• Anonym (Ångestfylld)

    Vår inneboende tar oss för givet

    Jag vill göra denna historien så kortfattade som möjligt men ska försöka få med det viktigaste. 

    Jag och min man väntar barn som kommer i början av februari. Vi har en inneboende som bor i vår gäststuga (utan toa och kök), där har hon fått bo för att komma på fötter och få ordning på sin ekonomi.
      Det har gått 1,5 år nu och vi känner att detta arrangemanget har blivit lite väl långdraget och framförallt nu när vi väntar barn då vi gärna önskar att få vara i fred som en liten familj när barnet kommer. Vi beslutade att berätta detta för vår inneboende, men innan vi hann det så sa hon att hennes pojkvän från USA ska komma vi jul och stanna i en månad. Detta gjorde ju givetvis situationen mer komplicerad, men vi tog mod till oss ändå och sa att det är dags för henne att se sig om efter annat boende pga omständigheterna, men till svar får vi att hon har ingenstans att ta vägen och hennes kille har redan köpt biljetter till Sverige.

    Nu sitter jag med vrålångest, vi vill ju inte sätta henne på gatan men jag vet inte hur vi ska lösa detta. Min man tycker att vi får bita ihop men jag med mina hormoner och känsla av att vår inneboende inte respekterar oss gör att jag känner att situationen är ohållbar. Jag bryter samman. Har någon några bra råd till en villrådig?
    Snälla jag ber er att ta hänsyn till att jag är känslig och önskar att vi håller god ton.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-11-09 14:35
    Tack så mycket för alla tips och råd. Jag känner att vi har fått mer kött på benen :)
    Det blir uppsägningstid och massvis med uppmuntran och hjälp att hitta något.
    Tack familjeliv <3

  • Svar på tråden Vår inneboende tar oss för givet
  • Anonym (AM)
    Kjell2 skrev 2015-11-09 14:20:52 följande:

    Så länge ni har den inställningen kommer det bli väldigt svårt att få ut henne. Ni måste vara tydlig mot henne att från och med t ex 1 februari ska hon vara ute och det är hennes anbsvar att ordna sitt boende.


  • Ego Lovers
    Alexandra1990 skrev 2015-11-09 14:33:12 följande:
    Var lite i samma sits en gång i tiden men löste det genom att bli inneboende igen haha men kollade ändå med soc. Socialtjänsten har ingen skyldighet att ordna boende (KAN se olika ut i olika kommuner, vissa har lägenheter andra inte), därimot finns något som heter tak över huvudet garanti vilken innebär att de ordnar plats på härbärgen osv, i bästa fall vandrarhem. Jag tillhörde skapnäck/farsta då. Men undrar också lite om hennes bidrag från soc.. för att få pengar för hyra krävs det att man har ett kontrakt samt att de, iallafall på "min tid" (2009 tror jag det va) gjorde ett hem besök. Är det så att hon idag bara tar ut övriga bidragsbiten och inte till hyra?
    Socialtjänsten kan inhysa henne på lägenhetshotell som är vanligt att socialen tillhandahåller för de som behöver akut boende men där inhyser de även människor som många gånger står socialt utanför samhället med drogproblematik. Min kompis kille bodde på ett sådant i Göteborg och det var mer eller mindre en knarkarkvart men han hade inget val.
  • Anonym (AM)
    Anonym (Ångestfylld) skrev 2015-11-09 11:08:11 följande:

    Jag vill göra denna historien så kortfattade som möjligt men ska försöka få med det viktigaste. 

    Jag och min man väntar barn som kommer i början av februari. Vi har en inneboende som bor i vår gäststuga (utan toa och kök), där har hon fått bo för att komma på fötter och få ordning på sin ekonomi.

      Det har gått 1,5 år nu och vi känner att detta arrangemanget har blivit lite väl långdraget och framförallt nu när vi väntar barn då vi gärna önskar att få vara i fred som en liten familj när barnet kommer. Vi beslutade att berätta detta för vår inneboende, men innan vi hann det så sa hon att hennes pojkvän från USA ska komma vi jul och stanna i en månad. Detta gjorde ju givetvis situationen mer komplicerad, men vi tog mod till oss ändå och sa att det är dags för henne att se sig om efter annat boende pga omständigheterna, men till svar får vi att hon har ingenstans att ta vägen och hennes kille har redan köpt biljetter till Sverige.

    Nu sitter jag med vrålångest, vi vill ju inte sätta henne på gatan men jag vet inte hur vi ska lösa detta. Min man tycker att vi får bita ihop men jag med mina hormoner och känsla av att vår inneboende inte respekterar oss gör att jag känner att situationen är ohållbar. Jag bryter samman. Har någon några bra råd till en villrådig?

    Snälla jag ber er att ta hänsyn till att jag är känslig och önskar att vi håller god ton.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-11-09 14:35

    Tack så mycket för alla tips och råd. Jag känner att vi har fått mer kött på benen :)

    Det blir uppsägningstid och massvis med uppmuntran och hjälp att hitta något.

    Tack familjeliv <3


    Detta låter som en bra lösning!

    Kom ihåg bara att vara konsekventa mot henne att det är det datum som ni sätter som sista utflyttningsdatum som gäller.
  • Anonym (Ångestfylld)
    Ego Lovers skrev 2015-11-09 17:36:03 följande:

    Har hyresgästen bott mer än nio månader råder tre månaders uppsägningstid från månadsskiftet då uppsägningen skrevs så skriver ni om uppsägningen idag gäller den inte förrän fr.o.m. 1 december och hon ska då vara ute senaste 28 Februari men 2016 är väl skottår så den 29 Februari blir dagen hon ska ha överlåtit stugan till er.


    Men hon är ingen hyresgäst, utan situationen är mer lik "en kompis som slaggar på soffan" som har gått över styr. Men som jag tillade i ts så har vi fått många bra råd i tråden och kommer att använda dom :)
  • Anonym (Ångestfylld)
    Anonym (AM) skrev 2015-11-09 17:45:03 följande:
    Detta låter som en bra lösning!

    Kom ihåg bara att vara konsekventa mot henne att det är det datum som ni sätter som sista utflyttningsdatum som gäller.
  • Anonym (Juristen)

    Om hon inte betalar hyra = inget hyresavtal = inget besittningsskydd.

  • Ramborg
    Anonym (-) skrev 2015-11-09 14:16:45 följande:

    TS, i din situation hade jag vägrat att ta emot pojkvännen som gäst (mer än möjligen på nyårsmiddag eller liknande). Att han köpt biljetter utan att hans flickvän först kollat upp att han är välkommen är inte ditt problem. Din kompis måste lära sig att hon inte kan köra över dig, och det kommer hon inte lära sig förrän hon försökt och misslyckats.


    Jag håller med fullständigt!

    Oavsett hur lång uppsägningstid ni ger henne så ska ni inte låta er utpressas till att låta den där pojkvännen bo hos er - och framförallt inte i en hel månad!

    Vill ni vara extremt snälla, så säg att han kan få övernatta hos henne två nätter så han kommer över jetlaggen - men sedan får han bo på hotell eller vandrarhem som normala turister. Den han ska besöka har nämligen ingen egen bostad så han kan inte bo där!
    42.
  • mammalovis

    Att hon har bott kvar hos er är väl en sak, men att bjuda hit pojkvännen i en månad utan egen toalett och kök, utan att fråga är ju inte lite fräckt. Så det är ju skäl nog tycker jag. Annars får hon väl skaffa en potta att ha i stugan och hon och pojkvännen får äta ute under den månaden, om man nu nödvändigtvis ska vara snäll och ha tre månader att flytta.

    Jag hamnade i en situation där sambon blev hotfull och ringde som en tok till alla hyresvärdar i den kommun jag tillhörde, då det inte gick bo kvar och vi skulle egentligen separerat 3 månader senare. 3 dagar senare hade jag fått tag på en lägenhet med tillträde i månadsskiftet, så drygt 2 veckor senare. Nu hade jag visserligen ett barn också och lägenheten skulle väl egentligen renoverats innan, så det var därför den var tänkt att stå tom. Så det löser sig oftast om man ligger i. Dessutom om hon är skriven på en annan adress så har hon ju någonstans att ta vägen rent juridiskt också.

    Så stå på er, ni har rätt till ett privatliv!

  • Anonym (Ava)

    Håller tummarna för att det löser sig till det bästa TS! Du får hålla oss uppdaterade!

  • Anonym (betala)

    Hur du än lägger fram saken då du "säger upp" henne, så finns alltid risken att hon när uppsägningstiden har gått ut, inte har någonstans att ta vägen. Även om ni hittar boende till henne, så måste hon själv skriva under kontraktet för att kunna flytta dit. Tänk om hon tycker att det är för dyrt och vägrar? Om du i det läget begär myndighetshjälp för att få ut henne, finns alltid risken att någon myndighet tolkar situationen till er nackdel, och så sitter ni där med er underhyresgäst på obestämd tid.

    I din situation skulle jag förbereda mig på att jag kanske tvingas betala för att bli av med henne, och då skulle jag ta fram en plan B som ser ut så här:

    Sök upp en hyresvärd, lägenhetshotell, vandrarhem, härbärge, vad som helst, som går med på att hon flyttar in medan ni står för alla kostnader under en månads tid. När dagen kommer då det är dags för henne att flytta ut från er stuga, så kan hon inte säga att hon inte har någonstans att ta vägen, och hon kan inte säga att det blir för dyrt. För det finns ett ställe, och ni betalar. Ni kan tömma stugan på hennes grejor och föra dem till det nya stället.

    När månaden på det nya stället har gått till ända, så är hon inte längre ert problem. Hon har inga möjligheter att hänvisa till att hon har bott hos er en lång tid, eftersom det inte finns några som helst skriftliga bevis för den saken. Inga konkreta bevis heller, för hon bor ju inte hos er. Ifall ni i det läget tycker synd om henne och vill upplåta er stuga för henne igen, så får ni chansen att börja om på rätt sätt, med ett skriftligt kontrakt.

Svar på tråden Vår inneboende tar oss för givet