Abort på grund av ekonomin

Illamåendet har avtagit så pass att jag inte spyr längre och kan plugga. Jag kan och vill då heller inte sjukskriva mig för det. Det är ju fel. Under perioden jag mådde illa fick jag tabletter som hjälpte, men gjorde att jag bara sov eller var groggy när jag var vaken. Problemet är att jag inte kommer kunna samla ihop de högskolepoängen som krävs innan sommaren för att få csn. Misslyckades ju med omtentorna.

Som det ser ut nu sover vi i olika rum och jag vill inte prata med honom. Jag vet att om vi löser saker och ting kommer det ta någon dag innan vi bråkar igen. Jag vill inte få upp hoppet bara för att bryta ihop igen några dagar senare. Det har hänt så många gånger innan. Gråter när jag vaknar, är apatisk under dagen och gråter mig till sömns. Jag ska till barnmorskan nu i veckan och vill inte att han ska följa. 

Jag förstår också hans oro och det är mest det som gör mig ledsen. Vi hade planerat den här graviditeten så mycket annorlunda. Det var meningen att jag skulle klara den där tentan, att inte skulle må illa och att vi skulle vara kära och lyckliga. Nu känns allt som en mardröm.