Vi som planerar barn i slutet av -16

Jag är besatt av att få en novemberbebis! Och nu får det vara färdig uppskjutet... 2016 smäller det!

Vad får Er att planera för höstbarn?

Vi har velat ha en trea sedan 2013 så jag har köpt en ny säng och lite gravidkläder. Jag köpte ägglossningsstickor i våras för att kolla exakt hur min cykel fungerar... För att ha lite kul medan vi väntar! Folsyra kommer härnäst! Imorgon tror jag :)

Vår första blev till när vi var skyddade så vi har ingen aning om hur lång tid det tog. Den andra blev till just när vi ville, då var den stora 21 månader, helt i enlighet med försäkringskassans föreskrifter! Hade det inte vart för att det var "förmånligt" med 21 mån mellanrum hade min kropp velat vänta iaf 24 månader eller lite mer. Men 2 år och fem månader är en väldigt bra åldersskillnad har det visat sig! Min personliga rekommendation skulle vara att undvika att ha två blöjbarn, ganska bra tumregel av flera anledningar... Nu ser fram emot alla fördelar med en sladdis!

[quote=75841510][quote-nick]Emmask skrev 2015-10-06 10:36:35 följande:[/quote-nick]

Är det upp till 2,5 år mellan barnen som det är "förmånligt"? Spelar det någon roll om man redan skyddat sin SGI? Har dålig koll på det där.

[/

Om det inte ändrats sedan jag var föräldraledig senast (2010/2011) så ska man bli gravid innan föregående barn blivit 21 mån för att inte behöva gå upp till heltid mellan barnen... Det var så vi tänkte då! Och att vi ville ha tätt mellan syskonen och att vi var bebistokiga! Lika bebissugna efter andra barnet men vips så har det gått fem år...

Verkar som de flesta andra av er fått er senaste 2012 eller 2014 och några har nämnt att kanske varken kropp eller familj är riktigt "redo". Sånt löser sig visserligen, men är det någon av er ser tjusningen med/eller önskar att vänta lite, egentligen? Som jag skrev så hade vi kunnat skaffa säkert både ett och två barn under de här fem åren, men jag känner nu att jag nog blivit en bättre förälder genom att inte få fler barn lika tätt. Det finns en poäng med att alla syskon är hyfsat jämngamla, men det verkar lyxigt att få en sladdis! Dels är det blöjbiten, klä på sig själv -biten, kunna förmedla i ord vad man vill -biten... Men också att de stora fått en pre- och post- det tredje syskonet tid, alltså mycket egen tid under de åren de vara var två och det nya syskonet får en mindre konfliktfylld och mer omhändertagande familj med Stora storasyskon. Visserligen kanske de inte blir lekkamrater och delar skolåren på samma vis, men å andra sidan så vet den minsta inget annat... Och verkar det trist för hen/ den tredje så får vi väl la skaffa ett syskon till ;)

Fler tankar kring detta...?

PS. Dessutom har man efter fem år glömt hur det känns att bli fet som helvete, ha ont i fogarna, inte dricka alkohol vid grillning, springa efter en ettåring, bli vätskefyllda, svettas på nätterna, kissa på nätterna, sova för lite, ömma bröst, magknip på bebis osv osv...