FJÄRDE barnet vår/sommar 2016!!!

Vi åkte hem redan på söndagen. Så 2,5 natt på BB men vi var på sjukhuset sedan onsdag morgon. Så skönt att vara hemma.

De stora killarna är hos sin pappa. Har hälsat på. Kommer ikväll och sover över några nätter. Så fokuserar på bebis å amning. Och har tyvärr tid att tänka. Jävla skitförlossning....som blir min sista. Jag hade ev velat ha ett barn till med min nya man..men jag vill inte bli snittad. Fast två snitt i bagaget redan. Så surt att på detta sättet behöva inse att det blir aldrig mer en vaginal förlossning. Har svårt att smälta det.

Jag saknar magen. Jag saknar att vara så jävla less på graviditeten. Jag saknar till och med en del av förlossningen...

Ska ta tag i det mentala...

Lycka till ni andra och härda ut. Det är snart över.

var hos bm idag, sista besöket. Jag fick en tid på förlossningen onsdag nästa vecka för "ställningstagande till igångsättning".. Jag försökte pusha det lite närmare men det var stört omöjligt. Inte för att jag vill bli igångsatt utan för att få veta att allt såg bra ut med flöde och vatten osv. Men här är det 42+0 som gäller. Kan irritera ihjäl mig på skillnaderna i landet, speciellt stockholm gentemot resten av sverige.. I stockholm får man såklart en flödesmätning vid 41+0... Och 30 timmar barnomsorg vid föräldraledigt gentemot 15 här.. osv, osv... (Tror iofs inte att jag velat ha 30 timmar för storasyskonet men kanske 20..Typ 4 st 5-timmars dagar till hösten eller ngt.. Hon är ju ändå 4 nu och tycker dagis är jätte roligt och stimulerande..)

Anyways.. bebisen är iaf fixerad (igen) och låg visst och tittade mot höger.. Så han borde ju snart vara startklar förhoppningsvis.. Annars kan dagen sammanfattas så här: trött, tröttare, tröttast... (bf +7)

Grattis Bibi84:)

Bf+6 snart..haft vattnig flytningar idag blandat med slemproppen.. tog en promenad nu ikväll med maken och hade många förvärkar på vägen och ett jäkla tryck neråt. ..kamin i sängen nu och samma visa här.. Kommer troligen somna ifrån allt snart som vanligt..

Jag är smått orolig för den kommande smärtan men nu vill jag ha henne i famnen ist för i magen.

Bf +10

Haft blodblandade slemmiga flytningar idag (mysigt..) och en del sd med ryggont men kan inte säkert säga att det är igång. Har iaf bett min bror om barnvakt inatt ifall det skulle dra igång.. tror det blir lättare att slappna av om jag inte behöver fundera på vart barnen ska ta vägen..

Är så himla trött och skulle kunna sova.. Väntar på en pizza nu och sen ska vi skjutsa bort kidsen.. Håll tummarna att det drar igång ikväll...

Igår klockan 20.02 kom våran prinsessa ut.. fort gick det och lite dramatiskt i slutet. Men nu är hon äntligen här.

Nu är vi på väg hem från BB. Ska bli skönt att få sova i sin egen säng och landa lite ????

[/

Mina bröst har blivit så stora att det har varit riktigt obehagligt omjag inte får pumpa ur dom...hade gärna låtit bli om jag ska vara ärlig.

Ja, den där latentfasen med oregelbundna värkar...som jag upplevde det. Dock blev mina regelbundna efter en stund. Men hade jag inte blödd så hade jag varit hemma länge. Och vem vem hur det hade gått då.

[quote=76720495][quote-nick]lima76 skrev 2016-06-17 23:01:30 följande:[/quote-nick]

Vad fint namn! Härligt att ni fått komma hem och så skönt med lite lugn de första dagarna.. jag har alltid haft mkt mjölk också och av den anledningen inte velat pumpa utan låta det ställa in sig efter bebisen, har samlat sympatimjölken istället och fryst in av.

Jag är nog i en latensfas, har haft mer blodblandat slem och också bara blod, pratat med förlossningen (aldrig börjat så här för mig innan) och det är väl bara att vänta. Har en del värkar som känns men inte så regelbundet än. Fast med de sista två var det inte heller regelbundet när vi åkte in och då var jag ändå öppen 7 och 6 cm så det är kanske verksamma värkar ändå..

Njuter lite av lugnet iaf, funderar på om jag ska gå och sova eller försöka få igång det mer nu..Skönt ändå att det äntligen händer ngt..

Det blev en lång helg för oss :D Lämnade barnen hos min bror på fredagskvällen, mest pga en känsla och också för att jag hade en del onda värkar och blodiga, slemmiga flytningar. natten till lördag tyckte jag att det gjorde mer ont och efter att ha pratat med fl körde vi in vid halv fem på morgonen. Blev inskrivna och fick pencillin-droppet (mot gbs). Sen var det som att jag bara slappnade av och allt stannade upp. Vi sov rätt länge, jag i sängen och mannen i stolen bredvid och jag var bara så himla himla trött och sömnig. Vid lunch hade ingenting mer hänt, öppen 3-4 och en bit av tappen kvar. Så vi tog en lång promenad för att få igång det igen. Kom tillbaka och blev kollad; ingen förändring.. Barnmorskan föreslog att vi skulle åka hem och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Vi åkte hem men redan i bilen hem kände jag att värkarna blev längre och mer intensiva. Kom hem vid halv sex, duschade och vankade och vid nio åkte vi in igen. Öppen 5 så vi fick stanna. Sen gick jag runt i rummet med tensen och tog värk efter värk i två timmar. Hade tänkt duscha eller bada men hittade inte ngn paus i värkarna och vågade inte ta av tensen eftersom den fungerade så bra. Visste ju inte heller om det verkligen hände ngt säkert så vid 23 bad jag bm att kolla. Tanken var att om inget mer hänt skulle jag duscha en stund. men jag var öppen 8-9 och allt var mjukt och redo. Jag märkte på barnmorskan också att hon diskret började plocka fram det som behövdes för utdrivning och insåg att det inte var så långt kvar ändå. bebisens hjärtljud var lite höga så det bestämdes att de skulle sätta skalpelektrod istället och då började vattnet sippra och vi kunde se att han bajsat i vattnet. tror de tog hinnorna 00.13 och jag fick direkt krystvärkar som jag skulle försöka motstå eftersom bm kunde känna en kant kvar.. De frågade om jag ville ha lustgas men jag tackade nej och fortsatte med tens och andning. Försökte andas ner bebisen. Ett två tre kom huvudet och sen fick han stå ut en värk till innan han roterade och kom ut med axlar och kropp. Det sa plopp när allt vattnet kom ut samtidigt. Den känslan, när det är gjort, man har överlevt och man hör bebisens första skrik. Helt underbart! Han föddes 00.22 på söndags morgon så om inte jag hade stressat iväg under latensfasen hade jag haft en ganska identisk förlossning som de senaste två. Tror jag var stressad dels över gbs-en och dels över att kanske inte få en plats på fl. Så riktiga förlossningen tog ju egentligen bara från halv sex till halv ett, med 3,5 timme på fl..

En liten bristning på en slemhinna annars ingenting. Jag är så glad att det är över, att allt gick bra och att jag vågade helt utan medicinsk smärtlindring! Det blev en helt annan närvaro utan lustgasen.

Och vi fick en helt ljuvlig liten gosse på 3860 gram och 52 cm.
När hans storasystrar kom upp på eftermiddagen för att hälsa på kändes det som att jag skulle gå i sönder av lycka och kärlek nästan.

Det blev en lång helg för oss :D Lämnade barnen hos min bror på fredagskvällen, mest pga en känsla och också för att jag hade en del onda värkar och blodiga, slemmiga flytningar. natten till lördag tyckte jag att det gjorde mer ont och efter att ha pratat med fl körde vi in vid halv fem på morgonen. Blev inskrivna och fick pencillin-droppet (mot gbs). Sen var det som att jag bara slappnade av och allt stannade upp. Vi sov rätt länge, jag i sängen och mannen i stolen bredvid och jag var bara så himla himla trött och sömnig. Vid lunch hade ingenting mer hänt, öppen 3-4 och en bit av tappen kvar. Så vi tog en lång promenad för att få igång det igen. Kom tillbaka och blev kollad; ingen förändring.. Barnmorskan föreslog att vi skulle åka hem och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Vi åkte hem men redan i bilen hem kände jag att värkarna blev längre och mer intensiva. Kom hem vid halv sex, duschade och vankade och vid nio åkte vi in igen. Öppen 5 så vi fick stanna. Sen gick jag runt i rummet med tensen och tog värk efter värk i två timmar. Hade tänkt duscha eller bada men hittade inte ngn paus i värkarna och vågade inte ta av tensen eftersom den fungerade så bra. Visste ju inte heller om det verkligen hände ngt säkert så vid 23 bad jag bm att kolla. Tanken var att om inget mer hänt skulle jag duscha en stund. men jag var öppen 8-9 och allt var mjukt och redo. Jag märkte på barnmorskan också att hon diskret började plocka fram det som behövdes för utdrivning och insåg att det inte var så långt kvar ändå. bebisens hjärtljud var lite höga så det bestämdes att de skulle sätta skalpelektrod istället och då började vattnet sippra och vi kunde se att han bajsat i vattnet. tror de tog hinnorna 00.13 och jag fick direkt krystvärkar som jag skulle försöka motstå eftersom bm kunde känna en kant kvar.. De frågade om jag ville ha lustgas men jag tackade nej och fortsatte med tens och andning. Försökte andas ner bebisen. Ett två tre kom huvudet och sen fick han stå ut en värk till innan han roterade och kom ut med axlar och kropp. Det sa plopp när allt vattnet kom ut samtidigt. Den känslan, när det är gjort, man har överlevt och man hör bebisens första skrik. Helt underbart! Han föddes 00.22 på söndags morgon så om inte jag hade stressat iväg under latensfasen hade jag haft en ganska identisk förlossning som de senaste två. Tror jag var stressad dels över gbs-en och dels över att kanske inte få en plats på fl. Så riktiga förlossningen tog ju egentligen bara från halv sex till halv ett, med 3,5 timme på fl..

En liten bristning på en slemhinna annars ingenting. Jag är så glad att det är över, att allt gick bra och att jag vågade helt utan medicinsk smärtlindring! Det blev en helt annan närvaro utan lustgasen.

Och vi fick en helt ljuvlig liten gosse på 3860 gram och 52 cm.
När hans storasystrar kom upp på eftermiddagen för att hälsa på kändes det som att jag skulle gå i sönder av lycka och kärlek nästan.