40+ och gravid? Se hit!

Ingen alls därute som har något litet att dela med sig av,eller känner någon annan kanske i sin närhet som fått barn över 40 som det gått bra för ....eller har annan erfarenhet?

Vad roligt att någon äntligen skrev....det ger mig mer hopp om man hör andra därute som fått över 40. Grattis till er och otroligt att ni till slut fick på naturlig väg. Du blev gravid när du var 42 då med din sista? Får man fråga hur förlossningarna gick med tanke på att man ingår i kategorin "riskförlossning" gällande komplikationer vid den åldern och något man oroar sig för också förstås

Om det känns bra och allt gick bra trots omständigheterna så är det ju det viktigaste...inget som säger att vf hade gått lika bra heller, trots din mentala förberedelse. Är just nu orolig till att börja med att jag inte skall kunna bli gravid överhuvudtaget då vi också försökt, sen givetvis om man lyckas bli gravid orolig för missfall, missbildningar och en svår förlossning. IVF och frysta ägg är försent men en vän till mig upplyste mig att man kunde få tabletter för att stimulera äggproduktionen, något du fick? Vet du om du lyckades bli gravid under ägglossningen?

När fick du äggen som var ok och hyfsat många och med bra kvalité, hur gammal var du då? Väldigt intressant det du skriver om kosten, och gärna något du får dela med dig av, men samtidigt har man hört från barnmorskor att kost påverkar inte....vilket jag kan tycka det borde göra. Min vän nämnde detta med pillrena häromdagen som hon själv fått när hon hade svårt att bli gravid och i 34årsåldern, men jag frågade aldrig om namnet utan hon tyckte jag skulle boka tid hos barnmorska och prata om min situation. 

@Fiona. Tack för ditt långa inlägg, mycket intressant läsning med massa konkreta tips. Reagerade över spolningen av äggledarna...huuuh...en tjej jag känner som berättade att hon gjort det och att det var så otroligt obehagligt!!
Håller dock med angående kosten, det satt 2 kända barnmorskor i Tv och påstod att kosten faktiskt inte påverkar fertiliteten, reagerade starkt över detta, då mat påverkar allmänt kroppen både i bra och dålig riktning. Sedan har jag fått en egen konstig känsla och något jag fått för mig är att även öl och vin även kan påverka i rätt riktning och i måttliga mängder och sätta igång positiva hormoner och en positiv lust osv, men det är bara en känsla jag har som givetvis kan vara helt fel. Du nämnde dock akupunktur i sammanhanget, sett att någon annan som gick på akupunktur och blev sedan gravid, kan det varit akupunkturen och inte kosten?
Är det någon speciell akupunktur om man vill kolla upp det också.
Eftersom du körde på en viss linje med varma drycker osv, var det tips från sjukvården eller någon alternativ rådgivning? Jag håller helt och hållet med dig, tycker man kan även vara mottaglig för alternativa lösningar eller hjälpmedel, det behöver inte vara så inrutat utan det kan säkert finnas saker som påverkar som vi inte får reda på tyvärr....alla vet att hård stress gör att kroppen exempelvis kollapsar eller inte fungerar som den skall, då kan det säkert finnas faktorer som påverkar starkt men åt andra hållet istället. Jag är dock inte alls själv insatt i detta. Ja vi har försökt, men det är ju min ålder som talar emot, blir snart 43 år här, och då kan man tycka att dem borde skriva ut äggstimulerande piller på momangen, inte så att man vill vänta 1 år till i min ålder om man kan påverka det. 

@skolios...tack för ditt inlägg. Förlossningen lät utdragen och lång men skönt att det gick bra.Jag tog också fostervattensprov vid 39 års ålder. Ja det blir att boka tid rätt så omgående för att se vad man kan få för hjälp och råd. Grattis till ditt barn!

Nu var det ett väldigt bra tag sedan jag var inne här, och såg att jag fått svar precis idag.@nr 3 på G, får gratulera till alla barnen och att det blivit bra i slutänden med fina resultat men kan förstå att det varit många hinder på vägen också med alla MF.@sleden, är bara att gratulera och ser att du skrev i mars så nu är du förhoppningsvis långt gången och hoppas allt går bra. 

Själv gjorde jag till slut ett äggreservtest som var oerhört lågt, läkaren verkade vara realistisk och menade på att jag kanske inte borde hoppas på för mycket, och frågan var ens om det var någon idé att ta stimulerande äggpiller menade han på men jag fick det utskrivet. 
Det låg på 0,2 som är nästan obefintligt, trodde nog inte att det skulle vara så lågt faktiskt eftersom jag var nyss fyllda 43.
Läkaren menade också på att man kan ju inte veta hur kvalitén är på äggen dem få då som är kvar.
Jag var väldigt deprimerad och stressad under denna period i mitt liv av många olika faktorer i mitt liv, innan jag gjorde detta testet och undrade om det kunde påverka äggproduktionen men det gjorde det inte sa han, kan vara bra att veta. Men däremot sköldkörteltester som man även tar kan påverka, men dem värdena var dock bra! Hade tidigare gjort andra tester hos allmänläkare angående mina värden och jag låg väldigt bra till med alla mina värden trots min stress och dålig sömn, men jag höll en bra balans i min kost som kanske var min räddning. Så fort jag fick reda på mina låga äggvärden så slog jag bort tanken direkt gällande ett syskon till, för mig en automatisk försvarsmekanism helt enkelt och att inte vara för orealistisk i mina önskningar utan också inse fakta och rätta mig efter det och istället så fokuserar jag totalt på min underbara dotter som jag har, som ger mig så mycket liv och glädje varje dag och är så oerhört tacksam att jag faktiskt fått henne, en gåva, vid nästan 40 års ålder. Blir det ett syskon mot alla odds så skulle det kännas som något oerhört speciellt och nästan overkligt, men jag kan inte gå i dem tankarna efter mitt besked, jag har svårt för det. Tycker det är synd att försumma den här underbara åldern med min dotter och inte vara lycklig och i nuet med henne istället för att gå och vara deprimerad och grunna i flera år över något som faktiskt kanske inte blir av. Kanske är det så att jag känner att min dotter fyller det där tomrummet tillräckligt just nu, vi har en sådan otroligt bra kemi och kontakt och det blir väl kanske så när jag även får  ta och fylla ut tomrummet som blir när barn inte har något syskon, man får vara lekmamma, busa, och finnas tillgänglig och uppmärksamma alla hennes lek och pratbehov jämnt. 
Min partner och jag försöker och kör på och har ej lyckats än....därför utan krav eller för mycket förväntningar.......if it happens...it happens :)!! Ibland tänker jag som så med saker i livet som inte fungerade eller blir som man tänkt och man känt sig motarbetad trots enorma ansträngningar (har hänt mig ofta)...."då var det inte meningen"...."då var det något annat som var meningen" det blev helt enkelt ett förhållningssätt jag började ta till i mitt liv när det blev för mycket destruktivitet. Av naturen så har jag alltid haft svårt att tvinga fram saker utan istället försökt ändra inställning och tankebanor och välja en ny stig att gå på i livet. 

Och tack dessutom för att du skänker "hopp" :). Det jag tänkte på var faktiskt att du fått ditt första barn väldigt sent i livet, men efter det så har du kört på och är sugen på ännu fler barn och verkar oerhört barnkär ,det är häftigt.
trots alla misslyckanden under vägen så har det inte skrämt dig heller, strongt tycker jag faktiskt! Du övervinner till slut alla misslyckanden och hinder på vägen, verkar bara ha en oerhört härligt positiv inställning och känns så orädd av dig känns det spontant som :). Kan säga att även din inställning ger mig hopp 

Tack Maran73 för att du delar med dej. Längesedan jag nu skrev detta inlägg, tiden går fort, snart 1 år har gått sedan jag skrev inlägget. Av praktiska skäl så har vi varit tvungna att lägga detta på is med bebisplaner alltför lång tid och kanske måste nu helt avstå. Just av sådana här skäl du skriver så är man för rädd för alla komplikationer som även kan uppstå då jag snart börjar även närma mig 44 år. Jag har ej bestämt mig än om jag skall göra ett djupdyk och trots allt försöka men endast då med äggstimulerande tabletter och inget annat eller om jag skall lägga mig och vara lycklig för det jag faktiskt har istället, en helt bedårande och underbar dotter som ger mig så mycket kärlek och glädje varje dag. Tycker alla är så starka, vet inte om jag själv har den styrkan att genomgå massa oro och stress och eventuella komplikationer som oftast följer med i hög ålder, man skall orka också samtidigt som man skall vara en närvarande mamma till sitt första barn.