar och nu har jag just fått epidural och de har tagit hål på hinnorna. Återkommer senare, förhoppningsvis med goda nyheter om att det har kommit en liten bebis och att allt har gått bra :)

  • mammamagi

    Nu är vår dotter nästan ett dygn gammal och allt känns helt fantastiskt. Är fortfarande uppriktigt förvånad över hur bra förlossningen gick. Vi kom in vid 22.15 och jag badade fram till 02 eller 03 då jag fick epidural. Då var jag öppen nästan 4 cm. Sedan gick det snabbt, som jag trodde, från 4 till 10 på ett par timmar. Epiduralen måste ha tagit helt perfekt för den hjälpte hela vägen även utdrivningsskedet. Jag hade inte ont alls! Men jag kände ändå! Jag är så stolt över mig själv att jag vågade vara i situationen och andas och lita och lyssna på kroppen. Fantastiskt samarbete med barnmorskorna i rummet. Det står i journalen "patient andas ut flickan"! Det var verkligen så, helt otroligt! Hade inte ens krystvärkar, men jag tryckte bara på litegranna och kroppen gjorde sitt, kroppen tog ut henne.

    Nu vaknar hon måste amma

    Heja er alla nu, snart är det er tur också!!!

  • mammamagi
    TriciaN skrev 2016-05-15 00:58:02 följande:

    Ni som fött, vilka smärtlindringar har ni tagit


    - Jag har fött tre barn och för mig är epidural det som gör hela skillnaden. Och det vet väl alla - men det jag menar är att antingen om jag inte har epidural och det gör panikont så leder det inte bara till att jag blir helt utmattad/dränerad på energi under lång tid även efteråt (inte kul när man har sin lilla nya bebis) men hela öppningsförloppet går väldigt långsamt. Med epidural så gick jag nu i torsdags från 4 till 10 cm på ett par timmar bara, och helt smärtfritt.

    Epiduralen hjälper ju inte vid utdrivningen. Sägs det. Men det gjorde det verkligen på mig nu. Helt fantastiskt. Jag kände allting och visste vart bebisen var osv men det gjorde inte alls ont. Jag toppade upp en extra gång med en dos när jag skulle tippa att jag var kanske 8-9 cm öppen. Många bm är emot det "då känner man inte när man ska krysta" - struntprat skulle jag säga - men ni får ju resonera er fram själva i stunden förstås. Och om jag förstår det rätt så har olika BB lite olika inställning till epidural, hur konservativa man är med doser osv. Jag hade världens bästa som sa att jag bestämmer själv och så fort jag kände att den avtog så skjutsade vi i en ny dos med en gång. Finns ingen anledning till att ha ont i onödan tycker jag. Om värkarna stannar av så får man ju värkstimulerande dropp ju.

    - Med barn nr 2 var jag extremt förlossningsrädd (till största delen eftersom jag blev så smärtchockad med barn 1: igångsättning drygt 2 v över tiden, kroppen noll redo helt fruktansvärda smärtor under alldeles alldels för lång tid "ingen epidural förrän 3-4 cm" - bullshit). Så med barn 2 tog jag förutom epidural även pdb heter det tror jag. Psb eller pdb, hmm minns ej. Men det är en bedövning som få känner till, som man tar inför att bebisen ska ut. Spruta upp inne vid sidan om livmoderöppningen (eller vart det nu är..). Vet inte om den hjälpte, jag hade också epidural då så svårt att veta vad som är vad. Men bra att veta att det finns, det får man ofta ingen info om automatiskt. Kanske finns anledningar till det, jag vet inte. Tror inte att så många bm är vana att lägga den. Ev nackdel: svårt att veta när krystvärkar kommer och den tar en stund (20 min?) att verka. Så timing känns viktig antar jag.

    - Lustgas har jag aldrig fått att funka.

    - Bada var toppen i torsdags men jag öppnade mig ingenting då så även om det var skönt så gick jag upp eftersom det hela mattades av och jag öppnade mig inte alls något på ett par timmar (precis som jag trodde, bada är magiskt för mig, funkar för de flesta åkommorna till vardags, lugnar ner alla åkommor)

    - Andas. Gör hela skillnaden liksom epidural. Om man lär sig andas typ yogaandning och kan våga vara kvar i situationen och i det totala nuet, då har man halva jobbet gjort.

    Borde nog lägga till här också: jag är extremt känslig för smärta. Allting gör ont på mig och jag är ingen tuffing alls när det gäller smärta. För andra som klarar mer är smärtlindring kanske inte lika mycket ett måste. Men för mig gör det hela skillnaden skräckförlossning (nummer 1) jämfört med den mest fantastiska stunden i mitt liv (nr 3). Och nr 2 rätt så nära nr 3 så den var också bra.
  • mammamagi
    hundenhubbe skrev 2016-05-18 15:33:47 följande:

    Måste fråga er hör inne om ni känner ska sak! I över två timmar nu har bebisen hållt på att röra sig i magen, de är rörelser väldigt långt ner, typ mensmagen och på pubis. Varje gång hon rör sig så hugger de till på blygbenet och i underlivet. De känns som knivar och jag tappar typ andan av smärta! Har haft dehär förut att de kan komma och sen gå över men nu har de hållt på i över två timmar!! De känns precis som att hon försöker pressa sig ut där nere. Inga sammandragningar eller något. Gör så satans ont. Blir lite bättre då jag ligger ner. Kan inte röra mig eller sätta tyngd på fötterna då gråter jag typ. Fixerar sig bebisen eller vad händer???


    Tittar fortfarande in här fastän min dotter är 6 dagar gammal nu, kul att följa er som är på gång :)

    Men jag undrar om det var så jag kände när det började för min del för absolut exakt en vecka sedan. Och sen blev det ont fram bara (då skrev jag här och frågade om en sak minns jag, det kändes bara fram och inte i ryggen). Och sen efter det blev det värkar på riktigt. Och sen kom bebis. Så det skulle nog kunna vara en ordentligt start - tydligen kan det starta lite oklart jag tror speciellt om man är omföderska.

    Håller tummarna för att det är på g!! Heja heja!
  • mammamagi
    hundenhubbe skrev 2016-05-24 14:17:42 följande:

    Hinnsvepning 12.30 och mitt vatten gick nyss!!!!! Wiho!!!!


    Jamen äntligen din tur tjoho - lycka till nu!!

    Min lilla tjej är 12 dagar idag och det känns som att hon har varit med oss i månader redan, helt galet! Och så mysigt! Även om det känns hopplöst drygt och tungt på slutet så är ni snart "på andra sidan" och tro mig, då glömmer man hela den där jobbiga tunga perioden! Heja alla snart är ni där!
  • mammamagi
    hundenhubbe skrev 2016-05-24 23:14:20 följande:

    Från första riktiga värken tog de 1,5 h för min lilla tös Emilia att komma ut! Hann inte med bedövning eller nått. Efter en värk kolla dom å då var jag öppen 6 cm och då bytte vi rum. Under rumsbytet gick jag från 6 cm- 10, alltså fullt öppen och sen kom krystvärkarna. Så denna gång gick de snabbt och blev väldigt intensivt vilket också var jobbigt. Men alla mår bra och nu myser vi på BB! Jag gick hinnsvepning idag med bf + 3. Emilia väger 4080 g å är 54 cm, väldigt stor tjej, skulle jag aldrig gissat!


    Grattis!!!
Svar på tråden BF maj 2016